Vd Pär Kaller och produktchef Eric Wennberg anser att Bixia har agerat korrekt. "Det var ett unikt beslut i en extrem situation", säger Wennberg.
Correns granskning visade att elbolaget Bixia, som ägs av det kommunala bolaget Tekniska verken, plockat ut 10 miljoner kronor från en av sina elpooler. Några av miljonerna gick rakt in i Bixias kassa. Andra användes för att blidka missnöjda kunder i en annan elpool.
Avslöjandet har väckt starka reaktioner, både hos kommunpolitiker och kunder. Några citat från personer som hört av sig till Corren:
"Det här är allt annat än ok."
"Hoppas att någon drabbad kund polisanmäler."
"Jag tycker vi borde gå ihop och stämma dem. Bara för att man är ett stort företag får man inte bära sig åt hur som helst."
Elkunderna fick ingen information om att pengar togs ut ur deras elpool – trots att de därmed fick betala ett högre elpris.
Flera Bixiaanställda har upprörts över det som skett. "Man kan inte ta pengar från kunder på det här sättet. Det är ju kriminellt", sade en av dem i Correns artikel. En lektor i civilrätt menade att "det ligger nära till hands att resonera i termer av avtalsbrott".
Bixias ledning delar inte den bilden utan anser att de har handlat rätt. Produktchefen hänvisar till att flera stora kunder hade gått ur elpoolen och menar att det därför fanns prissäkringar – el som köpts in i förväg – som inte kan anses tillhöra de kunder som är kvar.
Så brukar man inte resonera. Prissäkringar som köpts in till en elpool har alltid legat kvar i poolen, oavsett avhopp eller tillskott av kunder. Och inget annat av de elbolag som Corren kontaktat har gjort något liknande.
"Det här var ett unikt beslut i en extrem situation", enligt produktchefen som påpekar att den tappade kundvolymen var ovanligt stor.
Det finns läsare som håller med om ledningens beskrivning:
"Det verkar alltså som om Bixia räknat fram elpriset i den första elpoolen baserat på hur det skulle blivit om alla kunder varit kvar och sedan flyttat (justerat) elcertifikaten till en annan pool där kunderna istället drabbats mycket hårt för att hjälpa dem sänka sina kostnader. Det är klart att man kan se det som att Bixia lurar sina kunder men i mina ögon har man nog gjort det med intentioner att hjälpa de hårdast drabbade?".
Men de flesta som har hört av sig anser att ledningen gjort fel:
"Jag tycker att deras agerande är ohederligt. Det som stör mig mest är att de anställda är rädda för repressalier om de pratar om detta. Osunt företag."
"Jag tror att Bixias ledning tar för stora risker. Och jag tror att det handlar om inkompetens. Det kanske är så att det finns chefer som behöver avgå."
"Jag hoppas att det väcks någon form av åtal mot Tekniska verken och det i slutänden ger kunderna någon form av ekonomisk upprättelse."
Correns granskning visar att det kommunala elbolaget Bixia, som ägs av Tekniska verken, plockade ut 10 miljoner kronor ur en av sina elpooler under hösten 2022. En del av pengarna sattes in i en annan elpool för att blidka missnöjda kunder.
Den förre riksdagspolitikern Staffan Danielsson, tidigare förtroendevald revisor i Linköpings kommun, anser att kommunrevisionen bör inleda en särskild granskning som tittar på två frågor: Dels om det är förenligt med kommunallagen att Linköpings kommun bedriver elhandel över hela landet. Dels att Bixia anser sig ha rätt att hantera öronmärkta pengar för sina elkunder på det här sättet.
"Det Corren nu rapporterar om känns mycket märkligt och anmärkningsvärt. Pengar tas från elpooler reserverade för dem med ett särskilt elavtal, och endast från de mindre kunderna, inte de större med insyn", skriver Staffan Danielsson i ett mejl.
Flera läsare reagerar på liknande sätt:
"Varför ska ett kommunalt bolag syssla med elhandel? Finns andra aktörer på marknaden som kan sköta det."
"Bixia har gjort dåliga affärer i flera år med minusresultat. Vem är det som avgör vilka risker Bixia får ta? Till syvende och sist så är det politiker, vilka är ännu sämre på att förutse och därmed begränsa Bixias förlustrisk. Och vilka betalar? Jo, Bixias kunder. Revisorer har påpekat dessa risker, men affärssnillena har fått spekulera med våra pengar."
Kommunala Tekniska verken äger elbolaget Bixia som nu får hård kritik från både kommunpolitiker och kunder.
Flera av reaktionerna kommer från kunder som har negativa erfarenheter av Bixias elpooler.
En kund säger att han kände sig lurad när han insåg att det fanns en bindningstid på tolv månader, något som säljaren inte hade berättat om.
"Jag stångade pannan blodig i kampen mot Bixia hösten/vintern -22. Elpoolen Bixia Framtid låg då långt över det rörliga elpriset. Jag fick förklaringen att "Bixia Framtid är bäst på sikt". Något som tydligen innebar bäst för Bixia. Lyckades tack och lov få nys om att det gick att lösa ut sig."