De vill bevara Fadimes minne

21 januari 2002 sköts 26-åriga Fadime Sahindal till döds utanför sin systers lägenhet i Uppsala. Det var hennes egen far som höll i pistolen, och motivet var att Fadime dragit skam över familjen. Hon hade bland annat haft en svensk pojkvän i stället för den kurdiska kusin familjen utsett, och dessutom framträtt i både riksdagen och media med sin personliga berättelse om hederskultur.

Shanazi hjältar bevarar Fadimes minne i både ord och gärning. Sedan 2011 samlar initiativtagaren Hoshi Kafashi ett gäng unga killar i syfte att verka för jämställdhet och mot övergrepp i hederns namn. Nu är den andra kullen, bestående av tio killar i åldrarna 16-20, i utbildning där de fokuserar på jämställdhet, demokrati och mänskliga rättigheter med fokus på barnkonventionen. Syftet är att påverka gruppmedlemmarnas värderingar, och att det i förlängningen ska leda till att de blir förebilder för andra unga killar och tjejer.

– Många unga grabbar har kopplingar till hederskultur, men vi visar att det finns andra vägar att gå, säger Hoshi Kafashi.

Nicolas Santi, en av Shanazi hjältar, nickar igenkännande.

– Jag har inte mött hederskultur i Sverige, men när jag bodde i Syrien. Tjejer fick inte gå ut, och killen de blev ihop med skulle ha bra rykte och sånt. Hade jag bott kvar hade jag säkert ställt upp på det. Samhället påverkar individen, säger han.

Det är sällan hederskulturen leder så långt som till mord, eller ens fysiskt våld. Däremot möter många ungdomar psykiskt våld i form av kraftiga begränsningar i hur de lever sina liv.

– De har inte rätt till fritid, utbildning eller att välja sin egen partner. Vi har hedersmord i Sverige, och det är viktigt att vara tidigt ute och förebygga. Frihet är det vi kämpar för, säger Hoshi Kafashi.

Hur många som lever i hederskultur är svårmätt. En kartläggning av Ungdomsstyrelsen säger att 70 000 ungdomar riskerar att bli gifta mot sin vilja, men Hoshi Kafashi är övertygad om att mörkertalet är stort.

– Om du får fylla i en blankett och det står ”ska du bli bortgift” är det inte säkert att du vill kryssa i det. Det är ändå din familj, säger han.

Shanazi hjältar har blivit en väletablerad del av samhället och får nästan bara positivt bemötande. Men det är klart att inte alla jublar över verksamheten.

– Lite motstånd kan komma från ungdomar som kanske inte förstår vad vi jobbar för. ”Ni vill att min syster ska ut på krogen och vara en hora”, kan nån säga. Men det är bättre att de säger så än att de bara är tysta, för då har vi något att jobba med. Unga mäns värderingar behöver vi jobba särskilt med. De är framtidens pappor, säger Hoshi Kafashi.

Via ungdomarna hoppas de kunna nå föräldragenerationen också.

– Jag har pratat om det här ett par gånger hemma. Min morsa kom hit när hon var ung, så hon förstår det mesta. Farsan förstår också, säger Simon Shumun.

– Jag har förklarat vilken grupp jag är med i, och de tycker att det är bra att jag gör något för samhället, säger Robin Anwia.

Att uppmärksamma Fadime är självklart för Shanazi hjältar.

– Det som hände henne är sjukt, och ska inte hända. Det är därför jag gick med i gruppen, för att kunna påverka, säger Nicolas Santi.

– Fadime är en hjältinna. Hon vågade ta kampen och stå på sig på ett sätt som inte många gjorde på den tiden. Hon tog väldigt stora risker och offrade sitt liv. Och morden sker fortfarande. Unga flickor och pojkar gifts bort och skickas till sina ursprungsländer, säger Hoshi Kafashi.