"Det är framförallt nya projekt som kommer att påverkas", säger Linköpings ekonomidirektör Peder Brandt när han pratar komponentbristen och de ökade kostnaderna.
När Linköpings kommunstyrelse sammanträdde under tisdagen presenterades delårsrapporten för de kommunala bolagen, däribland Tekniska Verken, Lejonfastigheter och Sankt Kors. Noterbart, och en detalj som ledde till diskussion, är att bolagen inte ser ut att genomföra investeringar och projekt i den takt som är planerad. Tekniska verken investerar, enligt 2022-års prognos, 137 miljoner kronor mindre än budgeterat. För Lejonfastigheter handlar det om 103 miljoner kronor och för Sankt Kors 51 miljoner kronor.
– Historiskt är det inget ovanligt att utfallet av investeringar blir något lägre än budgeterat, det händer ofta saker i de stora projekten, men nu befinner vi oss i en omvärldssituation som vi tror kraftigt kommer att påverka våra investeringar framåt. Det handlar dels om bristen av material, där leveranskedjorna blev störda av coronapandemin och har påverkats av Ukrainakriget, men det handlar också om kostnadsökningarna som bland annat drivs av höjda bränsle- och energipriser, säger kommunstyrelsens ordförande Niklas Borg.
– Sedan upplever vi redan, om vi kollar på de större anbud som kommunen och bolagen har tagit in, att entreprenörerna har börjat att lägga på större riskpremier utifrån det osäkra omvärldsläget, fortsätter han.
I bolagens delårsrapport – är det effekter av detta som syns där?
– Jag tror att det är en liten effekt som vi ser men den potentiella risken är betydligt större.
Simhallsbygget på Folkungavallen är ett av många kommunala projekt som är igång i Linköping just nu.
Kommundirektören i Linköping har just nu ett uppdrag att samordna miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen med de kommunala bolagen. Syftet är att, genom samverkan, komma fram till hur situationen på bästa sätt ska hanteras.
– Som kommun skulle man kunna tänka sig att man stoppar alla investeringar för att det är för dyrt just nu, men det vore direkt skadligt. Skulle kommunen stoppa alla projekt skulle hela entreprenadbranschen riskera att haverera, säger Niklas Borg.
Att bromsa alla investeringar är alltså inte aktuellt?
– Nej, kommunen och våra bolag måste fortfarande göra investeringar i staden i form av underhåll. Det viktigaste är att vi, vid byggnation av nya bostäder, skolor och såna saker, tittar på vilka projekt som går att skjuta fram utan att det får för negativa konsekvenser.
Så investeringsprojekt lär skjutas upp?
– Utan att ha alla investeringar framför mig så är jag rätt säker på att vissa projekt kommer att skjutas på framtiden av just den här anledningen, men det är en värdering som bolagen och miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen måste göra till att börja med.
Charlotta Sund, vd för Tekniska verken, vittnar om leveransstörningar som påverkar bolagets investeringar. "Det handlar om allt från stål till kretskort och it-personal. Det råder en brist", säger hon.
Charlotta Sund, vd för Tekniska verken, ser ingen risk för att bolaget, på eget initiativ, ska tvingas att skjuta fram investeringar på grund av kostnadsläget. Däremot får materialbristen en stor påverkan, vilket redan nu syns i delårsrapporten.
– Vi befinner oss inte i en situation där vi har behövt att sätta oss ned och säga att "det här blir för dyrt" eller "det här har vi inte råd med" utan vi är lyckligt lottade – energibranschen går som tåget. Däremot upplever vi leveransstörningar som gör att investeringarna inte går fram med samma hastighet som vi hade planerat.
Bolagets pågående vindkraftsprojekt i värmländska Sunne är ett projekt som påverkas av materialbristen.
– Det är en stor post i budgeten. Vår leverantör kan inte leverera som utlovat utan det förskjuts till nästa år, säger Charlotta Sund.