Linköpings kommun har, sedan 2019, arbetat med att etablera trygghetspunkter. Nu ska vissa av dem rustas inför krig. "Tanken är att de ska finnas spridda över kommunen", säger Niklas Borg.
Sedan 2019 har Linköpings kommun arbetat med att peka ut och etablera så kallade trygghetspunkter – samlingslokaler dit kommuninvånarna kan vända sig vid samhällsstörningar. Under tisdagen kommer kommunstyrelsen, med ordföranden Niklas Borg (M), att fatta beslut om fortsättningen. En fortsättning som kräver mångmiljoninvesteringar.
– Det här uppdraget, som vi kommer att ge till kommundirektören, handlar främst om att förprojektera en upprustning av reservkraft och nödvatten. Vi räknar med ganska stora investeringar de kommande åren. Den uppskattning som har gjorts hittills är att varje trygghetspunkt behöver investeringar på mellan sju och tio miljoner kronor, säger Niklas Borg och fortsätter:
– Det är viktigt att poängtera att vi inte bygger upp en kapacitet för att täcka behovet av vatten och förnödenheter för alla Linköpingsbor i flera månader utan vi bygger kapacitet för den verksamhet som kommunen behöver fortsätta att bedriva.
Vid det värsta tänkbara scenariot, det vill säga krig, är kommunens bedömning att mellan 10 000 och 12 000 Linköpingsbor skulle behöva en plats, dygnet runt, på en av de upprustade trygghetspunkterna. Först och främst handlar det om personer inom exempelvis barn- och äldreomsorgen. Här är de trygghetspunkter som föreslås rustas upp:
Anders Ljungstedts gymnasium, Askeby, Birgittaskolan, Bäckskolan, Ekängsskolan, Ekholmsskolan, Ekholmshallen, Folkungahallen, Himnaskolan, Kungsbergsskolan, Kärna skola, Linghemsskolan, Lungsbroskolan, Nykil, Ulleviskolan, Sporthallen, Stureforshallen, Tornhagsskolan, Vasahallen, Vikingstad skola, Wahlbeckshallen, Ånestadsskolan, Änggårdsskolan.
Under tisdagen kommer kommunstyrelsen, där Kristina Edlund (S) är vice ordförande, att fatta beslut om trygghetspunkterna. Beslutet innebär att kommundirektören får i uppdrag att projektera för en upprustning av trygghetspunkterna.
– Vi i den politiska ledningen har skickat en tydlig signal om att vi vill att upprustningen av totalförsvaret ska prioriteras och accelereras. För att få till det behövs den här förprojekteringen, säger Niklas Borg.
Vad är tidsplanen?
– Redan i nuvarande budget har vi beslut om att investera i två såna här trygghetspunkter varje år men jag ser att vi, inför budgeten 2023, ska avsätta mer medel.
Är det rimligt att investera så mycket i något som kanske aldrig används?
– Om vi backar några månader var det inte så många som trodde att Ukraina skulle drabbas av en total invasion av Ryssland. Sedan kan ju andra saker inträffa, så som ett långvarigt strömavbrott, där vi har glädje av den här förberedelsen.