Händelsen 29 december 2021 när en man sköts ihjäl i Skäggetorp är ett exempel när polisen inte kontaktade kommunen som istället fick information via räddningstjänst och SOS.
Han är arg över det han ser som polisens underlåtenhet att gång efter annan vid allvarliga händelser inte kontakta Linköpings kommun och den tjänsteman i beredskap (TiB) som finns tillgänglig dygnets alla timmar.
I brevet skriver kommundirektören att insatser från kommunen nästan alltid behövs när allvarliga saker som mord, skjutningar, upplopp och liknande allvarliga händelser inträffar. ”Detta kräver att polismyndigheten larmar kommunen omgående och utan dröjsmål för att resurser skall mobiliseras”, står det i brevet.
Polisen är så dålig på att larma kommunen när det händer något allvarligt att det utgör en allvarlig risk för Linköpingsborna, står det vidare i brevet.
Brevet radar upp 19 allvarliga händelser som alla rör skottlossning och i några fall dödsskjutningar. Av alla dessa har polisen i ett fåtal fall kontaktat kommunen. I några fall har kommunens tjänsteman i beredskap (TiB) själv ringt vakthavande befäl hos polisen. I de flesta fall har kännedom om händelsen kommit via Larmcentralen SOS.
Enligt Paul Håkansson, har kommunen tecknat avtal med Larmcentralen SOS, för att kompensera för det man anser är informationsbrist från polisen. På det sättet får man in alla larm, bortsett från sådant som SOS enbart rapporterar till polisen.
Paul Håkanssons kritik är inte ny. Han har tidigare vid flera tillfällen offentligt kritiserat polisen för den bristande informationen.
– Vi har under väldigt lång tid försökt att få i gång en dialog med polisen som skulle leda till förbättringar. Men jag kan konstatera att vi har misslyckats med detta.
Paul Håkansson går så långt som att säga att det har varit lättare att få prata med justitie- eller inrikesministern än med regionpolischefen. Det hände exempelvis vid skjutningarna i Berga. Då ville den politiska ledningen i Linköping, enligt Håkansson, prata med regionpolischefen, eftersom det fanns risk för social oro i området. Men fick nej och vände sig då i stället till dåvarande inrikesministern.
– Det borde vara något som polismyndigheten borde fundera över, säger han
Varför måste kommunen veta vad som hänt?
– Insatser från socialtjänst, skola eller fritids kan behövas. Social oro i ett område kan också påverka kommunens verksamheter i området. Att polisen underrättar oss, så att vi har möjlighet att dra i gång våra resurser är för mig en självklarhet, säger Paul Håkansson.
Ulrika Söderström, chef för operativa enheten i polisregion öst, är den som hanterat brevet till regionpolischef Malena Grann och det är också hon som svarat på det.
– Kritiken stämmer inte, vi har en rutin som vi följer, säger Ulrika Söderström.
Hon säger också att det är viktigt att polisregionens tre län – Östergötland, Sörmland och Jönköping – har samma förutsättningar, samma information och samma rutiner.
Så länge kommunala chefer håller budget i balans och interna kontrollsystem inte larmar, finner kommundirektören Paul Håkansson ingen anledning att göra egna kontroller, förklarar han.
Enligt Paul Håkansson handlar den rutin som Ulrika Söderström hänvisar till, inte alls om det han tar upp sitt brev.
– Den rutinen hon pratar om gäller vid allvarliga samhällsstörningar som kräver samordning mellan flera aktörer, säger han och räknar upp två sådana händelser från de gångna åren: Bomben på Ådalagatan och den gång polisen sprängde sitt beslagsförråd på Garnisonen.
När det gäller Ådalabomben säger han:
– Det anmärkningsvärda är att de inte ens då följde sin rutin.