Trots att formella hinder för personer med adhd att bli poliser togs bort år 2021, är det fler som vill betala för att avskriva sin diagnos.
Egentligen ska det inte längre finnas några formella hinder för personer med adhd som vill bli poliser. Tidigare uteslöts de automatiskt från ansökningsprocessen, men efter att Diskrimineringsombudsmannen (DO) slagit fast att ett sånt system är diskriminerande togs spärren bort 2021.
Trots det vänder sig många blivande poliser till den privata vården för att bli av med sin diagnos, enligt privatkliniken Psykiatrispecialisterna. I Sverige är det bara Region Skåne och två privata kliniker som om– och avdiagnostiserar patienter. En av de privata klinikerna är Psykiatrispecialisterna, vars fysiska mottagning finns i Linköping.
När vi kontaktar kliniken hänvisar de till överläkaren David Grönte, en av dem som leder dessa utredningar. Han förklarar att kliniken tar emot några patienter per månad med en gemensam önskan: Att ansöka till polishögskolan.
Priset är högt. En utredning kostar nästan 15 000 kronor.
– Det är både yngre och äldre som vill bli av med sin diagnos för att de vill bli poliser. De gör det för att uppnå sin livsdröm.
Utredningarna kan ta olika lång tid att genomföra. En vanlig utredning innefattar ofta nybesök, bedömningssamtal, patientintervjuer och samtal med anhöriga. Tidigare journaler undersöks och personen får även göra ett fysiskt besök hos en överläkare.
En enkät med 194 psykologer som har gjorts på Linköpings universitet visar att en majoritet, 71 procent, har varit i kontakt med patienter som önskar få sin diagnos avskriven eller ändrad. "Begränsningar i arbetslivet" var en av de fem vanligaste orsakerna till det ökade intresset för avdiagnostisering, enligt psykologerna i enkäten.
Kraven till polishögskolan är så pass höga att personer med adhd känner sig tvungna att avskriva sin diagnos, menar David Grönte.
– Kraven är galet omfattande.
Överläkaren David Grönte jobbar på privatkliniken Psykiatrispecialiserna vars fysiska mottagning ligger i Linköping. Privatkliniken har noterat en ökning av personer som avdiagnotiserar sig enbart för att kunna ansöka till polisutbildningen.
De krav som ställs är att personer med adhd måste vara stabila sedan minst ett år tillbaka. Det innebär att man inte får vara i behov av stödsamtal eller medicinering, förklarar Jesper Höjeberg, chefsläkare på Plikt- och Prövningsverket i ett mejl till Corren:
– Det får inte ha förekommit behov av stödåtgärder, behandlande vårdkontakter eller medicinering kopplat till tillståndet under detta år. Vår bedömning är att om det förekommit sådana är inte tillståndet stabilt.
Överläkaren David Grönte riktar stark kritik mot det kravet:
– Min kritik gäller att man trots en dyr utredning sätts på paus i ett år.
Att bli polis har länge varit en dröm för Linköpingsbon Tobias Bäckmark som vi har berättat om i ett tidigare reportage. Han lever med adhd och säger själv att diagnosen varit en tillgång för honom som gör att han får ett skärpt fokus i pressade lägen. Men trots att han tidigare jobbat inom både Försvarsmakten och Räddningstjänsten har rädslan för att öppet berätta om diagnosen länge funnits.
Anledning: Risken finns att han inte får jobb om någon vet.
Tobias Bäckmark i Linköping lever med diagnosen adhd.
När han ansökte till polishögskolan hade han ett intyg från sin överläkare på Psykiatriska kliniken i Norrköping där det står att det "finns inget som skulle hindra Tobias att söka till polisutbildning". Ändå blev Tobias uppmanad att genomföra ytterligare en utredning och ett psykologsamtal, berättar han.
– Jag gör vad som krävs, även om det är att betala dyra pengar för att avskriva min diagnos eller genomföra en fördjupad utredning.
Tobias Bäckmark har adhd och säger att diagnosen är en tillgång för honom. Men han har hela livet dolt sin adhd och varit rädd för att berätta om den. Nu vill han vara offentlig och hoppas att hans berättelse kan göra skillnad.
Nu har det gått tre år sedan spärren för att söka till polisutbildningen med adhd togs bort. Men i praktiken är det alltså svårt för många med adhd att söka dit på grund av de höga intagningskraven. Vad själva kraven faktiskt innebär och om de är rimliga har Diskrimineringsombudsmannen inte prövat. Det har alltså inte gjorts någon tillsynsutredning, förklarar Isa Lund, utredare på rättsenheten på DO:
Isa Lund jobbar som utredare på Diskrimineringsombudsmannen (DO).
– Det vi har ansett är diskriminerande är att man inte får en individuell bedömning bara för att man har en diagnos. Sedan har vi inte prövat själva kraven för att kunna gå vidare i processen fastän man har en diagnos.
Kraven, att personer med en adhd-diagnos varken får vara i behov av stöd eller mediciner, upplever Tobias som orimligt höga.
– Medicinen är ju ett hjälpmedel. Den är till för att jag ska kunna fungera.