"I den energikris vi befinner oss i är det viktigt att få till så mycket förnybar elproduktion som möjligt", säger Fredrik Remneblad på Tekniska verken.
Tekniska verken i Linköping har i flera år framför allt satsat på vindkraft, med snurror på många håll i landet. I värmländska Sunne håller ytterligare några kraftverk på att monteras och när de är klara kan Tekniska verken leverera cirka 330 GWh vindkraftsel om året. Vattenkraften ger lika mycket, 330 GWh per år.
Jämfört med vind- och vattenkraften har satsningen på solceller hittills varit blygsam. Tekniska verken äger en andel av solcellsparken vid E4 i Linköping motsvarande cirka 2,5 GWh per år.
Men nu ska det bli fokus även på solkraft. Företaget har lämnat in fem ansökningar om markförlagda solkraftsparker i Östergötland och fler är på gång.
– Målsättningen är att leverera 100 GWh solel år 2027. I den energikris vi befinner oss i är det viktigt att få till så mycket förnybar elproduktion som möjligt. Då behövs både sol-, vind- och vattenkraft, säger Fredrik Remneblad, affärsområdeschef för de tre kraftslagen.
Solkraftsanläggningar har hittills inte varit lika ekonomiskt intressanta som vindkraften. Men solpanelerna har blivit allt billigare och effektivare, samtidigt som elpriserna stuckit iväg. Det senaste halvåret har ansökningarna om stora solkraftsparker strömmat in till landets länsstyrelser.
Solkraftsdebatten har främst handlat om att många projekt planeras på åkermark. Tekniska verken tänker inte använda mark som används för matodling.
– Sådana erbjudanden har vi fått från markägare, men då säger vi nej. Vi letar efter den allra sämsta marken, den som inte kan användas till något annat. Hållbar markanvändning är det allra viktigaste i våra projekt, säger Fredrik Remneblad.
Henrik Valent, som arbetar med att planera Tekniska verkens solcellsparker, säger att utgångspunkten är att anläggningarna ska förbättra markanvändningen och bidra till biologisk mångfald.
– Vi tittar till exempel på deponier och platser där det idag odlas energiskog. Mark där det odlas vall kan vi tänka oss – där kan man eventuellt fortsätta att skörda vall eller låta djur beta. Och vi kan till exempel så in ängsblommor och bygga sandvallar till bin, säger han.
"En stor fördel med solkraften är att det kan gå förhållandevis snabbt att bygga. Vi behöver fossilfri elproduktion nu", säger Henrik Valent på Tekniska verken.
Den solcellspark som kommit längst i planeringen ligger på fastigheten Govlösa 3:6 i närheten av Normlösa i Mjölby kommun. Det blir en anläggning på cirka 4 MW (4 GWh/år) och kan preliminärt bli klar i sommar, ett år efter att den började planeras.
– Det är en stor fördel med solkraften, att det kan gå förhållandevis snabbt. Vindkraft kan ta tio år med alla processer, säger Henrik Valent.
I Ljungsbro planeras en större park, på uppemot 14 MW. Den är tänkt att ligga på Malfors 1:11, det vill säga landremsan mellan gamla strömfåran och inloppet till Malfors kraftstation. Det är mark som ägs av Tekniska verken och som idag arrenderas ut för vallodling.
– Närheten till kraftstationen är förstås en fördel. Möjligheten att koppla in sig på elnätet är avgörande för att projekten ska gå att genomföra, säger Henrik Valent.
Väster om Malfors kraftstation i Ljungsbro vill Tekniska verken anlägga en 14 hektar stor solcellspark.
Den allra största solcellsparken planeras på Vikbolandet, några kilometer norr om Stegeborg. Den ansökan är på hela 72 hektar och en effekt på 60–70 MW, men riktigt så stor lär den inte bli. Det har visat sig att det i nuläget bara finns plats för 50 MW i elnätet.
– Där rör det sig om gammal utdikad sjöbotten där det växer väldigt dåligt. Mycket av marken ligger i träda, säger Henrik Valent.
På Vikbolandet, några kilometer norr om Stegeborg, har Tekniska verken ansökt om att få bygga en solcellsanläggning som kan bli cirka 50 hektar stor.
"Närheten till Malfors kraftstation är förstås en fördel", säger Henrik Valent på Tekniska verken.