Elias Aguirre och Kristina Edlund bedömer att ett lugnare klassrum och en drogfri och trygg skola är de viktigaste målen för Linköpings skolor just nu. Det är utifrån dessa punkter som deras första vallöften om skolan har formulerats.
Skolan i Linköping har, under de senaste åren, sjunkit kraftigt i de nationella rankingarna. I Lärarförbundets (LR) sammanställning "Bästa skolkommun" har kommunen gått från plats 18 till 151 på fyra år. Kanske är tappet en bidragande orsak till att skolan ser ut att bli en av de hetaste frågorna inför höstens val.
Oppositionspartiet Socialdemokraterna har växlat upp sin valrörelse och presenterade, under måndagen, en rad vallöften kopplade till skolan. Huvudbudskapet är att ordningen, studieron och tryggheten ska tillbaka.
– Vi har varit ute på våra skolor mycket och det är tydligt att skolan måste tillbaka till ordning och reda. Vi måste ge lärarna och personalen bättre förutsättningar att skapa studiero i klasserna, säger Kristina Edlund.
– Det är i skolan som allt börjar. Där börjar uppbyggandet av demokratiska medborgare, möjligheterna att få ett jobb och möjligheterna att motverka rekryteringen till gängen. Därför går vi fram med vallöften, fortsätter Elias Aguirre.
Genom ett större uttag från de kommunala bolagen lovar partiet att tillföra mer medel till skolan. Pengarna ska användas till mindre undervisningsgrupper, en utbyggnad av kommunens resursskola och kostnadsfri frukost för vissa elever. Partiet vill även anställa socialsekreterare vars arbetsplats är ute i skolorna.
– Vi har haft en situation där man av ekonomiska och ideologiska skäl har sagt att vi ska ha en inkludering i skolan till varje pris. Det innebär att man lägger ansvaret på läraren att göra anpassningar för de elever som behöver extra stöd. Det fungerar inte alltid och leder till en sämre studiero. Vi vill att fler skolor ska ha möjlighet att använda mindre undervisningsgrupper, säger Elias Aguirre.
För att uppnå en drogfri och trygg skola vill Elias Aguirre, Kristina Edlund och Socialdemokraterna bland annat öka användandet av narkotikahundar i skolan, utöka kameraövervakningen och förtydliga skolpersonalens befogenheter att öppna upp elevskåp.
Resursskolan är till för elever som behöver extra stöd i sin undervisning. S vill bygga ut antalet platser från dagens 52 till uppemot 100 stycken. En kostnadsfri frukost, för de skolor som vill testa konceptet, motiveras med att det skulle öka elevers prestation i skolan. Om socialsekreterarna säger Aguirre så här:
– Vi måste sätta stopp för utvecklingen där vi tappar barn och unga mellan stolarna, framförallt mellan skolan och socialtjänsten.
Erik Östman (M), ordförande i barn- och ungdomsnämnden, menar att det redan nu pågår en utbyggnad av resursskolorna och att socialsekreterare är något som den styrande alliansen har diskuterat.
– Något vi kan gå ut med inför valet är att vill permanenta vår satsning på heltidsmentorer. Vårt pilotprojekt har fallit väl ut och det har, ute i skolorna, upplevts som något väldigt positivt, säger han och fortsätter:
– Sedan vill vi stärka elevhälsoarbetet och där är en bättre samverkan mellan skola och socialtjänst en nyckelpunkt.
Erik Östman (M), barn- och ungdomsnämndens ordförande och den del av den styrande alliansen, menar att frågan om resursskolorna inte är helt enkel. "Det är jättesvårt att avgöra hur många platser som egentligen behövs och hur många elever som kan bli bemötta i ordinarie verksamhet", säger han.
Jessica Milch, andre vice ordförande i Lärarförbundets lokalavdelning, kommenterar politikernas löften så här:
– Visst har vi sett att resursskolorna hjälper de elever som behöver det allra mest och vi säger ju inte nej till åtgärder i skolan, så som heltidsmentorer, men frågan är vilka åtgärder som ger bäst effekt. Grundproblemet i Linköpings skolor är ju personalbristen. Vi är kort om legitimerade lärare och det har vi varit i flera år.
– Det är budget som styr hur många lärare vi är – inte behovet, fortsätter hon.
Med ökade resurser kanske resursskolorna, enligt Jessica Milch, inte skulle behövas
– Vi vet att alla elever inte passar in i samma system och samma mall men det skulle de mycket väl kunna göra om vi hade resurserna för det. Då ser jag inte varför vi inte skulle kunna ge dem samma kvalité ute i ordinarie skola som i resursskolorna.
Jessica Milch är andre vice ordförande i Lärarförbundets lokalavdelning i Linköping. När hon hör om några av Socialdemokraternas vallöften säger hon så här: "Vi säger aldrig nej till åtgärder i skolan men grundproblemet är personalbristen".
Hon medger att kompetensförsörjningen är problematisk, att det ibland är svårt att rekrytera behöriga lärare, men hon menar samtidigt att kommunen har ett ansvar för att göra läraryrket attraktivt.
– Det finns personal som väljer andra arbetsgivare för att lönen är bättre men också för att det är tungt att vara lärare i dag. Dokumentationskraven är något helt annat numera än när jag började för 20 år sedan. Då hade jag, på ett helt annat sätt, tid att planera en god undervisning, säger Jessica Milch.
– Högre löner och mindre dokumentationskrav skulle absolut vara bättre åtgärder från politikens sida. Känslan är att politiker, överlag, inte nödvändigtvis lyssnar in vad professionen säger, fortsätter hon.