I kommunens årliga lönerevision är det alltid ett antal yrkesgrupper som prioriteras. Vissa prioriteras för att det råder en brist eller är en hög konkurrensen på arbetsmarknaden. Andra prioriteras på grund av en snedfördelning mellan yrkesgrupper eller enskilda medarbetare. Den generella löneökningen för kommunanställda är i år satt till mellan 2,9 och 3,1 procent. Här är de grupper som, från och med 1 april, kan förvänta sig en större löneökning än så:
- Vissa chefer och chefsgrupper inom bland annat Leanlink och kultur- och fritidsförvaltningen.
- Vissa specialister inom kommunledningsförvaltningen samt verksamhetsstöd och service.
- Vissa ingenjörer inom miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen.
- Socialsekreterare.
- Behöriga lärare. Fokus på lärare som undervisar barn i yngre åldrar.
- Bristyrken inom vård- och omsorg (Undersköterskor, sjuksköterskor).
- Ungdomscoacher.
- Samhällsvägledare.
- Kvinnliga kockar.
– Det görs en lönekartläggning varje år, utifrån löneläget i länet och landet, och då tittar vi på om det finns grupper eller individer som ska ha en starkare löneutveckling på grund av att de ligger efter. Ibland handlar det om vissa individer i en grupp – och ibland om hela yrkesgrupper. Prioriteringen kan också bero på en brist, säger kommundirektören Paul Håkansson.
Hur mycket mer än snittet kan de här yrkesgrupperna få?
– Det är något som man styr över på respektive förvaltning – och inget som jag vill spekulera om. Men om ökningen rör en stor grupp pratar vi kanske om tiondels procent medan det för mindre grupper, med en betydande eftersläpning, kan vara tal om procentenheter.
Det nya styret, innehållande Socialdemokraterna och Moderaterna, valde att i sin budget för 2023 kompensera verksamheterna med 400 miljoner kronor för att täcka upp för kostnadsutvecklingen i samhället. Den generella löneökningen på mellan 2,9 och 3,1 procent är högre än vanligt.
– Med en hög inflation och höga räntor, som vi har haft 2022, har politiken tagit höjd för att skapa ett större utrymme för lönereglering. Men när vi i princip inte hade någon inflation och väldigt låga räntor gav löneökningar på 2–2,5 procent pengar i netto till medarbetarna. Nu är vi i en situation där inflationen kanske istället överstiger löneökningarna, säger Paul Håkansson.