I oktober förra året dömde Linköpings tingsrätt den 27-årige mannen för hets mot folkgrupp till villkorlig dom. Mannen hade den 11 september 2020 tillsammans med andra spridit en film som de hade skapat samma dag.
Filmen var ljudsatt med musik som, enligt tingsrätten, starkt förknippas med moskéattacken i Christchurch i Nya Zeeland då 51 personer dödades.
I filmen brändes en koran tillsammans med bacon på en grill. Under grillen fanns skyltar med bland annat texten ”Nej till Islam”. Brandresterna lämnades vid entrén till en moské i Linköping.
27-åringen överklagade domen till Göta hovrätt och begärde att hovrätten skulle frikänna honom. Han gjorde gällande att den åtalade gärningen inte innefattat hot eller missaktning mot muslimer utan endast utgjorde kritik mot islam som religion. Dessutom menade han att han saknat uppsåt samt att gärningen omfattas av hans grundlagsskyddade yttrandefrihet och därför inte var brottslig. Åklagaren motsatte sig att tingsrättens dom skulle ändras.
Hovrätten tog del av samma bevisning som tingsrätten och har nu prövat mannens invändningar mot tingsrättens dom. Även hovrätten kommer fram till att mannen ska dömas för hets mot folkgrupp och att detta inte står i strid med regeringsformen eller Europakonventionen. Hovrätten gör inte heller i fråga om påföljd någon annan bedömning än tingsrätten.
"Hovrätten ansluter sig till tingsrättens bedömning att filmen varit riktad mot muslimer och inte mot islam som religion. Den valda musiken till en film med det aktuella innehållet kan inte uppfattas på annat sätt än som ett hot mot muslimer med anspelning på trosbekännelse. Filmens övriga moment ger sedda i sitt sammanhang uttryck för missaktning", skriver hovrätten.
– Filmens innehåll går klart över gränsen för vad som utgör saklig kritik. Filmen har inte heller publicerats i ett sammanhang som inbjuder till en fri och öppen debatt eller diskussion. Även med hänsyn till det starka skydd som finns för yttrandefriheten anser hovrätten liksom tingsrätten att mannen inte kan undgå straffansvar, säger rättens ordförande, hovrättsrådet Anna Kramer, i ett pressmeddelande.
Hovrättens ledamöter var överens om utgången i målet.
Målet är det första där svenska domstolar prövat om koranbränning kan utgöra hets mot folkgrupp.