"Vi måste ta ett större grepp kring klimatomställningen, säger Charlotta Sund", vd på Tekniska verken.
Tekniska verkens resultat gynnades 2021 av kallt väder och höga elpriser. Resultatet efter finansiella poster steg från 650 till 764 miljoner kronor.
Vindkraften bidrog med 50 miljoner av vinsten. Tekniska verken har byggt 13 vindkraftverk i värmländska Sunne till en kostnad av 597 miljoner kronor och i år ska ytterligare en park med tio verk uppföras där. Dessutom är företaget delägare i ett dussin andra vindkraftparker runt om i landet.
– Jag är jättestolt över den satsningen. Den är lönsam – elpriserna har ju varit betydligt högre än vad vi kalkylerade med när vi fattade beslutet 2018. Samtidigt ska man inte stirra sig blind på ett enstaka år. Det är en långsiktig investering på 25–30 år, säger Tekniska verkens vd Charlotta Sund.
Samtidigt som höga elpriser gynnade Tekniska verken som elproducent drog det ner resultatet för elhandelsbolaget Bixia, som numera är ett helägt dotterbolag.
– Vi har en del långa avtal där vi förbinder oss att sälja elen till ett visst pris. De höga elpriserna i slutet av året var det ingen som kunde förutse. Vi har fått en helt ny elmarknad där fluktuationerna är betydligt större, säger Charlotta Sund.
Trots den stora vinsten så höjde ni avgifterna vid årsskiftet. Varför?
– Avgifterna är fortfarande låga i Linköping jämfört med andra kommuner, det visar den årliga Nils Holgerssonrapporten. När det gäller avgiften för avfallshämtning så regleras det i lag. Den verksamheten ska gå plus minus noll och vi behövde höja för att nå självkostnad.
Tekniska verkens intäkter ökade från 5,2 miljarder kronor 2020 till 6,5 miljarder 2021. 1,1 miljarder investerades, bland annat på vindkraft, förstärkning av elnätet, bygget av en ackumulator, fiberutbyggnad och byten av elmätare.
Framtida investeringar handlar mycket om klimatomställningen och den ökade elektrifieringen.
– Vi har gjort mycket. Vi har fasat ut kol och olja, vi har byggt solpark och vindkraftverk, vi har förstärkt elnätet. Men vi kan inte vara nöjda, det är farligt för ett bolag som Tekniska verken. Vi måste ta ett större grepp kring klimatomställningen, säger Charlotta Sund.
De klimatinsatser som planeras handlar bland annat om att minska koldioxidutsläppen från Gärstadverket. Problemet där är att avfallet innehåller så mycket plast, runt 30 procent av vikten. Det gör att cirka 265 000 ton CO2 med fossilt ursprung släpps ut genom skorstenarna varje år, vilket gör Gärstad till Sveriges tionde största utsläppskälla.
– Det är bättre att vi gör fjärrvärme och el av avfallet än att det läggs på deponi och släpper ut metangas. Och globalt skulle inget vinnas på att soporna brändes någon annanstans än i Linköping. Men jag gillar ändå inte att vi ligger på den där listan, säger Sund.
Två projekt planeras och båda ska vara igång nästa år. Det ena är en anläggning som maskinellt sorterar ut så mycket plast som möjligt innan avfallet bränns. Det andra är en pilotanläggning för insamling av koldioxid.
– Tidigare har vi bedömt koldioxidinsamling som alltför dyrt. Men utsläppsrätterna som vi betalar för den fossila koldioxiden blir allt dyrare. Priset fördubblades i fjol och inget tyder på att de blir billigare i framtiden. Men framför allt handlar det om att vi vill vara en del av klimatomställningen. Det är inte en enskild sak som kommer att lösa den, vi behöver jobba med en bukett av åtgärder.
Koldioxidutsläppen från Gärstadverket ska minskas med hjälp av en anläggning som sorterar ut plast. I ett pilotprojekt ska Tekniska verken även testa att samla in koldioxid.