"Om jag ska vara helt ärlig så gick jag på en självförsvarskurs. Jag tänkte att jag var tvungen att lära mig att försvara mig själv och mina barn", säger Mojdeh Mohajermi, som driver Jassi Flowers i Ryds centrum, om hur läget i stadsdelen var för två år sedan.
Polisbilen står parkerad utanför Ryds centrum. Innanför entrén, som så många gånger förr, patrullerar områdespoliserna Maria Papanikolaou och Malin Kindgren Nissle. De hälsar på syskonen Alvin och Leia, pratar med restaurangchefen Laith Yalda och besöker floristen Mojdeh Mohajermi. För två år sedan var stämningen i och omkring köpcentret en helt annan – med oro, stök och rädsla.
– Förut hade vi problem med att stora gäng samlades här inne. De sprang omkring, skrek och bråkade – och folk var rädda för att komma in hit. Flera av mina kunder bytte plats att handla på, säger Mojdeh Mohajermi som driver floristbutiken Jassi Flowers.
– Om jag ska vara helt ärlig så gick jag på en självförsvarskurs. Jag tänkte att jag var tvungen att lära mig att försvara mig själv och mina barn. Jag kände mig otrygg, men nu är jag inte orolig längre, fortsätter hon.
Under hösten 2020 drabbades Ryd av en brottsvåg. Flera uppmärksammade personrån, där gärningsmännen tog sig in i brottsoffrens bostäder, ägde rum. Under samma period eskalerade också de så kallade ungdomsrånen – i såväl Ryd som övriga Linköping. Tillgreppsbrotten, där rån och stöld inkluderas, nådde tillsammans med våldsbrotten och skadegörelserna nya nivåer.
"Nu är det lugnt. Det är inte samma sak längre. Polisen är här och hjälper alla och det är inga problem på Hemköp, på restaurangen eller hos någon annan här i centret", säger Laith Yalda som jobbar på pizzerian Il Piatto i Ryds centrum.
Områdespoliserna Maria Papanikolaou och Malin Kindgren Nissle har, och hade även då, ett huvudansvar för stadsdelen. Under varje arbetspass, om inget speciellt händer, befinner de sig uteslutande i Ryd.
– Under rånvågen var det mer eller mindre kaos här under nästan varje arbetspass. Det var många i allmänheten som drabbades av brottsligheten och vi hade flera kriminella individer som hade sin arena här. Vi fick hjälp av många kollegor under den här perioden då Ryd var det tuffast drabbade området i stan, säger Maria Papanikolaou och Malin Kindgren Nissle fortsätter:
– Det var även mycket öppen narkotikahandel kopplad till Ryds centrum. Det skapade en enorm otrygghet och var en brottslighet som involverade väldigt unga individer. Narkotikaförsäljningen är kopplad till en viss typ av gängkultur där man begår rån, misshandlar eller använder sig av utpressning för att driva in pengar. Vi har jobbat hårt med den problematiken.
****
Under 2020 anmäldes nära 1 100 brott i Ryd. Vålds- och tillgreppsbrotten, som ökade kraftigt under året, utgjorde över hälften av dem. I dag, när 2022 summeras, har nära 500 brott anmälts. 156 av dem är vålds- och tillgreppsbrott, vilket är en minskning med 72 procent mellan 2020 och 2022 – och ett färre antalet brott än under åren 2018 och 2019.
Maud Halleröd jobbar på Hemköp i Ryds centrum. Hon bekräftar bilden av att det har blivit lugnare i stadsdelen. "Jag märker ju bara det som händer här, vid Hemköp, och här har det blivit mycket lugnare", säger hon.
På Hemköp stannar områdespoliserna Malin och Maria och samtalar med butiksmedarbetaren Maud Halleröd. Hon har noterat en högre polisnärvaro.
– Det var skitjobbigt för två år sedan. Det var ett himla rännande här i butiken med stora samlingar utanför. Det skapade en olust-känsla, och många av våra kunder vågade sig inte in i butiken – kanske framförallt på kvällarna, säger hon och fortsätter:
– I dag känns det lugnare. Jag tror att det handlar om en större närvaro – både av poliser men också ordningsvakter och andra vuxna.
Ryds centrum är navet i stadsdelen. Centret var, under våldsvågen för två år sedan, en helt annan plats. "Det var kaos mer eller mindre varje arbetspass", säger områdespoliserna Maria Papanikolaou och Malin Kindgren Nissle.
Även Maria Papanikolaou och Malin Kindgren Nissle lyfter polisnärvaron som en bidragande orsak till de senaste årens utveckling.
– Vi har fått möjlighet att vara konstanta i Ryd. Vi har poliser som känner området och människorna på ett bra sätt. Vi har bra kontakt med näringsidkare och fastighetsägare. Det gör att vi vet var vi ska rikta våra insatser när något händer, säger Maria Papanikolaou.
– Att få vara kvar i området även när det är lugnt är så himla viktigt. I Ryd får vi inte längre frågan om något har hänt – utan de vet att vi är här ändå. Det är då människor som annars inte vågar prata med oss kommer fram, fortsätter Malin Kindgren Nissle.
Övervakningskameror, och att individer inom de kriminella gängen har burats in, lyfts fram som andra viktiga faktorer. En ökad samverkan med de kommunala skolorna, med föräldrakontakter, orossamtal och skolbesök, är en annan.
"I Ryd får vi inte längre frågan om något har hänt – utan de vet att vi är här ändå", säger Malin Kindgren Nissle om hennes och kollegan Maria Papanikolaous närvaro i stadsdelen.
Skjutningen, i september 2021, tros också ha haft en effekt.
