I kommunens samtliga verksamheter anmäldes strax över 1 200 hot och våld-incidenter mot personal under 2022. 838 av dem inträffade på utbildningsförvaltningen och skolorna.
Under 2018 anmälde utbildningsförvaltningen, som framförallt utgörs av Linköpings skolor, 396 incidenter kopplade till hot och våld mot personal. Det rör sig om såväl tillbud ("nästanolyckor") som faktiska skador. För 2019 respektive 2020 var antalen 422 och 517. Sedan hände någonting. När 2021 summerades hade antalet anmälningar ökat till 858 stycken. I det färska personalbokslut som nu sammanfattar 2022 står det klart att 838 incidenter rapporterades under året.
– Visst kan vi se en trend, att antalet anmälningar ökar, men det kan också bero på att man har en större benägenhet att rapportera in i dag. Oavsett vad har vi problem med tillbud och skador kopplat till hot och våld på skolorna. Här finns en nolltolerans, det ska inte förekomma överhuvudtaget, så med de här volymerna har vi ett reellt problem och vi måste jobba målinriktat och systematiskt med att minimera riskerna, säger Kim Myllymäki som är tillförordnad HR-chef på utbildningsförvaltningen.
– Det påverkar våra medarbetares arbetsmiljö. Blir du utsatt för hot och våld kan det leda till sjukskrivningar och psykiska ohälsa. Både allvarliga och mindre allvarliga incidenter påverkar hur man mår i sitt arbete, fortsätter han.
Sveriges Lärare i Linköping (en hopslagning av Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet) konstaterar att frågan om hot och våld i skolorna har varit uppe på agendan under lång tid och att kommunen behöver att bli bättre på det förebyggande arbetet.
I Linköping har lärarfacken tidigare lyft problem med hot och våld i skolorna och lärare har vittnat om ett allt hårdare klimat ända ned i skolans låga åldrar. Annika Dahlqvist, en av två ordföranden för Sveriges Lärare i Linköping, menar att utvecklingen går åt fel håll och lyfter en undersökning som Lärarförbundet presenterade i september 2021. Här svarar nära 40 procent av de tillfrågade lärarna att de ser hot och våld som ett ganska eller mycket stort problem.
– Det är en fråga som är viktig och som vi har haft uppe i vår dialog med kommunen under lång tid. Jag tror absolut att inrapporteringen fungerar bättre, att det är en del av ökningen, men lärare ska inte behöva utsättas för den här typen av hot och våld på skolorna. Utöver lärarnas arbetsmiljö påverkas även elevernas trygghet och studiero, säger Annika Dahlqvist.
De 838 anmälningarna utgörs av hot och våld riktat mot personal på utbildningsförvaltningen.
– Det kan handla om hot och våld från elever men också från vårdnadshavare eller andra externa personer, säger Kim Myllymäki.
Säkerhetschefen Anders Fernemark konstaterar att kommunen har jobbat hårt med att få verksamheterna att anmäla alla hot och våld-incidenter de senaste åren. "Men jag tror fortfarande det finns ett mörkertal", säger han.
Vad är det för incidenter?
– Det ser väldigt olika ut beroende på skola och i vilken ålder eleverna är. Det är allt från en spark på smalbenet från en sexåring till en gymnasieelev som klipper till en annan person.
Hur gör ni för att komma åt problemet?
– Mitt enkla svar är att det behövs ett systematiskt arbete där man tar reda på varför incidenterna sker och där man tar fram relevanta åtgärder som följs upp i syfte att få önskvärd effekt. Får vi till den systematiken har vi mycket att vinna.
Under de senaste åren har kommunen etablerat en ny säkerhetsorganisation som bland annat innebär att det numera finns säkerhetssamordnare och ombud ute på förvaltningarna.
– Antalet anmälningar är en signal på ett hårt klimat ute på skolorna. Min upplevelse är dock att vi inte är unika i Linköping utan att det är en nationell trend. Därför tror jag att det är till stor hjälp att vi nu har en organisation som kan omhänderta de här incidenterna och möta verksamheterna på ett helt annat sätt än tidigare, säger säkerhetschefen Anders Fernemark.