Skolnedläggningarna, som barn- och ungdomsnämnden fattade under våren, bryter inte mot lagen. Det konstaterar förvaltningsrätten i en alldeles färsk dom.
Under torsdagen kom förvaltningsrättens dom som gällde de överklaganden som gjorts efter att barn- och ungdomsnämnden i Linköping beslutade att bland annat lägga ner Fredriksbergsskolan, Atlasskolan, Ljungs skola och Rappestad skola.
Totalt har 51 Linköpingsbor överklagat beslutet. Den stora frågan som förvaltningsrätten har tagit ställning till är huruvida skolnedläggningsbeslutet skulle ha fattats av barn- och ungdomsnämnden eller ej. Beslut som är av principiell beskaffenhet eller större vikt kan nämligen fattas av kommunfullmäktige.
– Nedläggning av skolor hamnar normalt sett under barn- och ungdomsnämndens verksamhet. Sedan är det klart att det finns inslag av större beskaffenhet och större vikt i det här ärendet, det är fyra grundskolor och elva förskolor som berörs, men även om det ter sig som mycket är det ändå, i förhållande till kommunens storlek, en ganska liten del av verksamheterna som berörs. Av det skälet anser vi att beslutet inte är av principiell beskaffenhet eller större vikt, säger rådman och ansvarig domare Kristina H Samuelsson som, tillsammans med två ledamöter, har fattat förvaltningsrättens beslut.
– Bara för att det är många personer som är missnöjda eller att åsikterna skiljer sig åt i kommunfullmäktige gör inte att beslutet blir av större vikt, fortsätter hon.
En annan invändning från de som överklagat, förutom var beslutet hör hemma, är att barn- och ungdomsnämnden inte tagit hänsyn till barnets bästa enligt skollag och barnkonvention. De anser också att barn och vårdnadshavare inte har fått komma till tals i processen.
– I både skollagen och barnkonventionen finns det bestämmelser som säger att barnens bästa ska beaktas och barnen ska också beredas möjlighet att höras i frågan. Sedan står det inte så mycket om hur det ska gå till – där finns inget bestämmande eller styrande regelverk, säger Kristina H Samuelsson och fortsätter:
– Det är upp till nämnden och förvaltningen att själv komma fram till vad som behövs. Det finns en barnkonsekvensanalys där man har identifierat risker och kollat på konsekvenser. Måhända att den kan vara kortfattad, men vi kan inte gå in och pröva kvalitén i en sån analys – utan vi kan bara konstatera att de uppfyllt de punkter som lagstiftningarna kräver.
Förvaltningsrätten har prövat beslutet genom laglighetsprövning och anser att det i överklagandena inte framkommit något som visar att barn- och ungdomsnämnden skulle ha överskridit sina befogenheter eller att beslutet skulle vara olagligt på annat sätt.
Det domstolen tagit ställning till är inte om nedläggningsbeslutet är skäligt eller lämpligt. Förvaltningsrättens dom var enhällig och kan överklagas till kammarrätten.
– Det är klagandena som har bevisbördan för att visa att beslutet är olagligt. Det finns inte grund för att upphäva beslutet, det är den slutsatsen som vi har kommit fram till, säger Kristina H Samuelsson och fortsätter:
– Sedan finns det exempel i rättspraxis där man tycker att skolnedläggningar skulle ha fattats av kommunfullmäktige. Men där är det andra typer av beslut det handlar om. Ett exempel som nämns är när man helt stängde ner en kommunal vuxenutbildning i en kommun.
Åsa Karlsson är en av de vårdnadshavare från Fredriksbergsskolan som överklagat nedläggningsbeslutet.
Åsa Karlsson var en av de vårdnadshavare från Fredriksbergsskolan som överklagade kommunens skolnedläggningsbeslut. När hon nåddes av förvaltningsrättens dom under torsdagen kände hon en uppgivenhet.
– Jag har inte hunnit att läsa så mycket av domen men det jag framförallt reagerade på är att barnkonsekvensanalysen anses tillräcklig. Även om barnkonventionen är svensk lag hjälper den inte våra barn. Våra barn är inte skyddade – kommunen får göra vad den vill med deras skolor och deras fantastiska skolpersonal. Jag känner en uppgivenhet, säger hon och fortsätter:
– Att rädda skolorna har jag förstått att vi inte kommer att göra, men det som driver mig nu är att kommunen inte ska kunna göra vad som helst med våra barn. Jag vill inte att något sånt här sker igen – inte på det här sättet.
Hon kan ännu inte säga om hon och övriga vårdnadshavare kommer att överklaga domen.
– De har i ett första läge sagt att beslutet inte är olagligt. Så kanske det är, men jag känner inte att jag har läst tillräckligt mycket för att kunna göra ett riktigt uttalande eller säga om vi kommer att överklaga eller ej, säger Åsa Karlsson.
Elias Aguirre (S), barn- och ungdomsnämndens ordförande i Linköping.
Beslutet att lägga ner skolorna har orsakat en ordentligt politisk splittring där alla oppositionspartierna ansett att nedläggningarna varit fel men där partierna har haft lite olika ingångar i hur frågan ska hanteras.
Elias Aguirre (S) ordförande i barn- och ungdomsnämnden fick hård kritik från många håll. När domen nu fallit är han inte förvånad.
– Jag har stor förståelse för att föräldrar och barn reagerade som de gjorde och att de har påverkats väldigt mycket av nedläggningarna. Det var ett tufft besked för många. Samtidigt har jag varit trygg med att vi tagit beslutet på rätt grunder. Att vi behövde göra en förändring när eleverna blir färre men också att det är fråga för barn- och ungdomsnämnden.
Han tror att domen från förvaltningsrätten kan bli lite av en sorg för de som har överklagat. Men samtidigt hoppas han att det nu kan bli början på ett avslut i processen.
Om domen överklagas?
– Det räknar jag med men domen nu är ändå en tydlig indikation på åt vilket håll det lutar, säger han.