"Det är oss de kallar in när det inte finns några sjuksköterskor, men vår obekväma arbetstid verkar inte betyda något", säger undersköterskan Marie Persson.
Vi kliver in genom Norra entrén på US för att möta några undersköterskor. När vi kommer dit vet vi att de har en grupp på Facebook med ett 40-tal medlemmar. Ändå blir vi förvånade över hur många de är. Ett 30-tal undersköterskor har samlats för att träffa oss. De representerar flera olika kliniker och är klädda i vårdens karaktäristiska blå-vita kläder, i vanliga ytterkläder, i fackförbundet Kommunals typiska klarröda västar. De möter oss med värme, men deras ilska är påtaglig.
De är trötta på att inte känna sig sedda och inte bli värderade för sin kompetens. När de träffar oss den här vinterdagen menar de att politiken ställer vårdens grupper mot varandra. Den 7 december fattade det nytillträdda M, KD och L-styret – med stöd från SD – beslut om att höja OB-tillägget för vårdpersonal. Men undersköterskorna ingår inte bland de yrkesgrupper som får höjd ersättning, vilket kritiserats av oppositionen.
– Det är ett hån mot vår yrkeskategori. Varje gång det görs satsningar glöms vi bort, som att vi inte är viktiga, säger Kinna Ohlsson argt. Hon är undersköterska på akuten och författare till ett inlägg på Facebook som delats ett 60-tal gånger de senaste två veckorna.
Vårdplatsbristen, som inte alls har med sängar att göra, utan med att det saknas kompetent personal som kan bemanna sängplatserna, är ett återkommande samtalsämne bland undersköterskorna. Marie Persson förklarar:
– Eftersom det är sjuksköterskebrist tar man in extra undersköterskor för att hantera vårdplatsbristen, men då ska undersköterskorna alltså inte få höjt OB-tillägg?
Att ge vård är ett lagarbete och undersköterskorna arbetar ofta i lag tillsammans med sjuksköterskorna. Det är sjuksköterskan som har det medicinska ansvaret och undersköterskan som gör det mesta av omvårdnadsarbetet.
– Vi gör egentligen allt som inte innefattar medicin. Kopplar in EKG exempelvis, säger Kinna.
Kollegan Lolita Andersson fyller i:
– Det är vi som sitter vid dödsbädden och om det händer en större olycka är det också vi som stöttar anhöriga.
– Vi gör det mesta omvårdnadsarbetet och det som kan kallas grovjobbet och när det är kort om sjuksköterskor får vi göra ännu mer, säger deras kollega Emil Wallström, upphovsmannen bakom Facebookgruppen som tidigare hade ungefär 40 medlemmar, men som det senaste dygnet vuxit till 400 medlemmar.
Emil Wallström är undersköterska på akuten och skaparen bakom en Facebook-grupp som på bara ett dygn fick 400 nya medlemmar. Gruppen samlar vårdpersonal som menar att även undersköterskor borde få höjt OB-tillägg.
Lolita Andersson är undersköterska på akuten. Hon är en av dem som är kritisk till att den nya OB-höjningen inte gäller undersköterskor. De missunnar inte sjuksköterskorna höjd ersättning för arbete på obekväm arbetstid, men tycker att det är orättvist.
Argumenten avlöser varandra när de upprörda rösterna fyller sjukhusets entré. De har inget emot att sjuksköterskorna får höjd ersättning, det är orättvisan de vänder sig emot. De berättar att många av deras sjuksköterskekollegor stödjer deras kamp för att få ta del av det höjda OB-tillägget. Dessutom tror de inte att det blir fler sjuksköterskor med den höjda ersättningen, vilket även drabbar dem negativt.
– Det här är inget vi mot dem. Våra yrkesgrupper klarar oss inte utan varandra, säger Kinna.
– Vi är här på samma premisser, att vårda patienterna. OB-tillägget är inte kopplat till profession, utan till att man arbetar på obekväma tider. Vill man rikta sig direkt till sjuksköterskorna vore det bättre med en särskild lojalitetsbonus, som det där erfarenhetstillägget, för dem som stannar, säger Emil.
