Rebecka Hovenberg, Miljöpartiets gruppledare, menade att ambitionsnivå var för låg och föreslog att målsättningen ska skärpas i samband med de etappmål som planen innefattar.
I tio års tid har kommunen haft siktet inställt på att bli koldioxidneutralt år 2025. Det innebär i korta drag att de koldioxidutsläpp som skapas inom kommungränsen ska minskas och därefter kompenseras genom förnybar elproduktion. Av kommunens egna uppföljningar att döma blir målet svårt att nå – men nu, med den nya planen, förlängs tidshorisonten.
År 2045 ska kommunen uppnå ett nettonoll-utsläpp av växthusgaser. I praktiken innebär det att utsläppen ska minska med 85 procent i jämfört med 1990-års nivåer och därefter kompenseras. I planen finns etappmål för år 2025 och 2030.
Målsättningen är exakt densamma som det nationella klimatmålet för Sverige. Om det är ambitiöst nog, ja det råder det delade meningar om inom Linköpingspolitiken. Miljöpartiet ville "spänna bågen" ytterligare.
– Linköping har en lång tradition av att vilja gå före i klimatarbetet och sätta upp offensiva mål men tyvärr är målsättningen, den här gången, absolut inte tillräckligt ambitiös. Den ligger på samma nivå som det nationella målet vilket innebär att Linköping ger upp ambitionen om att vara ett lokomotiv. Det förutsätter också att ekonomiskt utsatta kommuner i glesbygdsområden har samma klimatambitioner, annars når ju inte Sverige målet, säger MP:s gruppledare Rebecka Hovenberg.
Jörgen Ring och hans Sverigedemokraterna vill inte se något kommunalt klimatmål alls utan att EU-målet är det som gäller. "EU-målet riskerar att förlora legitimitet om inte alla länder gör likadant", sa SD:s Torsten Svärdström.
Sverigedemokraterna var i sin tur kritiska till planen i sin helhet.
– Linköping har en för hög ambition om ni frågar mig. EU-kommissionen har lagt fram nya förslag för vägen framåt och debattörer inom området är tydliga med att Sverige måste följa EU:s väg. Nationella mål ska inte finnas, de har nått vägs ände. Det har även de kommunala målen, säger Torsten Svärdström (SD).
Muharrem Demirok (C), ordförande i samhällsbyggnadsnämnden, var nöjd.
Muharrem Demirok (C), samhällsbyggnadsnämndens ordförande, menar att det är svårt för en kommun att ha högre klimatmål än de nationella målen. "Nu får vi en större samordning", menar centerpolitikern.
– Det är ett oerhört högt ställt ambitionsmål i planen men vi har också lärt oss, från vårt tidigare arbete, att vi måste ha en större samordning med de nationella målen. Det ger oss ett större handlingsutrymme, säger han och fortsätter:
– Jag är glad över att se att det finns en bred uppslutning kring det här arbetet.
För trots kritiken mot planen röstade en majoritet av ledamöterna igenom den. Insatserna för att nå målen kommer bland annat fokuseras till energi- och klimateffektiva bostäder, lokaler och verksamheter, klimateffektiva byggen och produktion av förnybar el.