För snart två veckor sedan meddelade Förvaltningsrätten i Linköping att barn- och ungdomsnämndens beslut, om att lägga ned fyra grundskolor och elva förskolor, hade gått rätt till. "Det finns inte grund för att upphäva beslutet, det är den slutsatsen som vi har kommit fram till", sa ansvarig domare Kristina H Samuelsson. Förvaltningsrättens dom kan överklagas till kammarrätten.
– Såvitt jag kan se har inte någon överklagat domen än såvida inte något överklagande precis kommit in och inte hunnit registreras. Överklagandetiden har inte heller löpt ut, meddelar Kristina H Samuelsson under måndagen.
Frågan om skolnedläggningarna har dominerat den politiska debatten i Linköping och skapat en djup spricka bland oppositionspartierna. Centerpartiet har fått kritik för sitt agerande från alla övriga partier inom oppositionen. Kritiken har framförallt bestått av att C sagt sig vara emot skolnedläggningarna samtidigt som man inte röstade för att frågan skulle avgöras av kommunfullmäktige.
– Vi fick ta emot så mycket skit för att vi litade på våra tjänstepersoners och SKR:s bedömning, att det formellt sett var rätt att beslutet fattades av barn- och ungdomsnämnden. Samtidigt är vi fortfarande kritiska till beslutet, att dialogen inte var bättre och att det gick på tok för fort, säger Centerns gruppledare Lars Vikinge och fortsätter:
– Den hatstorm som kom efter det, inifrån politiken, förvånar mig fortfarande.
Men vad säger du om själva domen?
– I grund och botten hade vi hoppats på ett annat utfall men samtidigt har kärnan i det här blivit huruvida man ska lita på våra förvaltningspersoner eller inte. Den här domen visar att våra förvaltningar har haft rätt. Det känns som en upprättelse, tveklöst är det så, även om vi har varit trygga i vår position hela tiden.
Linköpingslistans Michael Cocozza anser att Centern bör vänta med att prata om upprättelse förrän det är avgjort om domen överklagas till kammarrätten eller ej. Han menar också att SKR aldrig uttalade sig i frågan om beslutet skulle ha fattats av kommunfullmäktige.
– Beslutet i rätten har för dåligt utvecklade domskäl. Man skriver "föranleder ingen annan bedömning" på flera punkter utan att motivera. Kärnan i domen är ett rättsfall från 1987. Då hade vi en skola med statlig huvudman, nu är skolan kommunal. Det påverkar synen på fullmäktiges ställning som en central fråga i målet, skriver Michael Cocozza i ett mejl till oss.
Litar du inte på rättens dom?
– Det var många som överklagade nämndens beslut. Man får hoppas att kammarrätten får möjlighet att pröva domen. Domen har så svagt utvecklade domskäl att den borde prövas.
Miljöpartiets gruppledare Maria Moraes anser att det känns "dubbelt" efter skoldomen.
– Det är klart att det är synd för alla barn och föräldrar som har velat få upprättelse. Samtidigt är det något positivt att kommunen inte begick lagbrott när de fattade det här beslutet i barn- och ungdomsnämnden, säger hon och fortsätter:
– Sedan är min personliga åsikt att det hade varit lämpligare att fatta beslutet i kommunfullmäktige. Det är mycket vi väljer att göra i kommunen som inte är ett lagkrav. Jag har aldrig sagt att beslutet är ett lagbrott utan jag har kritiserat beredningen och barnkonsekvensanalysen. Där kvarstår kritiken.