Målet om att bli koldioxidneutralt år 2025 kommer inte att nås – det meddelade S+M-styet tidigare i år. Målet innebar i korta drag att de koldioxidutsläpp som skapas inom kommungränsen ska minskas och därefter kompenseras genom förnybar elproduktion. I mars förra året sattes nya miljö- och klimatmål upp, med en förlängd tidshorisont. År 2045 ska kommunen istället uppnå ett nettonollutsläpp av växthusgaser. I praktiken innebär det att utsläppen ska minska med 85 procent i jämfört med 1990-års nivåer och därefter kompenseras.
Nu har kommunen beslutat vilka konkreta åtgärder som, i ett första steg, ska genomföras fram till år 2030 för att målet ska nås. Planen förtydligar även vilken del av kommunen (bolag eller nämnd) som ansvarar för åtgärden. Här är några exempel:
- Inför arbetssätt för att minska plastmängderna.
- Utveckla återbruk av möbler och byggmaterial.
- Minska köttmängden och matsvinnet och öka andelen närproducerat.
- Undersök om- och tillbyggnation framför rivning och nybyggnation.
- Tillvarata byggnader i samband med utbyggnaden av Ostlänken.
- Bygg ut laddinfrastrukturen på kommunal mark.
- Främja hållbara transportsätt, bland annat genom busskörfält och signalprioritering.
- Utveckla pendlarparkeringar på landsbygden.
- Undersök och implementera metoder för kolbindning.
- Kartlägg våtmarker på kommunens mark.
- Minska andelen icke önskvärt material i de restavfall som bränns på Gärstadverket.
- Utöka produktionen av biogas, vindkraft och solel.
När planen skulle klubbas av kommunstyrelsen framfördes viss kritik. Linköpingslistans Michael Cocozza skriver så här i mötesprotokollet:
"Vi saknar en ekonomisk konsekvensanalys. Planen riskerar att inte bli styrande om det inte finns en budget som komplement. Kommunen har antagit ett klimatprogram och nu är det meningen man ska gå från ord till handling. Vad vi då bjuds på är mer ord. Det blir information, utbildning och samverkan. Det hade räckt med en handling på tre-fyra sidor med konkreta åtgärder".
Miljöpartiets Maria Moraes är inne på samma linje.
– Vi är inte nöjda med det som presenteras och det handlar främst om målstyrningen. Det behöver finns tydliga siffror och en tydlig ekonomi för vad som får satsas. Man kan inte tänka att det här ska rymmas inom nämndernas vanliga arbete då det dessutom finns sparkrav, säger hon och fortsätter:
– Sen är det mycket som är bra, att man vill utöka den biologiska mångfalden, ställa om fordonsflottan och bygga mer hållbart – men vi är oroliga för att det inte kommer att genomföras. Precis som vi nu ser att vi inte klarar av 2025-målet.
Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Stefan Erikson (M) bemöter kritiken så här:
– Man får inte glömma bort att vi redan i dag investerar avsevärda belopp i det här arbetet i våra verksamheter men vi måste såklart se till att de investeras optimalt och korrekt. Sen ska man inte bara stirra sig blind på investeringskostnaden utan vad resultatet blir på sikt. Vi kanske måste investera dag ett för att tjäna något dag två och tre.
Men hur ska åtgärderna bli verklighet då?
– Jag tror att vi måste bli vassare på att kommunicera, både internt och externt, hur prioriterat klimatarbetet är. Alla nämnder och bolag i kommunen måste verkligen prioritera klimatarbetet. Nu har vi en bra lägesbild av var vi står och vet var vi måste lägga energin framåt, säger Stefan Erikson.