"Vi får inte blunda för att hedersvåldet fortfarande finns i vårt samhälle", säger Elias Aguirre (S) på dagen 20 år efter Fadime Sahindal död.
På dagen 20 år efter det uppmärksammade hedersmordet på Fadime Sahindal i Uppsala väljer S att agera. Förslaget innebär att Linköpings kommun skulle ha möjlighet att utfärda vite mot familjer som tar sina barn utomlands av hedersskäl – på exempelvis uppfostrings- eller könsstympningsresor. S-politikern Elias Aguirre förklarar:
– Vi vet att vi har återkommande problem med att elever i Linköping försvinner inför eller under terminerna och i grund och botten har barnet en rättighet att få gå i svensk skola. Vi behöver skicka en tydligare signal till vårdnadshavare om att man inte kan göra på det här sättet – och då är ett vite, som utfärdas för att man inte uppfyller skolplikten, ett sätt att göra det på.
Hur många elever försvinner från Linköpings skolor?
– Det varierar år från år men vi ser att det åtminstone har varit 10-40 stycken, grovt räknat, som vi under de senaste åren har fått rapport om årligen, svarar Aguirre.
Enligt Aguirre finns det andra kommuner i Sverige som har valt att gå vitesvägen. Här utformas bötesbeloppet utifrån familjernas ekonomiska förutsättningar och situation i övrigt.
– Men det är klart att det ska vara kännbart för familjer som inte lever upp till skolplikten, förklarar han.
Skulle ett vite verkligen lösa problematiken?
– Vi måste säkerställa att barnen får sin rätt till utbildning. Sedan behöver vi såklart göra mycket för att förebygga hederskultur och att unga Linköpingsbor inte ska utsättas för uppfostringsresor, svarar Aguirre och fortsätter:
– Vi måste se till att det finns tillräckligt med kunskap bland personalen i skolan och att det finns anställda med kontakter i de här miljöerna, som kan språket och vet hur det fungerar.
"Så länge det finns ett enda barn som tas ur skolan mot sin vilja finns det åtgärder vi måste genomföra", kontrar Annika Krutzén (M), ansvarig för hedersrelaterade frågor i alliansen.
Partiet kommer i första hand att lyfta förslaget i barn- och ungdomsnämnden. Annika Krutzén (M), som i alliansen är ansvarig för hedersrelaterade frågor, är tveksam till ett vite.
– Vi har ett stort ansvar att fånga upp de här barnen innan de tas utomlands. Jag skulle vilja säga att det är där vi behöver lägga det stora krutet. Det viktigaste är att förhindra att de reser överhuvudtaget, konstaterar Krutzén.
Men är ett vite inte avskräckande?
– Jag är osäker på hur stort vitet är. Det jag snarare tror är rätt väg att gå, och något som vi också jobbar med, är att hjälpa vår personal att se tidiga tecken på hedersvåld, svarar M-politikern.