Ljungsbroskolan, Vasahallen, ALG och Sporthallen är fyra av 23 byggnader som ska rustas upp med reservkraft och nödvatten, och därmed bli trygghetspunkter.
Sedan tidigare har kommunen beslutat att 23 byggnader, runt om i Linköping, ska förses med reservkraft och nödvatten för att fungera som trygghetspunkter i händelse av krig eller kris. En upprustning som kostar hundratals miljoner kronor.
På kommunstyrelsens sammanträde under tisdagen fattades ett nytt beslut i syfte att, som kommunstyrelsens vice ordförande Niklas Borg (M) uttrycker det, "kunna vara förberedd ifall det värsta inträffar". Under de kommande åren ska kommunen bygga upp ett beredskapslager som säkerställer livsmedelsförsörjningen på kommunens förskolor, grundskolor och äldreboenden i tre månader – även utan externa leveranser. Målet är att kunna producera och lagerhålla 2,5 miljoner frystorkade portioner.
– Vi har under de senaste fem åren drivit ett arbete för att bygga upp kommunens krisberedskap och civila försvar. Det här är ett av flera väldigt viktiga beslut för att vi som kommun ska kunna ta det ansvar som jag är helt säker på att Linköpingsborna förväntar sig vid en allvarlig kris eller en krigssituation. Det handlar om att kunna hålla igång samhällsviktig verksamhet, säger Niklas Borg.
I dag producerar kommunen, under en vardag, ungefär 25 000 portioner inom skola, vård och omsorg. Tanken är att verksamheterna, via en investering på tio miljoner kronor, ska förses med nödvändig utrustning för att kunna frystorka och paketera minst 2 100 portioner om dagen. Med en sådan takt uppnås 2,5 miljoner portioner på sex år.
Arbetsuppgifterna ska utföras av ordinarie personal. Var lagret ska finnas, rent fysiskt, är inget som framgår av beslutet.
– Det finns en poäng att det inte är allmänt känt, säger Niklas Borg.
Tanken är att den ordinarie måltidspersonalen i Linköpings kommun ska få ytterligare arbetsuppgifter. "Här finns möjligheter för oss att få ett bättre nyttjande av våra medarbetare", säger Niklas Borg.
Utöver inköpet av utrustning kommer kommunens årliga kostnader att öka med 3,5 miljoner kronor. När hela lagret är utbyggt minskar årskostnaden markant. Tanken är att lagret, till slut, ska kunna omsättas i ordinarie verksamhet.
– Över två och en halv miljon portioner är ett stort åtagande och jag konstaterar, när vi bygger upp vår civila beredskap, att vi är en av de kommuner i landet som har kommit längst i det här arbetet. Samtidigt är det långa tidcykler, det är inget som är klart till påsk direkt, utan det tar ganska många år att bygga upp den här beredskapen på ett hållbart sätt, säger Niklas Borg.
Det är ganska många miljoner som det handlar om.
– Totalen, som vi investerar i den civila beredskapen, är på omfattande ekonomiska belopp. Men det här är också kommunal kärnverksamhet. Vi har levt i en tid, historiskt nu, där den här frågan inte har varit prioriterad och beredskapslager är inget som överhuvudtaget har funnits i kommun-Sverige på bra många år. Det är bara att titta på kriget i Ukraina för att se hur avgörande samhällets motståndskraft är vid händelse av ett krig.
Om det skulle bli krig och alla leveranser till kommunens tillagningskök skulle stoppas räcker livsmedelsförsörjningen i tre dagar. Med det nya beredskapslagret är tanken att livsmedelsförsörjningen, vid kommunens skolor och äldreboenden, ska fungera i tre månader.
Var ska ni hitta plats för att förvara så många portioner?
– Förvaringen är inte den stora utmaningen. Det är att få till hela apparaten och organisationen för att det här ska fungera. Det finns inte heller någon vana i kommun-Sverige av att hålla på med sånt här.
Hur ska ordinarie personal hinna med ännu mer arbetsuppgifter?
– En utmaning för vår måltidspersonal, överlag, är att den stora arbetspuckeln är runt lunchtid. Samtidigt vill de flesta jobba heltid. Här finns möjligheter för oss att få ett bättre nyttjande av våra medarbetare.