Erfarenhetstillägget för sjuksköterskor som arbetat länge i verksamheten presenterades i våras av det förra styret. Tillägget fick hård kritik från fackligt håll och hann aldrig införas innan det nya styret upphävde beslutet för att använda pengarna till OB-tillägget. Nu menar undersköterskorna att den nya orättvisan kan få färre att välja yrket och att vissa funderar på att byta yrke helt. Men de tänker inte ge sig utan strid.
– Vi håller på med en namninsamling nu, inte bara här på US, utan även på Vrinnevi och i Motala, säger Sladjana Aderell, som även hon arbetar på akuten.
"Vi håller på och samlar in namnunderskrifter från undersköterskor på alla länets sjukhus", säger undersköterskan Sladjana Aderell (till höger i bild). Flera säger att de är förbannade och känner sig nedvärderade.
I mars 2023 träder det höjda OB-tillägget i kraft. För de grupper som ingår, som sjuksköterskor och biomedicinska analytiker, så höjs ersättningen med 75 procent. Men undersköterskorna hoppas på ändring och om det inte sker, kommer de att protestera på andra sätt.
– Då schemalägger vi oss bara dagtid, som en protest, säger Emil.
Kan ni göra det?
– Vi kan lägga önskescheman, som en markering, förklarar Kinna.
Lena Petersson är facklig företrädare för Kommunals Sektion syd. Hon berättar att redan när förslaget var uppe för diskussion under fackförbundens möten med arbetsgivaren var Kommunals företrädare kritiska, men förslaget gick ändå igenom.
Lena Petersson är facklig företrädare för Kommunals Sektion syd.
– Vi sa redan under samverkansmötena med arbetsgivaren att vi inte tyckte att det här var ett bra förslag när man värderar olika gruppers obekväma tid olika. Vi tycker istället att man ska satsa på högre grundlön. Nu håller vi på med en namninsamling som vi ska lämna till våra politiker.
Är det brist på undersköterskor?
– Om inte annat så kommer det bli det, när man behandlar dem så här.
"Jag kan förstå att det finns en ilska över detta, men satsningen handlar om att stärka bemanningen av vårdplatser och då är det sjuksköterskor som är den yrkesgrupp som vi har störst brist inom", säger regionstyrelsens ordförande Marie Morell (M).
Marie Morell (M) är regionstyrelsens ordförande. Hon har förståelse för deras ilska.
– Det handlar inte om att vi glömmer bort någon grupp eller värderar deras arbete på något annat sätt. Vi har ett begränsat ekonomiskt utrymme för satsningen. Det innebär även att en prioritering görs för att rikta satsningen där den antas få störst effekt. Under 2022 är prognosen att OB-tillägget kostar totalt 218 miljoner. Skulle man spridit ut de 50 miljoner vi har till förfogande på fler yrkesgrupper så är bedömningen att det inte skulle uppnå den önskade effekten om fler bemannade vårdplatser.
Undersköterskorna känner sig orättvist behandlade, vad tänker du om det?
– Jag har full förståelse för att det kan upplevas på det sättet. Undersköterskor gör ett jätteviktigt och bra arbete som är centralt för att vården ska fungera. Satsningen handlar inte om vilken grupp som är viktigare än någon annan, utan fokus ligger på att kunna ha så många bemannade vårdplatser öppna som möjligt. Bristen på främst sjuksköterskor men även andra yrkesgrupper, exempelvis biomedicinska analytiker, har under en längre tid inneburit en mycket ansträngd vårdplatssituation.
Marie Morell berättar att antalet undersköterskor och läkare i regionen ökat under de senaste åren samtidigt som antalet sjuksköterskor minskat.
– Sjuksköterskor är den yrkesgrupp som vi har störst brist inom. Vi måste göra allt vi kan för att hålla vårdplatser öppna och det här är ett sätt.
Varför ingår biologer och biomedicinska analytiker?
– Vi har valt att göra höjningen för de yrken som finns inom Vårdförbundets område, men kompletterat med biologer, då de utför samma arbetsuppgifter som biomedicinska analytiker, även om de tillhör ett annat avtalsområde.
När vi möter undersköterskorna på US har de med sig sina fackliga företrädare från Kommunal. Facket var kritiska redan när förslaget lades fram och menar att beslutet riskerar att leda till att det blir brist på undersköterskor.