Åsa Kullberg, chef för kost- och restaurangverksamheten i kommunen, är orolig för att verktygen och åtgärderna för att parera de höga livsmedelspriserna snart tar slut.
"Räcker skolmaten till för att mätta eleverna?" Den frågan ställde gruppledaren Sofia Frithioff (V) vid kommunfullmäktiges sammanträde i förra veckan. Hennes politikerkollega Carin Ahlsén (C) undrade samtidigt ifall de höga livsmedelspriserna påverkar mängden närproducerade och ekologiska råvaror i kommunens verksamhet. Styret gav lugnande besked på de båda frågorna.
Åsa Kullberg, chef för kost- och restaurangverksamheten, berättar att förvaltningen har gjort mängder av åtgärder för att parera de ökade kostnaderna under 2022 och 2023. Recept har gjorts om, ingredienser har bytts ut och de dyra maträtterna, så som tacos och hamburgare, har tagits bort. Samtidigt har det, inte minst i skolmatsalarna, märkts tydligt att åtgången av mat ökat.
– Vi ser till att maten räcker helt enkelt. Eleverna ska få tillräckligt med mat och det ska alltid finnas tre rätter att välja på, säger Åsa Kullberg.
– Sedan trixar vi hela tiden för att hantera prishöjningarna samtidigt som vi vill behålla så bra mat som möjligt. I april förra året tog vi bort tacosen. Den kan kosta flera hundratusen mer en dag än vad till exempel korv och makaroner gör.
Tacos och hamburgare är två exempel på maträtter som kostenheten i Linköpings kommun har strukit från menyn. Flera råvaror har också bytts ut för att hålla nere kostnaderna.
I slutet av 2022 kunde det, enligt Åsa Kullberg, anas ett trendbrott i prisutvecklingen men nu är livsmedelspriserna på väg upp igen.
– Om vi inte hade trixat så här mycket så hade kostnaderna nog ökat med två miljoner kronor under förra året.
– Min farhåga just nu är att vi snart har plockat ut alla våra möjligheter, för någonstans går gränsen. Nu går livsmedelspriserna upp igen och jag tror att vi går en tuff tid till mötes.
Du menar att verktygen för att sänka kostnaderna tar slut någon gång?
– Ja, precis. Vi fortsätter såklart att hitta nya vägar men ju mer man gör och ju längre tiden går desto tuffare blir det.
Fler elever äter i skolan. En förklaring kan vara att färre elever går ut på stan och äter lunch. En annan kan vara att mattillgången i hemmet har sjunkit. "Vi ser till att maten räcker helt enkelt", säger Åsa Kullberg.
Har ni varit tvungna att skära i mängden ekologiskt och närproducerat?
– Vi har mycket upphandlat på avtal som ligger fast. Vi har dragit ned på vildsvinsköttet – men det utgör en väldigt liten del av helheten. Just nu är vi tacksamma att vi inte har några nya livsmedelsupphandlingar när läget är så osäkert.
Elias Aguirre (S), ordförande i barn- och ungdomsnämnden, säger att den politiska ledningen följer utvecklingen kring skolmaten noga – och att ambitionen är att fortsätta att ha en bra mat som eleverna vill äta.
Elias Aguirre (S), barn- och ungdomsnämndens ordförande i Linköping, håller koll på utvecklingen kring skolmaten. Att skära i antalet tillagningskök är en sista utväg för att hantera de rusande matpriserna.
Om verksamhetens verktyg skulle ta slut och budgeten blir svår att hålla, vilka politiska beslut kan bli aktuella?
– Det vi gör nu är att vi ser över var maten ska tillagas någonstans. Det är klart att man kan spara pengar på att ha en mer central tillagning och att man inte har lika många tillagningskök ute på skolorna – men det vill vi helst inte göra. Det är en sista utväg om priserna fortsätter att rusa, säger Elias Aguirre.
I Socialdemokraternas och Moderaternas budget finns ett uppdrag åt förvaltningen att genomföra en så kallad köksutredning. Resultatet ska presenteras under 2023.
– Vi hoppas inte att vi hamnar där, att vi behöver göra så stora förändringar, men vi behöver ha beredskap, säger Elias Aguirre.
Det är inte aktuellt att öka livsmedelsbudgeten?
– Det kan det absolut vara, om prisutvecklingen innebär att vi har svårt att servera bra skolmat på annat sätt. Men vi har ju bara en viss mängd pengar i skolan. Då måste något annat väljas bort.