Bixia är ett dotterbolag till det kommunala bolaget Tekniska verken, med huvudkontor intill Stångån i Linköping.
Correns granskning visar att Bixia under hösten 2022 tog 10 miljoner kronor från en av elpoolerna. Några av miljonerna gick rakt in i Bixias kassa. Andra användes för att blidka missnöjda kunder i en annan elpool.
Elkunderna fick ingen information om något av detta.
Flera anställda är upprörda över det som skett:
– Man kan inte ta pengar från sina kunder på det här sättet. Det är ju kriminellt, säger en av dem.
Företagsledningen delar inte de anställdas bild.
– Vi är trygga med att vi har agerat på rätt sätt, säger vd Pär Kaller.
Klart är att Bixia aldrig tidigare gjort något liknande. Det har inte heller de andra elhandelsbolagen som Corren pratat med.
Daniel Hult Granström, lektor i civilrätt, kommenterar det hela så här:
– Spontant skulle jag säga att det ligger nära till hands att resonera i termer om avtalsbrott.
Vi ska återkomma till företagsledningen, de anställda, branschkollegorna och lektorn. Men först en tillbakablick. Vad var det egentligen som hände?
Är du kund eller anställd hos Bixia? Har du synpunkter på det som hänt? Hör av dig till tina.enstrom@corren.se eller ake.alvin@corren.se. Du får vara helt anonym. Vi garanterar källskydd.
Stora förluster
Hösten 2022 är Bixias ledning hårt pressad från flera håll. Företaget blöder pengar. Året innan har Bixia gjort en förlust på närmast osannolika 170 miljoner kronor. Prognosen för 2022 pekar på minus 100 miljoner.
En förklaring till de usla resultaten är att elpriserna skjutit i höjden, samtidigt som många av Bixias kunder sitter med fleråriga fastprisavtal. Priserna i de fasta avtalen är betydligt lägre än det rörliga priset. Bixia tvingas därför köpa in dyr el och sälja den billigt.
Kommunalrådet Niklas Borg (M) för samtal med ledningen om de stora förlusterna. Tekniska verkens vd Charlotta Sund slår i en Correnartikel fast att ”Bixia kan inte ha röda siffror hur länge som helst”.
Samtidigt är kundtjänsten nedringd av missnöjda kunder som hoppat på elavtalet Bixia Framtid. ”Jag höll på att svimma när jag öppnade räkningen”, säger snickaren Pär Johansson, en av många som fått se elpriserna rusa i höjden.
Det är nu som företagsledningen fattar en rad ovanliga beslut.
Bixia tog ut tio miljoner kronor ur en av sina elpooler. Detta har upprört flera anställda som Corren har pratat med.
Miljoner plockas ut
I augusti 2022 plockas 2,7 miljoner kronor ut ur Elpool Flex. Uttaget noteras som ”justeringspost”.
Flex är den äldsta av Bixias elpooler. Det är en gammal elpool där de flesta varit trogna kunder under många år. Här finns runt 500 kunder – mest småföretag, men också en del privatpersoner.
En elpool bygger på att Bixia köper in el långt i förväg, så kallade elterminer eller prissäkringar. Kundernas elpris blir sedan en mix av det rörliga priset och dessa prissäkringar.
2022 är ett riktigt bra år för Elpool Flex. Nu kan kunderna, tack vare en lyckad elterminshandel, se fram emot ett pris som ligger långt under det rörliga elpriset. Men uttaget på 2,7 miljoner kronor gör att priset inte blir fullt så förmånligt som det kunde ha blivit.
I september gör Bixia ännu ett uttag ur Elpool Flex, denna gång på 2,1 miljoner kronor. Återigen noteras det som ”justeringspost”. Uttagen fortsätter, månad för månad, och när året är slut har 10 miljoner kronor försvunnit ur Elpool Flex.
I praktiken sker uttagen genom att elpriset justeras uppåt. För kunderna i elpoolen innebär det här att priset under augusti–december blir i snitt drygt 30 öre/kWh högre än vad det kunde ha blivit. För en villaägare med elvärme motsvarar det flera tusenlappar i ökade elkostnader, för ett företag kan det vara betydligt mer.
