"Det är lätt att vara efterklok", säger Annika Krutzén (M) om att kommunens insatser kommer först efter att Linköping drabbats av en våldsvåg.
När den högerextrema politikern Rasmus Paludan ska bränna koranen i Skäggetorp uppstår våldsamma kravaller. Mängder av människor går till attack mot polisen – och i folkmassorna finns barn. I anslutning till händelserna intervjuas moderaten Annika Krutzén, som även då var ordförande i social- och omsorgsnämnden, av media. Hon ger uttryck för en frustration. En frustration som bygger på att kommunen inte lyckas nå de barn som, redan i tidig ålder, visar kriminella tendenser. Hon konstaterar att en tredjedel av alla unga som kommunen placerar på HVB-hem aldrig tagit emot en insats från socialtjänsten.
– Vi får inte samtycke från vårdnadshavarna, säger Annika Krutzén.
I samband med påskkravallerna håller Noa (Polisens nationella operativa avdelning) på att starta upp ett pilotprojekt tillsammans med kommunerna Södertälje och Göteborg. I Tyskland har det brottsförebyggande projektet "Kurve Kriegen", som pågått i drygt tio år, gett goda resultat. Genom ett screeningverktyg identifieras barn som riskerar att rekryteras till de kriminella gängen. Ett kontrakt skrivs med vårdnadshavarna – och individanpassade insatser sätts in. 40 procent av de barn som deltar lämnar brottsligheten helt.
Noa noterar politikern Annika Krutzéns frustration, ringer ett samtal och erbjuder Linköpings kommun att delta i pilotprojektet.
– Vi kände att det var självklart. Det var det här som vi hade eftersökt, ett verktyg där kommunen och polisen kan samarbeta intensivt och i ett tidigt skede kring de här individerna. Vi tror väldigt mycket på det här projektet, säger Annika Krutzén.
Therese Aronsson Wickman kallas för "spindeln i nätet" i kommunens nya sätt att arbeta. Stuprörstänket ska bort, och samverkan kring barn och unga ska öka.
Tillsammans med kommunpolis Anna Bergman och processledaren, tillika "spindeln i nätet", Therese Aronsson Wickman tar hon emot oss på utbildningsförvaltningens kontor i centrala Linköping. Ett drygt halvår har gått sedan den tyska metoden kom på tal och först nu, under våren 2023, kommer den att användas i praktiken. Planeringsarbetet har varit omfattande.
– Det är ganska nyligen som vi har landat i hur "Kurve Kriegen" ska se ut här hos oss i Linköping. Vi hade redan innan startat upp ett arbete i syfte att skapa metoder för att fånga upp barn tidigt. Vi drar igång samordningsmodellen SSPF (skola, socialtjänsten, polis och fritid) och så har vi den sociala insatsgruppen – och det gäller att lägga pusslet rätt, säger Therese Aronsson Wickman.
"Kurve Kriegen", som i Linköping får namnet "Rätt Kurva", är en del av en ny organisation. Istället för att kommunens förvaltningar ska jobba i "stuprör" är förhoppningen nu en bättre samverkan där insatser, kring barn, samordnas.
Den tyska metoden kommer, i Linköping, att riktas mot barn mellan åldrarna 6–15 år. Allt börjar med polisens screeningsverktyg.
– Här får vi in polisanmälningar som rör barn i det här åldersspannet. Därefter poängsätts anmälningarna i verktyget, automatiskt, där typ av brott och förövarens ålder avgör. Ju yngre barnet är och ju grövre brott som utförts desto högre poäng, säger kommunpolis Anna Bergman och fortsätter:
– Därefter inhämtas information om barnet från skola och socialtjänst.
Kommunpolisen Anna Bergman förklarar att polisens viktigaste uppgift i pilotprojektet "Rätt Kurva" är att administrera det nya screeningverktyget, men också att ta en första kontakt med de identifierade barnens vårdnadshavare.
Att metoden bygger på polisanmälningar kan vara ett problem. Det menar Therese Aronsson Wickman.
– Ja, det är lite klurigt. Det är inte så ofta som man i skolorna polisanmäler barn i låg- och mellanstadiet – utan då handlar det snarare om orosanmälningar till socialtjänsten. Där har vi ett arbete att göra för att involvera skolorna mer i "Rätt Kurva".
Så barn utan polisanmälningar mot sig kan inte inkluderas i projektet?
– Nej, inte som det ser ut nu. Tanken är att de barn som behöver insatserna som mest ska få dem. När det gäller barn där det bara finns en allmän oro är tanken att våra andra metoder, till exempel SSPF, ska fånga upp dem, säger Therese Aronsson Wickman.
När ett barn väl har identifierats ska områdespoliserna ta en initial kontakt med barnets vårdnadshavare. Därefter kliver socialtjänstens koordinatorer in för att skriva ett samtyckesavtal som gör att myndigheterna får dela sekretessbelagd information mellan varandra. Sedan sätts åtgärder in.
Annika Krutzén, Anna Bergman och Therese Aronsson Wickman hoppas att "Rätt Kurva" kan börja att användas praktiskt under våren.
Vad är det som gör att familjerna ska tacka ja till det här projektet, om de inte lämnat samtycke tidigare?
– Parallellt med "Rätt Kurva" arbetar vi mycket med att öka samverkan mellan skola och socialtjänst. Där har vi kommit en bit på vägen, bland annat genom att socialtjänsten flyttat ut i Skäggetorp, och vi märker att det är fler som tackar ja till insatser. På det sättet blir socialtjänsten ett stöd snarare än ett hot, säger Therese Aronsson Wickman.
Exakt vilka insatser som kan komma att inkluderas i pilotprojektet är inte helt klart – allt ska individanpassas efter de barn som identifieras. Det kan handla om att möjliggöra fritidsaktiviteter, att sätta in extra stöd i skolan eller att erbjuda en plats på fritids. Det finns inte heller ett tak för hur många barn som kan få insatser samtidigt.
– Om det av olika anledningar inte finns möjlighet för en familj att bekosta till exempel fritids- och föreningsaktiviteter ska det inte vara ett hinder. Det står kommunen för, säger Annika Krutzén.
Therese Aronsson Wickman och Annika Krutzén ser pilotprojektet "Rätt Kurva" som en liten del i ett stort arbete som syftar till att fånga upp barn och unga tidigare.
Social- och omsorgsnämndens ordförande konstaterar att insatserna riskerar att bli kostsamma för kommunen. Samtidigt menar hon att pilotprojektet, och all annan verksamhet som syftar till att fånga upp barn och unga, kan spara pengar på sikt.
– I jämfört med en HVB-placering är de här insatserna ingen kostnad. Man brukar säga att en placering som kostar under 5 000 kronor per dygn är billigt – och det är ju antalet tvångsplaceringar som vi vill minska, säger Annika Krutzén.
Borde inte de här behoven har identifierats tidigare?
– Arbetet och viljan att öka samverkan mellan skola, polis och socialtjänst har funnits länge, men när samhället förändras och läget blir mer allvarligt krävs andra metoder. Linköping har drabbats hårt av kriminalitet och det är klart att det har ställt saker och ting på sin spets. Det måste hända någonting – för Linköpingsbornas skull.
Vad är er drömvision?
– Det måste vara att vi fångar upp ungdomar som annars hade blivit grovt kriminella – att vi på sikt ser en minsking av kriminella individer. Vi ska rädda fler liv, det är därför vi gör det här, säger Annika Krutzén.