Jessica Nilssons dotter säger att hon vill gå i skolan igen. Men hon vill gärna ha någon kompis att hänga med - det har hon inte på sin nuvarande skola. Och hon känner ångest över att gå till skolan där ingen pratar med henne.
Vi möter Jessica Nilsson, 41, och hennes dotter i familjens bostad i centrala Linköping. Jessica känner sig desperat efter olika misslyckade försök att få stöd under det gångna läsåret – stöd för att hjälpa dottern att börja gå i skolan igen.
Hennes dotter är inte ensam om att inte ha gått i skolan under förra läsåret. Corren har tidigare berättat om hög frånvaro i skolan för Linköpings elever. 235 högstadieelever hade frånvaro som låg mellan 40 och 100 procent under läsåret 2022/2023, enligt kommunens frånvarostatistik.
Dottern "har gått" i årskurs sju på en av Linköpings högstadieskolor – som hon själv valt efter att ha gått på mellanstadiet i en annan skola i Linköping. Att börja på den nya stora högstadieskolan var från början helt okej, trots att hon saknade sina klasskamrater eftersom ingen från hennes tidigare skola hade kommit in på samma högstadieskola som hon.
– I början var det trevligt och jag pratade och hängde med några klasskamrater, berättar dottern när vi sitter vid köksbordet.
Sedan blev hon sjuk och stannade hemma under ett par veckor. När hon kom tillbaka till skolan var det svårt att komma in i klassgemenskapen.
– Det blev allt jobbigare att gå till skolan. Jag hade ingen att prata med. Ingen. Till slut gick det inte. Jag hade ångest och orkade inte gå dit.
Jessica försökte hjälpa sin dotter – de besökte vårdcentral och tog kontakt med rektorn på skolan.
– Min dotter behövde sina kompisar. Hon kunde inte sova på nätterna och hade svårt att andas av tanken på att behöva gå till skolan där hon inte hade någon att vara med. Hon ville byta skola till någon av två andra kommunala skolor där hennes kompisar gick. Läkare som har pratat med henne skrev ett läkarintyg att hon inte mår bra och att det skulle hjälpa om hon bytte skola, berättar Jessica.
Det finns en diagnostiserad språkstörning hos dottern som gör det svårt för henne att uttrycka sig. På grund av det har hon också utmaningar i sociala sammanhang, vilket orsakat ångest. Läkaren bedömer att hon "behöver gå i en skola med kamrater hon känner sedan tidigare för att minska ångest" – så skriver läkaren i ett intyg som Jessica visar oss.
"Att inte genomföra ett skolbyte till en skola där dottern har större social trygghet innebär en stor risk för att hennes svårigheter blir än mer långvariga", står det i distriktläkarens intyg som Jessica Nilsson visar. Men det blev inget skolbyte för hennes dotter.
Jessica och dottern hoppades på att det skulle bli möjligt att ordna ett skolbyte, särskilt efter att läkaren rekommenderade det. Men det visade sig inte vara så lätt.
– Det fanns två perioder efter oktober förra året när man kunde ansöka om att byta skola – i julas och i våras. Och vi gjorde det utan resultat. Nuvarande skolas rektor säger att man inte kan göra något åt saken. På kommunen är det omöjligt att komma i kontakt med någon människa och jag får aldrig svar på mina mejl. Min dotter fick avslag på sin ansökning, men utan någon förklaring till varför.
Monica Ohlèn är enhetschef på Myndighetskansliet med ansvar för skolplaceringar. Hon säger att hon inte kan uttala sig om ett enskilt fall, men hon lyfter fram att det är trångt på Linköpings högstadieskolor.
– För att en elev ska kunna byta skola måste det finnas en plats på skolan. Och även om en vårdnadshavare eller en läkare bedömer att en elev bör byta skola, kan vi inte åsidosätta skollagen och våra regler. Skolplaceringar görs efter relativ närhet och det finns ingenting i lagen som säger att en elev kan få en plats på en skola på grund av särskilda skäl.
Men om en elev inte får byta skola trots att hon mår dåligt i sin nuvarande, ska hon stanna hemma under hela högstadiet?
– Det handlar om likvärdighet för alla elever och då är det viktigt att vi följer reglerna. Men jag uppmanar vårdnadshavaren att ta kontakt med oss via mejl på vår plattform. Vi svarar alla där.
För att dottern inte ska få ogiltig frånvaro måste Jessica sjukanmäla sin dotter. Det gör hon från måndag till fredag – en instruktion hon fått från skolan. Dottern träffar speciallärare cirka 2,5 timmar i veckan och får läxor i matte, svenska och engelska – vilket inte kan kompensera en hel arbetsvecka i skolan, menar Jessica. Allt jobb hemma behöver dottern genomföra på egen hand.
– Jag förstår inte hur det här är möjligt. Jag tycker att skolan inte har gjort tillräckligt mycket för min dotter. Hon vill gå i skolan och vi har skolplikt i Sverige. Jag känner mig maktlös som förälder. Speciallärare är bra, men min dotter vill bara ha ett normalt liv och gå i en skola där hon har någon kompis att prata med.
Högstadieskolan har också orosanmält fallet till socialtjänsten.
– Vi har träffat socialtjänsten och de säger att de ska finnas för oss om vi behöver något stöd från dem. Men det har ännu inte hänt något. Vi ska nu i september ansöka om ny skola igen, men nu ska vi också söka även en privat skola där min dotter också har en kompis. Det är så synd att det ska behöva gå så här.
Enligt Christel Horsak, grundskolechef, finns det inga enkla lösningar för så kallade hemmasittare, utan stödinsatser måste anpassas till varje individ som behöver hjälp.
Christel Horsak är avdelningschef på utbildningsförvaltningen, med ansvar för grundskolan. Hon kan inte uttala sig om ett enskilt fall, men enligt henne finns det hjälp att få för familjen inom förvaltningen.
– Det finns centralt stöd som en rektor kan be om att få för att kunna stödja eleven. Det är alltid en lång process för att få eleven tillbaka i skolan och den strategin måste skolan, eleven och vårdnadshavarna utforma tillsammans. Om man är missnöjd med rektorns insats kan man vända sig till verksamhetsområdeschefen, säger Christel Horsak.
Men om vårdnadshavaren varit i kontakt med alla, utan att det gett resultat, vad ska man göra då?
– Det är en utmaning när en elev sitter hemma och det är ett långsiktigt arbete. Det finns inga enkla lösningar utan stödinsatser måste anpassas till varje individ som behöver hjälp.
Den här eleven har ångest av att gå i en skola där hon inte har någon att vara med – mycket på grund av en språkstörning. Enligt ett läkarintyg borde eleven byta skolan för att komma in en miljö där hon känner sig trygg och har kompisar sedan tidigare. Varför går det inte att byta skola?
– Det känns som att det finns många delar i det här fallet. Om en elev vill byta skola så anstränger sig kanske inte alla inblandade tillräckligt intensivt för att få det att fungera på elevens nuvarande skola. Där har vi tillsammans ett stort ansvar. Skola, stödfunktioner tillsammans med familjen.
Linköpings kommun driver 48 grundskolor med omkring 15 000 barn, varav 4 069 elever går på högstadiet. Frånvaro som ligger mellan 40 och 100 procent, och som 235 Linköpings högstadieelever hade under läsåret 2022/2023, motsvarar frånvaro mellan två dagar i veckan till alla dagar i veckan.