Den arkeologiska undersökningen ska möjliggöra byggnationen av en ny stadsdel på Berga äng.
Precis mellan Haningeleden och stadsdelen Berga, i närheten av Bergadammen och Bäckskolan, ska närmare 1 000 bostäder byggas. I somras klubbade Linköpings kommunfullmäktige igenom en ny detaljplan som, utöver bostäder, möjliggör en ny grundskola och ett nytt parkområde. Innan byggnationerna kan påbörjas ska arkeologerna undersöka området och bevara de fornlämningar som hittas. För sex år sedan genomfördes en arkeologisk förundersökning som identifierade lämningar från äldre järnåldern – alltså runt Kristi födelse. Nu genomförs slutundersökningen där sammanlagt 8 000 kvadratmeter grävs upp.
– Det vi letar efter är boplatslämningar – vi tror att det har funnits två gårdar här och just nu verkar det så också. Vi har hittat olika typer av stolphål, vi ser att man har byggt konstruktioner, och vi har hittat fina rader som gör att vi tror att områden har varit inhägnade, säger biträdande projektledare Moa Gillberg.
Tillsammans med sina kollegor representerar hon Arkeologerna, som är en del av Statens historiska museer. I tre veckor har de grävt och hackat i leran på Berga äng – och de kommer att fortsätta veckan ut. Därefter tar de en paus, på grund av vädret, för att sedan återkomma för att avsluta undersökningen i vår. Då kommer allmänheten också ha möjlighet att gå på en guidad visning.
– Jag kommer inte kunna ha några visningar nu, på grund av vädret. Du ser hur lerigt det är. Men i vår kommer vi berätta om området, vad vi har hittat för fynd och hur vi tror att det såg ut här. Vi kommer förmodligen att ha en visning på dagen och en på kvällen. Även skolorna kommer att få komma ut hit, säger Moa Gillberg.
Totalt är det 8 000 kvadratmeter som ska grävas upp och undersökas av arkeologerna. Undersökningen kommer att avslutas först till våren 2024 och sen kan byggnationerna påbörjas.
I området kring Berga äng finns det sedan tidigare kända gravplatser – gravar som har daterats mellan 500 före Kristus och 1100-talet efter Kristus.
– Vi har ett gravfält här uppe i hagen och så har det varit ett gravfält där Bäckskolan ligger i dag, så man vet sedan tidigare att det har varit ett väldigt aktivt område under den här tiden. Då har man tänkt sig att den här ytan har varit ett väldigt bra läge att bo på.
Vad har ni hittat hittills, förutom stolphål?
– Vi har även hittat härdar, alltså eldstäder av olika slag, gropar och två brunnar. Vi har också hittat en del keramikrester som stämmer överens med äldre järnåldern. Alltså typiska vardagsgrejer. Om man har sett det senaste avsnittet av "Historien om Sverige" så är det exakt den tidsåldern som man går igenom.
Här visar Moa Gillberg upp så kallade skålgropar. Det är en form av hällristning i berget vars funktion är okänd.
Arkeologerna har också hittat så kallade skålgropar.
– Det är ristningar och urgröpningar i berg som man kan hitta lite överallt. Vi vet egentligen inte riktigt deras funktion men vissa säger att det är någon typ av rituell handling. Andra säger att det kan ha varit ett sätt att lära sig att rista. Min favoritförklaring är från 1800-talet där man tror att det är älvor som har använt groparna som kvarnar, säger Moa Gillberg.
Vad vore ett drömfynd att göra här?
– Kanske någon fin keramik som man kan koppla till någon av gravarna i området, då kan vi få ihop de här gårdarna med gravfälten.
"Det är roligt att få skapa historia. Det är det vi gör. Människor från den här tiden har inte lämnat så många berättelser efter sig så vi försöker pussla ihop de ledtrådar vi får", säger arkeologen Moa Gillberg.
Varför är den här typen av undersökningar viktiga?
– Om man bor här i Berga i dag, och vet att det har bott folk här för 2 000 år sedan också, så får man en förståelse. Boplatsarkeologin är ganska ny och nu undersöker vi vardagen – och det tycker jag är väldigt kul, säger Moa Gillberg.
När den arkeologiska undersökningen avslutats i vår kan byggnationerna påbörjas.