I årsbokslutet kan Bixia konstatera att bolagets förlust för 2022 inte blev 100 miljoner kronor – som befarades i prognosen – utan stannar vid 89 miljoner kronor.
Vi säljer ett förtroende och ledningen har svikit det
Person anställd på Bixia
Rädda för repressalier
Uttagen från Elpool Flex väcker förvåning bland Bixias anställda.
– Det är många som har reagerat över att det här har gjorts, men ingen har vågat säga något av rädsla för repressalier, säger en av dem.
Det är först när Corren upplyser om deras grundlagsskyddade rättigheter som några av de anställda väljer att prata, om än anonymt.
Förutom meddelarfriheten – som innebär att alla medborgare har rätt att lämna uppgifter till journalister – har anställda i offentliga verksamheter även meddelarskydd. Det gäller också för kommunala bolag som Bixia.
Skyddet innebär att Bixias ledning inte har rätt att försöka ta reda på vem som pratat med Corren, och alla typer av repressalier mot dem som utnyttjat sin meddelarfrihet är förbjudna.
En av de anställda säger nu så här:
– Det som gjorts på Bixia är horribelt. Det är en gräns som gåtts över, med råge. Man kan inte ta pengar från sina kunder på det här sättet, det är ju kriminellt.
Ingen får veta vad som sker
Inga kunder reagerar över att miljontals kronor tas från deras elpool. Det får de nämligen aldrig veta.
Till skillnad från stora företag – som har en egen förvaltning med full insyn och inloggning i Bixias system – så har de små kunderna som gått med i en elpool ingen insyn alls, utan måste helt lita på sitt elhandelsbolag.
Det kan de göra, enligt Bixias hemsida, där företaget skriver så här: ”För oss på Bixia är det viktigt att du som kund känner dig nöjd och litar på oss som elhandelsbolag. Därför är vi stolta över att kunna säga att vi är certifierade enligt Schysst elhandel.”
Det som gjorts på Bixia är horribelt
Person anställd på företaget
”En extrem situation”
Bixias vd Pär Kaller och produktchef Eric Wennberg anser inte att Bixia har gjort något fel.
– Det är Bixia som äger alla prissäkringar. Det är inte så att de specifikt tillhör Elpool Flex, säger Pär Kaller.
Men ni har aldrig gjort något liknande tidigare?
– Nej. Det här var ett unikt beslut i en extrem situation, säger Eric Wennberg.
"I och med att det var en extraordinär åtgärd så gjorde vi en extrakoll med både jurist och styrelse för att förankra", säger Bixias produktchef Eric Wennberg.
Vad var det då som var så extremt? Enligt Kaller och Wennberg hade det inget att göra med Bixias dåliga rörelseresultat. I stället pekar de på två saker:
• Flera stora kunder hade tidigare hoppat av Elpool Flex. Avhoppen motsvarade cirka 40 procent av volymen el i poolen. En stor del av prissäkringarna som köpts in långt i förväg var i själva verket inhandlade till dem som lämnade elpoolen.
• Under några månader hösten 2022 var det rörliga elpriset extremt högt. Prissäkringarna var inhandlade till ett mycket lägre pris och var därför värda ovanligt mycket.
– Volymtappet gjorde att kunderna som var kvar hade fått ett orimligt bra pris. Det kunde i princip ha blivit nollpriser. I det läget valde vi att göra den här justeringen. Kunderna i Flex fick ändå ett ohyggligt bra pris, 30–40 procent rabatt jämfört med det rörliga elpriset, säger Eric Wennberg.
Han säger att man räknade ut att avhoppen motsvarade 18 miljoner kronor av prissäkringarnas värde, och att man sedan räknade baklänges utifrån vad som kunde vara ett rimligt pris för kunderna. Därför lät man 8 miljoner stanna kvar i elpoolen och justerade priset motsvarande 10 miljoner kronor.
