Trots att det råder kris i kommun-Sverige var det relativt positiva tongångar när Niklas Borg (M) och Kristina Edlund (S), under onsdagen, berättade hur de vill styra Linköping under 2024. Det ekonomiska resultatet budgeteras till 20 miljoner kronor, i jämförelse med Norrköpings minus 360 miljoner, och enligt S+M-styret behöver inga stora besparingar göras. Budskapet: Linköpings ekonomi är stark.
När Linköpings sju oppositionspartier recenserar S+M-styrets budget finns det en hel del kritik – även om de allra flesta håller med om att Linköping har bättre ekonomiska förutsättningar än många andra kommuner.
– Vi har i grunden en stark ekonomi, men jag kan tycka att styrets budget är väldigt mycket mellanmjölk. Det är en ganska handlingsfattig budget som inte pekar ut någon riktning för Linköping. Man skryter om den goda ekonomiska hushållningen – men vad gör man egentligen av de goda förutsättningarna?, säger Kristdemokraternas gruppledare Liselotte Fager.
Vänsterpartiets Sofia Frithioff är inne på samma linje och kallar S+M-styrets budget för stram. Samtidigt säger hon att budgeten inte var så hemsk som hon hade befarat – men V hade satsat 150 miljoner kronor mer på skolan.
– Vi blir oroade när vi ser att det är skolan som tar de stora smällarna och att man på något sätt gömmer besparingar i effektiviseringsbegrepp. I år sänker man grundbeloppet till skolorna och det återställer man inte i budgeten för 2024. Vi hade gärna sett att man vågade satsa på skolorna, säger Sofia Frithioff.
– Fråga vem som helst ute på skolorna så är det ingen som känner att det strösslas med pengarna.
Även Liberalerna är inne på att det görs besparingar.
– En allmän reflektion är att det står att det inte görs några besparingar, men frågan är om kompensationen för prisökningar verkligen kommer att räcka. Man säger att man har kompenserat nämnderna fullt ut i år – men det stämmer inte, säger gruppledaren Åsa Wennergren och fortsätter:
– Det är bara att prata med verksamheterna där ute. De gör besparingar.
Partiet saknar satsningar på gymnasieskolan och förskolan.
– Ta heltidsmentorer till exempel. Det finns ett utredningsuppdrag i budgeten – men det är inga pengar avsatta. Det är inga verksamheter som har råd med det om det inte finns pengar avsatta, säger Åsa Wennergren.
Enligt Maria Moraes (MP) är det en budget utan miljö- och klimatambitioner.
– Vi hade gärna velat se en budget som faktiskt ämnar att nå de klimatmål som vi har satt. Vi skulle också vilja att man kompenserade för de minskade statsbidragen på miljöområdet. Tidöavtalet gör att Linköping får två miljoner kronor mindre, säger hon och fortsätter:
– Vi saknar också tydliga och mätbara mål inom segregationsområdet så att man faktiskt kan ställa styret till svars.
Hon menar också att det är M, och inte S, som får igenom mest politik.
– Och under den senaste månaden är det tydligt att det är SD som får igenom rekordmycket politik tack vare S+M-styret. Det känner jag en oro för, säger Maria Moraes.
Sverigedemokraterna i sin tur vill inte utförligt kommentera S+M-styrets budget.
– Vi har fått ta del av budgeten, det är ett riktigt dåligt förslag, men vi ska ha en pressträff nästa vecka där vi presenterar vår budget och jag vill inte röja något ur den. Då får de andra oppositionspartierna möjlighet att kontra vår budget, säger gruppledaren Chris Dahlqvist.
Michael Cocozza och Linköpingslistan anser att S+M-styret tar ut alldeles för lite från de kommunala bolagen. Genom bland annat ett större uttag, men också ett lägre avkastningskrav på Lejonfastigheter, har LL en budget som är 400 miljoner kronor större än styrets.
– Linköping har en bra position i jämfört med många andra kommuner men vi tycker att det är en skral utdelning från bolagen. Vi har bolag som genererar nästan 1,8 miljarder kronor i överskott under 2023. Där kan vi gå högre, säger Michael Cocozza.
Från Centerpartiets sida efterfrågas bland annat mer pengar till föreningsbidrag och en satsning på en förbättrad medborgardialog.
– Vi behöver förstärka den lokala demokratin i Linköping och förbättra medborgarkontakten. Vi vill ge de geografiska utskotten bättre muskler och mer pengar – och på sikt vill vi få till en medborgarbudget, säger gruppledaren Lars Vikinge.
– Sedan vill vi se en utredning som klargör vad som krävs för att vi ska kunna speeda upp klimatarbetet och nå målet om nettonollutsläpp 2045, fortsätter han.