Berga äng ligger mellan Söderleden, Haningeleden och Bergadammen. Från rondellen vid Coop ska en gångfartsgata anläggas genom området. Vid dammen planeras en park.
På fälten längs Haningeleden – mellan Skarpan och Söderleden – planeras 800–900 bostäder. Det blir en blandning av hyreslägenheter, bostadsrätter och radhus.
Linköpingspolitikerna hade ett huvudmål när projektet startade: Berga äng skulle bli ett nationellt exempel på hur man kan få fram billigare bostäder. Det skulle bland annat ske genom att involvera byggaktörerna tidigt i processen och genom att söka det statliga investeringsstödet.
Sex byggherrar – Bonava, Botrygg, Slättö, Obos, Mannersons och Birger Bostad (tidigare SHH) – har sedan dess arbetat fram en detaljplan tillsammans med kommunens tjänstemän. Samhällsbyggnadsnämnden sade i veckan ja till planen och nu återstår bara det formella beslutet i kommunfullmäktige.
Frågan är då: Blir det några billiga bostäder? Svaret är: Nej, knappast.
För ett och ett halvt år sedan tog regeringen bort investeringsstödet, så där försvann den möjligheten. Och enligt de företrädare för byggbolagen vi pratat med har inte detaljplanearbetet lett till några kostnadssänkningar.
– Politiken hade ett väldigt tydligt mål att det skulle bli billiga bostäder. Men det målet hade nog behövt förankras i hela detaljplanegruppen, både bland byggherrarna och tjänstemännen. Ska man ha billigare bostäder måste det få vara utslagsgivande när man står inför olika val i detaljplanen och det har det inte varit, säger Adam Cocozza, vd för Botrygg.
Så det blir inte billigare bostäder än på andra ställen?
– Nej.
Vad kunde man ha gjort för att bygga billigare?
– Det handlar ganska mycket om husgeometri och utformning. En nyckel är att du får många uthyrningsbara kvadratmetrar i förhållande till totalytan. En hög yteffektivitet i huskropparna, alltså. Men här har andra värden fått styra, som till exempel estetik, säger Adam Cocozza.
Kommunen och byggherrarna ska efter sommaren utvärdera projektet och innan dess vill de inblandade ogärna uttala sig om hur samarbetet har varit. Men det verkar inte ha varit helt friktionsfritt.
– Kommunen avsåg att det här skulle vara en byggherredriven plan. Jag tror att det hade varit bra om begreppet byggherredriven detaljplan hade varit bättre definierat från politiken, säger Cocozza.
– Vi har nog haft helt olika bild av vad en sådan process skulle innebära, instämmer Anders Rosell, affärsutvecklare på Bonava.
Rosell konstaterar att bostäderna inte blir billigare än annan nyproduktion. Det gör även Esbjörn Larsson, projektledare för Slättö. Men han betonar att Berga äng ser ut att bli ett lyckat område på andra sätt.
– Det blir en miljömässigt bra och väldigt trevlig stadsdel. Vi bygger ihop staden – det här området har legat som en kil mellan Skarpan och Garnisonen. Dessutom får vi en ny expresscykelväg genom området, under Haningeleden och genom eklandskapet mot Mjärdevi, säger Larsson.
Antalet bostäder har vuxit under planeringens gång, från 600 till 800–900. Detta trots att ett kvarter har utgått, för att ge framför allt läderbaggar en grön korridor mellan Tinnerö och Nötabacken.
Kommer det att gå att bygga, med tanke på den kärva bostadsmarknaden?
– Jag är tillräckligt gammal för att ha varit med om att det gått ner förr. 2023 är ett förlorat år för många byggherrar. Men sedan planar det nog ut och tar fart igen, vad det lider. Vi kan inte börja bygga bostäder på Berga äng förrän tidigast 2025–2026, för först ska vägar och annat anläggas, säger Esbjörn Larsson.
Berga äng intill Haningeleden ska bli bostadsområde, med 800–900 bostäder. Men det kommer att ta några år innan byggena kommer igång.