Paulina Brandberg (L), biträdande arbetsmarknadsminister och jämställdhetsminister är också åklagare och har arbetat med människorhandel och organiserad brottslighet.
– Min bild är att arbetslivskriminaliteten är mer utbredd än de flesta vet om och jag ser den som ett jätteproblem som vi måste hantera, säger biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg.
I sin roll som åklagare har hon mött åtskilliga fall av människohandel och människoexploatering, fall som liknar ukrainarna Vasyl och Anatoliis berättelse om hur de kommit till Linköping för arbete och sen utnyttjats av svenska arbetsgivare. Paulina Brandberg vill inte uttala sig om deras enskilda situation, men säger att det finns ett stort jobb att göra när det kommer till fusk och missbruk i byggbranschen.
– Vi ser att en viss del blir en inkomstkälla för den organiserade brottsligheten, men också att fusket blir en nedplöjning av konkurrensen där seriösa företag får väldigt svårt att konkurrera med de som inte håller sig till regler.
Sen den 1 januari och fram till mitten av november i år har fem myndighetsgemensamma tillsyner hos östgötska byggföretag genomförts. Utöver dessa gör berörda myndigheter kontroller av arbetsställen var för sig.
Paulina Brandberg vill inte tycka kring antalet tillsyner med hänvisning till att ansvaret för att lägga upp arbetet ligger hos myndigheterna.
Bransch- och arbetsgivarorganisationen Byggföretagen däremot, ser gärna att fler kontroller görs från myndighetshåll.
– Det ska vara lätt att göra rätt och svårt att göra fel. Fem myndighetsgemensamma tillsyner låter lite. Det är dock viktigt att säga att det är fuskarna som ska bekämpas, inte den fria rörligheten, säger Lotta Nordesjö Dahm, bransch- och föreningsansvarig för Byggföretagen i Östergötland.
"Det är viktigt för oss att inte svartmåla en hel bransch. Vi vill att byggbranschen ska ha en attraktiv bild för att fler ska utbilda sig istället för att vi ska behöva ta in kraft från utlandet. Vi är måna om att gynna de företag som vill göra rätt", säger Lotta Nordesjö Dahm på Byggföretagen i Östergötland.
Lotta Nordesjö Dahm tror på de planerade A-krimcentren (AKC), vilket ett kommer att placeras i Norrköping under 2023, men höjer tillsammans med sin organisation ett varningens finger för att de riskerar att bli tomma skal om inte vissa åtgärder säkras upp. De syftar på lättnader i sekretesslagstiftningen för att de samverkande myndigheterna smidigare ska kunna utbyta information.
"Frågan har utretts ett flertal gånger och det är hög tid att komma till beslut", skrev Byggföretagen nyligen i en debattartikel i Svenska Dagbladet.
Där är bransch- och arbetsgivarorganisationen och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg överens – att utreda lagstiftningen är en del av Tidöavtalet.
– Det här är något som borde ha setts över för längesen. I ett första led vill vi utreda om det kan införas en ny regel i lagstiftingen som innebär att all relevant information ska kunna delas mellan brottsbekämpande myndigheter. I ett andra led vill vi utreda förutsättningar för att ge direktåtkomst till myndigheters databaser och register, säger hon.
Sen i höstas pågår en utredning för att se om det går att begränsa antalet underleverantörsled samt skapa ett tillförlitligt system för leverantörskontroll i samband med offentlig upphandling.
Hos Byggföretagens medlemmar förs en diskussion om var arbetsmiljöansvaret ska ligga.
– Just nu kan ansvar skrivas bort i olika led via underentreprenörer och då är det lätt att tappa kontrollen. Det diskuteras om arbetsmiljön alltid ska vara huvudentreprenörens ansvar, men då kommer man till frågan om det ska göras egenkontroller eller av en tredje part – något som blir en kostnadsfråga, säger Lotta Nordesjö Dahm.
För en vecka sen gick ukrainarna Vasyl och Anatolii ut med sin berättelse om hur det varit för dem att arbeta på ett byggföretag i Linköping där de menar att de inte fått lön för arbetet som gjorts. Deras historia har kastat ljus på hur utbredd arbetslivskriminaliteten är i Östergötland.
I Tidöavtalet lyfts också planen på höjt försörjningskrav för att få arbetstillstånd som en åtgärd för att få bort oseriösa aktörer som utnyttjar arbetskraftsinvandrare. Förslagen har kritiserats av företagare – och Svenskt Näringsliv kallar dem för "förödande". Ett höjt lönegolv riskerar att flera bristyrken kommer att stå utan personal.
Byggföretagen känner en viss oro för konsekvenserna, men menar att förändringen inte slår lika hårt mot just byggbranschen som mot till exempel besöksnäringen.
Regeringen lägger det tyngsta ansvaret för situationen med kriminalitet i byggbranschen på arbetsgivarna.
– Det är de som ska se till att deras verksamhet följer alla skyddsnormer och lagar som gäller, även om det kan finnas brott som också är kopplade till individerna. De stora förändringarna får man till genom att hitta strukturer för att det inte ska vara lönsamt att bedriva företag där människor exploateras på ett oacceptabelt sätt, säger Paula Brandberg.