Via klasschattar hade 15–20 elever på onsdagsmorgonen samlats utanför Folkungarektor Anna Dahlströms expedition.
Historien om profilklasserna på Folkungaskolan tycks vara en följetong utan slut.
Eller åtminstone en väldigt lång följetong.
En följetong med flera uppmärksammade ringar på vattnet, inte minst när Linköpings högsta politiska ledning, i form av kommunstyrelsens Kristina Edlund (S) och Niklas Borg (M), valde att ta ställning i frågan – trots att beslutet inte ligger på deras bord.
Correns debattsida har kokat och tidningens podd i ämnet engagerade.
På onsdagsmorgonen sittstrejkade 15–20 mellanstadieelever på Folkungaskolan, alla från körklass, med siktet inställt på att fortsätta tillsammans i musikklass på högstadiet.
De satt på våning tre, utanför rektor Anna Dahlströms expedition, med plakat. De var inbjuda via olika klasschattar.
Vem har tagit initiativet till den här strejken?
– Det har jag och en kompis gjort, säger Tora Bohlin-Lertséus i 5B.
När jag frågar om skälet – beslutet om profilklasserna är ju redan taget – räcker flera upp handen och vill svara.
– Vi ger inte upp, vi hoppas in i det sista, säger Tora och får medhåll.
– Jag tänkte söka musikprofil till sjuan, men nu kanske jag tar en annan skola istället, säger en kille.
– Jag hade få vänner i min förra skola, men här har jag fått många kompisar och känner mig trygg, säger en tjej.
– Många vågar nog inte sjunga ut ordentligt om vår grupp splittras, säger en tjej.
"Jag och en kompis tog initiativet till den här strejken", säger Tora Bohlin-Lertséus.
"Vi vill så gärna fortsätta tillsammans, så att det blir likadant på högstadiet som nu", säger Alva Göransson, Isabelle Anseklev och Miliam Berg i 5B.
"Strejken" var inte av den dramatiska sorten. Ingen hätsk stämning, inga fula ord utan tvärtom väldigt lugn och välartad.
Dessutom hade de strejkande eleverna denna morgon sovmorgon till klockan tio och eftersom aktionen bara skulle vara en timme missades inga lektioner.
Strax intill eleverna, inne på expedition, hittar vi rektor Anna Dahlström och enhetschef Christer Helmersson.
– Det är jättetrevliga, fina elever och jag pratar kontinuerligt med dem, säger Anna Dahlström. De vill så mycket och deras engagemang är fint. Jag svarar på deras frågor.
Kan du förstå dem?
– Både ja och nej. Deras högstadieperiod ligger ett år framåt i tiden och vi kommer att kunna minska deras oro och se till att allt blir bra.
Så du känner förtröstan?
– Ja.
Hoppas du att protesterna tar slut snart?
– Ja. Vi behöver arbetsro nu, både för personalens egen del men främst för elevernas, så att vi kan skapa en så bra framtid för dem som möjligt.
Kanske måste man välja en annan skola nu, funderar Nils Smedéus och Lars Holm i 5A.