– Det jag och Malin har tjatat om i så många år, till unga individer och deras föräldrar, är att det finns två utvägar om man fortsätter på den kriminella banan. Antingen tvingas man att skjuta någon eller så blir man själv skjuten. Den här skjutningen skakade om hela området men gav samtidigt ett tydligt bevis på vart kriminaliteten kan leda, säger Maria Papanikolaou.
Det kan inte vara så att brottsligheten bara har flyttat på sig till en annan stadsdel?
– Absolut, så kan det vara. Men samtidigt är det väl fantastiskt om det är så att man inte vill vara kvar här för att vi arbetar på ett visst sätt. Då har vi lyckats och då vet vi att vår arbetsmodell fungerar, säger Maria Papanikolaou.
Linköpingsborna Ros-Marie Kindstrand och Anna-Lena Jungwall brukar handla på Ryds centrum. "Jag tycker att det har blivit lugnare här. Stångåstaden har sina trygghetsvärdar nu, och det gör ju sitt också", säger duon.
Men det är inte bara en tidsfråga innan brottsligheten ökar i Ryd igen då?
– Det är inte så att vi går på spänn här i Ryd, men det finns såklart alltid en risk för att det blir oroligt igen – det går alltid i vågor. Men då kommer vi att kunna vara på banan direkt. Vi är redan på plats och kan känna av tendenserna tidigt, säger Maria Papanikolaou.
****
Att polisen har förändrat sitt arbetssätt, med områdespoliser än mer dedikerade till Linköpings särskilt brottsutsatta områden, är ett faktum enligt lokalpolisområdeschefen Ann-Christine Rehnström. Men ensamt löser inte detta den situation som blossade upp i Ryd för två år sedan. Under åren har fastighetsägarna i området anställt trygghetsvärdar. Det har vidtagits fysiska åtgärder för att förebygga inbrott och stölder. Linköpings kommun har i sin tur förstärkt sin närvaro genom nya områdesteam, bestående av fältare och socialsekreterare, samt genom kommunala ordningsvakter.
"Vi pratar sällan om siffror, statistik ska man oftast vara försiktig med, men här är det uppenbart att vi har en minskning i antalet anmälda brott", säger Ann-Christine Rehnström, lokalpolisområdeschef i Linköping.
– Vår närvaro, i kombination med fastighetsägarnas förebyggande arbete och kommunens områdesteam, fältarbetare och ordningsvakter, tror jag är den stora anledningen till utvecklingen i Ryd. När vi ser att vår samverkan med kommunen fungerar, och att vi lyckas ha en långsiktig polisiär närvaro, fungerar det som bäst. Till det krävs att vi lagför rätt personer, säger lokalpolisområdeschefen.
Vad är det ni har blivit bättre på, som ni misslyckades med tidigare?
– Vi hade problem med flera individer som resulterade i rånvågen under hösten 2020 och att vi fick en topp i antalet anmälda våldsbrott. Vi har, under de senaste åren, blivit bättre på att följa lägesbilden ute i våra områden, i samverkan med kommunen och socialtjänsten, för att hitta de här individerna i ett tidigt skede när de är på uppåtgående.
Varför har er polisiära närvaro inte varit lika hög tidigare?
– Våra resurser räcker inte till för alla områden utan de styrs av lägesbilden och var de behövs bäst. Här har vi prioriterat Ryd mer utifrån lägesbilden, säger Ann-Christine Rehnström.
Under det senaste året har polisen utökat sin samverkan med de kommunala skolorna. "När vi kommer och går här på skolgården brukar alla barn rusa mot oss", säger Maria Papanikolaou.
Men när brotten minskar i Ryd, kommer ni att minska er närvaro?
– Nej, det vore direkt felaktigt. Vi måste fortsätta att hålla i förtroendet för polisen och finnas där för medborgarna. Sedan kan vi, om det till exempel är många skjutningar, tvingas till prioriteringar som vi inte hade önskat.
Vad krävs framåt, för att brottsligheten inte ska öka igen?
– En uthållighet. Att vi fortsatt har ett strategiskt tänk för vilka områden vi behöver prioritera och att vi fortsätter att stärka samverkan.
****
Tillbaka i Ryds centrum – och områdespolisernas samtal med syskonen Alvin och Leia.
– Det är så lätt att man fastnar vid barnen. Det är ju dem vi vill nå, säger Maria Papanikolaou medan Malin Kindgren Nissle sitter på huk och pratar med syskonen.
Områdespolisen Malin Kindgren Nissle pratar med syskonen Alvin och Leia. Att nå ut till de unga i stadsdelen är en del av hennes jobb. Tillsammans med kollegan Maria Papanikolaou besöker hon årskurs två och fem på Ryds skolor varje termin.
Hur känslomässigt involverad blir man som områdespolis?
– Man blir väldigt känslomässigt involverad. Man lär känna folk och man blir som en del av interiören här. Det som drabbar Ryd drabbar även oss på ett känslomässigt plan. Det får inte gå ut över vårt arbete – men det är inget konstigt att det blir så, säger Maria.
– Ja, vi brinner ju för Ryd och de som bor här. Vi vill att det ska vara lugnt och att det ska gå bra för de ungdomar vi jobbar med – att vi om tre år träffar dem igen och ser att de har lyckats, fyller Malin Kindgren Nissle i.
Våldsvågen under 2020 har, enligt områdespoliserna själva, stärkt deras kontakter i Ryd.
– Att kunna prata både om hur det har varit och hur det känns nu har stärkt våra kontakter med folk som bor och jobbar här. Det är en helt fantastisk resa som vi har gjort, säger Maria Papanikolaou.