– Den här kundvolymen hade försvunnit drastiskt från oss. Det fanns därför prissäkringar i elpoolen som inte var skäliga för den volym som fanns kvar, säger Eric Wennberg.
Men om man har varit kund i elpoolen i väldigt många år, borde man inte få ta del av vinsten när det går bra?
– I vår värld var det väldigt bra, att få 40 procent lägre pris än det rörliga priset.
Men om kunderna hade fått veta att de kunde ha fått ett ännu bättre pris hade de kanske inte varit lika nöjda?
– Så är det. Men återigen: Bixia äger prissäkringarna.
Vd Pär Kaller och produktchef Eric Wennberg anser att Bixia har agerat korrekt. "Det var ett unikt beslut i en extrem situation", säger Wennberg.
Snickaren får en chock
Vi ska återkomma till företagsledningens motivering – och till om agerandet stämmer med lagar och avtal. Men först ska vi träffa snickaren Pär Johansson.
Jag höll på att svimma när jag fick elräkningen
Pär Johansson
Elkund hos Bixia
En oktoberdag 2022 sitter han i lunchrummet på jobbet. Han har just värmt sin matlåda när det plingar till i mobilen. Det är elräkningen från Bixia som landat i Kivra.
Pär är förhoppningsfull, räkningen borde vara ganska blygsam. Hans fasta elprisavtal har just löpt ut och han har följt Bixias råd om att gå med i elpoolen Bixia Framtid. Så här stod det i informationsbrevet som Pär fick: ”Vi kapar pristoppar, så att du undviker de största svängningarna på elmarknaden. Kort sagt får du en kombination av tryggheten i ett fast pris och möjligheterna i det rörliga priset”.
Men när Pär läser elräkningen får han en chock.
– Jag höll på att svimma. Jag trodde att det skulle ligga på 1 000–1 500 kronor, men det blev över 3 000. Priset per kilowattimme var mer än det dubbla mot vad mina jobbarkompisar med rörligt elpris fick betala, berättar han.
Pär ringer genast Bixias kundtjänst för att säga upp avtalet.
– Det var telefonkö, men efter någon timme kom jag fram. Jag bad om att genast få byta till rörligt. ”Det kan du inte, det är tolv månaders uppsägningstid”, svarade de. Det hade det inte stått något om i brevet. Jag kände mig både arg och maktlös, minns Pär.
Pär Johansson fick en chock när han öppnade elräkningen i mobilen.
Telefonerna går varma
Pär är inte ensam. Bixia hade under 2022 upphört med nyförsäljningen av fasta elprisavtal. När elkundernas avtal var på väg att löpa ut fick alla rådet att gå över till Bixia Framtid. Den som inte aktivt valde ett annat avtal fördes automatiskt över dit.
I april–augusti går det bra för de abonnenter som ansluter sig till Bixia Framtid. De får betala ett lägre elpris än de som har ett rörligt avtal.
Men i slutet av året vänder det helt. I oktober betalar Bixia Framtids kunder i elområde 3 – dit Östergötland hör – 2,49 kronor/kWh. Det är mer än dubbelt så mycket som det rörliga priset. Även i november är skillnaden mer än en krona per kilowattimme.
När Pär får ännu en hög elräkning ilsknar han till ordentligt. Han ringer Corren som den 13 december skriver en artikel om Bixia Framtid och om Pärs frustration.
Artikeln väcker uppståndelse. På Bixias kundtjänst går telefonerna varma. Många upprörda elkunder ringer för att klaga på elpriserna och vill säga upp Bixia Framtid.
Unika åtgärder i en extrem situation. Så beskriver Bixias ledning miljonrullningen under hösten 2022.
Flera miljoner flyttas
Efter att Correns artikel publicerats fattar Bixias ledning ännu ett ovanligt beslut: Fyra miljoner kronor stoppas in i Bixia Framtid. 3,4 av de miljonerna är, enligt ett internt dokument, de pengar som samma månad plockats ut från Elpool Flex.
