Den nya modellen består av tre delar. Dels den nära socialtjänsten samt den områdesbaserade socialtjänsten, men också en riktad insats mot högstadiet där varje skola får en egen socialsekreterare. "Vi måste följa ungdomarna genom hela skolgången", säger Elias Aguirre (S).
Den tyska modellen "Kurve Kriegen" och ett nytt avtal för avhopparverksamheten. Sedan Socialdemokraterna och Moderaterna, vid årsskiftet, tog över makten i kommunen har flera besked getts om det som oftast kallas trygghetsfrågorna. På tisdagen var det dags igen, utanför Berzeliusskolans högstadium i centrala Linköping.
– De senaste årens problem med rekrytering till gängkriminalitet understryker att vi har en hemläxa att göra. Vi ska följa ungdomarna under hela skolgången och inte tappa någon mellan stolarna. Då måste vi också organisera oss rätt från kommunens sida, sa barn- och ungdomsnämndens ordförande Elias Aguirre (S) vid en pressträff.
Genom att lägga ned två befintliga verksamheter, de som kallas skolsocialt team och skolfam, vill S+M-styret skapa en ny samverkansorganisation för skolan och socialtjänsten. I låg- och mellanstadiet är tanken att den områdesbaserade socialtjänsten, likt den som numera finns i Skäggetorp, ska fånga upp barn i behov av stöd. På högstadieskolorna ska förändringen bli större.
Det har länge pratats om att socialtjänsten och skola måste samverka mer. "Men det har inte funnits en övergripande struktur skulle jag vilja säga. Det har funnits många bra och mindre insatser", säger Annika Krutzén.
– Vi har tidigare satsat på den nära socialtjänsten men vi ser att vi inte riktigt når högstadieeleverna då de framförallt går på skolor i innerstaden och inte är lika knutna till ett bostadsområde. Därför behöver vi en ny samverkansmodell som även knyter högstadiet närmare socialtjänsten, fortsätter social- och omsorgsnämndens ordförande Annika Krutzén (M).
– Varje högstadieskola kommer i praktiken att ha en kontaktperson på socialtjänsten – alltså en person som har ansvar för varje skola. Det är en person som kontinuerligt kommer att jobba med skolans elevhälsoteam. Det ska inte förändras från varje gång man kontaktar socialtjänsten, fortsätter Elias Aguirre.
Förändringen, att lägga ned två verksamheter och sammanföra dem i en större organisation, ska enligt S+M-styret inte leda till några uppsägningar. Förhoppningen är också att det i förlängningen ska spara pengar.
Personalrörligheten på social- och omsorgsförvaltningen i Linköping har varit stor de senaste åren. S+M-styrets nya modell förutsätter att socialsekreterare blir kvar på sina tjänster en längre tid. "Vi tror att den här förändringen kan göra att personalen uppskattar sitt arbete", säger Elias Aguirre.
Vad är egentligen bättre med den nya organisationen?
– Den ska fortsätta att arbeta på ett liknande sätt som skolsocialt team och skolfam har gjort men istället för två separata grupper blir det en gemensam grupp. Det har varit rörigt tidigare, säger Annika Krutzén.
På vilket sätt ska det här bidra till att öka förtroendet för socialtjänsten?
– Att det finns ett ansikte på en socialsekreterare och en tydlig kontakt på varje högstadieskola är en viktig skillnad, säger Elias Aguirre.
Men det förutsätter ju att socialsekreteraren är kvar på sin tjänst en längre tid.
– Vi tror att det här kan vara ett bra sätt att organisera sig som också gör att personalen uppskattar sitt arbete och vill vara kvar. Att kontaktvägarna blir tydligare ger förhoppningsvis större resultat.
Berzeliusskolan är enligt S+M-styret ett exempel på ett högstadium med elever från olika stadsdelar. Med den nya samverkansorganisationen ska den områdesbaserade och nära socialtjänsten kompletteras med en riktad satsning mot högstadieskolorna för att ungdomar inte ska falla mellan stolarna.
Beslut om den nya samverkansmodellen tas på barn- och ungdomsnämndens samt social- och omsorgsnämndens sammanträde i veckan. Emelie Gustafsson (C) är oppositionspolitiker och vice ordförande i social- och omsorgsnämnden.
– Överlag tycker vi att en tidig samverkan är nödvändig och kan man öka den mellan fler förvaltningar och instanser är ju det toppen. Men vi har lite frågetecken och farhågor kring det hela också. Vi förstår inte riktigt varför man behöver lägga ned verksamheter då vi tycker att arbetssättet som beskrivs bygger mycket på det som redan gjorts. Om det inte har fungerat tidigare – hur ska det fungera med den nya samverkan?, säger hon.