Med hjälp av miljonbidraget kan decemberpriset sänkas och missnöjda kunder lugnas. I det interna dokumentet konstaterar ledningen att elpriset i Bixia Framtid för första gången på flera månader blir lägre än det rörliga priset, detta tack vare de fyra extramiljonerna.
”Har svikit förtroendet”
Får man göra så här? Får Bixia plocka ut pengar ur en elpool när den går bra? Och får man flytta över pengar till en annan elpool som går sämre?
De anställda på Bixia som vi pratar med har sin åsikt klar: ”Absolut inte”.
– Det här är något som Bixia aldrig tidigare har gjort. Vi säljer ett förtroende och ledningen har svikit det, säger en av de anonyma anställda.
Uttagen ur Elpool Flex innebar att kunderna fick betala ett högre elpris.
”En extrem situation”
Tidigare år har alla prissäkringar stannat i den elpool de var inhandlade till, oavsett om kunder hoppat av eller tillkommit. Uttagen ur Elpool Flex, som inleddes i augusti 2022, var därför något nytt i Bixias historia.
– Under hösten 2022 fanns en annan kundgrupp (Bixia Framtid) där vi inte såg ut att kunna möta den kommunicerade prisbilden. Vi har ett helhetsansvar för alla våra kunder och därför tyckte vi att det var rimligt att vi justerade priset utifrån kundförväntningarna, säger Eric Wennberg.
Enligt Kaller och Wennberg har Bixia Framtid stöttats med sammanlagt 9 miljoner kronor – 4 miljoner i december 2022 och ytterligare sammanlagt 5 miljoner kronor i maj, augusti och december 2023.
Så priset jag får betala om jag är med i en elpool beror inte bara på det rörliga priset och på de prissäkringar ni köpt in. Det beror också på vad ni bedömer är rimligt?
– I extrema fall behöver vi vara beredda att agera efter vad som är rimligt när man ser till helheten för våra kunder. Men vi har aldrig varit i den situationen förut och hoppas att vi inte hamnar där igen, säger Eric Wennberg.
Tappar ni inte i förtroende om kunderna får veta att ni går in och kompenserar ibland och plockar ut pengar ibland?
– Jag vill vända mig mot formuleringen att vi "plockar ut" pengar. Men det här skedde vid extrema tillfällen, när volymer och priser inte möttes. Det är den bedömning som gjorts, både av vår jurist, av Bixia brett och av styrelsen, säger Wennberg.
– Vi sitter ju inte och utför den här typen av justeringar på löpande band i våra pooler. Utan det är en extremhändelse plus att vi nu då stöttat några gånger. Så det här är ingen sak som vi har på vår agenda, utan vi sköter det här på ett adekvat sätt. Vi försöker bygga en bra kundupplevelse för så många som möjligt, säger Pär Kaller.
"Vi försöker bygga en bra kundupplevelse", säger Bixias vd Pär Kaller.
Bristande insyn
Vi ringer upp Thomas Björkström, vd för Konsumenternas energimarknadsbyrå, för att få en utomståendes syn på saken.
Björkström vill inte kommentera ett enskilt fall, men säger att kundernas bristande insyn är ett problem med elpooler. Kunderna har ingen möjlighet att kontrollera varför priset blev som det blev.
– Ska man välja ett sådant avtal behöver man ha en stor tilltro till sin elhandlare och känna att man kan lita på dem, säger han.
Thomas Björkström har inte hört talas om något liknande fall. Det har inte heller Pär Nässén på Energimarknadsinspektionen eller Emelie Neidre, jurist på Konsumentverket.
– Det finns inget specifikt regelverk som styr vad man får och inte får göra. Det regleras i avtalsvillkoren, säger Pär Nässén.
Corren har pratat med flera andra elhandelsbolag i Sverige. Inget av dem säger sig någonsin ha plockat ut pengar ur en elpool.
”Borde ha berättat för kunderna”
Hur resonerar andra elhandelsbolag? Vi kontaktar tre företag som i likhet med Bixia har elpooler.
Elhandelsansvariga på de tre bolagen uppger att de aldrig tagit ut pengar ur en elpool. Samtidigt är det ingen av dem som varit i samma situation som Bixia, med stora avhopp i kombination med ovanligt värdefulla prissäkringar.
Ulf Larsson, krafthandelschef på Jämtkraft, berättar att de har diskuterat hur de skulle göra i det läget.
– Det kan bli fel att lägga det på en enskild månad, för då blir elpriset så otroligt lågt just den månaden. Vi har sagt att man kan portionera ut det över flera månader. Men över tid ska det gå noll, poolen ska ha tillbaka pengarna, säger Ulf Larsson.
Tycker du att Bixia har gjort fel?
– Det är svårt, det är lite av en gråzon. Men om man gör något sådant bör man berätta det för kunderna. Man ska vara öppen och transparent och inte mörka något, säger Larsson.
"Om man gör något sådant bör man berätta det för kunderna". Så säger Ulf Larsson, som är krafthandelschef på Jämtkraft.
”Vi känner oss trygga”
Bixia berättade inte något för kunderna – varken att pengar togs ut ur Elpool Flex eller att Bixia Framtid stöttades.
Ni säger att detta var unika beslut i en extrem situation. Borde inte kunderna ha informerats?
– Vi vill vara transparenta, men hur vi arbetar med våra prissäkringar är inget som vi kommunicerar. Det vi kommunicerar är den förväntade prisbilden, säger Pär Kaller.
– Det som brukar vara intressant är elpriset, och här uppfyllde vi vad kunden hade för förväntningar på priset jämfört med vad vi kommunicerat tidigare. Vi känner oss trygga med hur vi har hanterat de här extremligheterna. I och med att det var en extraordinär åtgärd så gjorde vi en extrakoll med både jurist och styrelse för att förankra, säger Eric Wennberg.
Vd Pär Kaller anser att Bixia hade full rätt att agera som man gjorde. "Det är vi som äger prissäkringarna", säger han.
"Avtalsbrott"
De Bixiaanställda som vi har pratat med betecknar det inträffade som avtalsbrott.
– Det står ingenstans i villkoren att Bixia har rätt att plocka ut en vinst. Och det har man heller aldrig gjort från storföretagen, de som har insyn i förvaltningen. Man har bara tagit från småkunderna som inte har någon insyn alls, säger en av de anonyma anställda.
Daniel Hult Granström är lektor i civilrätt på Handelshögskolan i Göteborg. Han undervisar i avtalsrätt och har speciellt intresserat sig för elmarknaden.
Hult Granström säger att det är svårt att veta hur en domstol skulle resonera om Bixias agerande hamnade där.
– Men spontant skulle jag säga att det ligger nära till hands att resonera i termer om avtalsbrott, även om det inte explicit står i avtalet att man får eller inte får göra på det här sättet.
Vid en tvist skulle en domstol hantera ärendet med det som kallas för allmänna kontraktsrättsliga principer, menar Hult Granström.
– Bixia har en slags lojalitetsplikt och omsorgsplikt i förhållande till sina kunder. Man ska agera i kundernas intresse. Om man då har tagit ut pengar som egentligen skulle ha använts för att hålla nere priset för kunderna i poolen, då har man agerat på ett sätt som inte är i kundernas intresse, och det har dessutom lett till en ekonomisk skada för kunderna. Det är min spontana reaktion, säger Daniel Hult Granström.
Bixia menar att det är företaget som äger prissäkringarna och därför bestämmer hur de ska hanteras?
– Ja, det är företagets prissäkringar, om man ser det ur någon slags äganderättsperspektiv. Men däremot så är de ju inköpta för den här Flexpoolen och då bör de också på vinst och förlust få falla ut inom ramen för den poolen, tänker jag.
"Spontant skulle jag säga att det ligger nära till hands att resonera i termer om avtalsbrott", säger Daniel Hult Granström, lektor i civilrätt.
Bixia är ett dotterbolag till det kommunala bolaget Tekniska verken, med huvudkontor intill Stångån i Linköping.
Här hittar du fler granskningar från Correns grävgrupp. Där hittar du också information om hur du kan tipsa oss.
