Malin Bjärnlid, Sveriges Lärares förhandlingsombud, överlämnade protestlistan till Mikael Sanfidson (S), kommunfullmäktiges ordförande, inne i stadshuset.
Fackförbundet Sveriges Lärare i Linköping har reagerat starkt mot nuvarande situationen och nedskärningar i skola. De överlämnade förra veckan en protestlista, underskriven av 1┣900 skolpersonal och vanliga Linköpingsbor, till Mikael Sanfridson (S), kommunfullmäktiges ordförande.
– Det är en protest mot kommunens nedskärningar i förskola och skola som leder till ökad arbetsbelastning, sämre arbetsmiljö, högre sjukfrånvaro och minskad trygghet för våra barn och elever, sa Malin Bjänlid, förhandlingsombud, vid överlämningen av listan utanför stadshuset i Linköping.
Men Mikael Sanfidson fick inte bara en lista med namnunderskrifter – många medarbetare och Linköpingsbor skrev också kommentarer med egna upplevelser och erfarenheter av nedskärningarna. Det var, enligt styrelsen för Sveriges lärare, en "förskräcklig läsning", vilket Mikael Sanfridson konfronterades med i stadshuset under överlämnandet av listan.
Här är några av de många kommentarer som vi har tagit del av:
"Arbetssituationen för våra förskollärare är katastrof. De har flera års utbildning och behandlas sämre än boskap. Inte värdigt en kommun av Linköpings storlek och ambitioner."
"Det är dags att påminna samhället vad som händer om det inte finns någon lärare. Våga strejka!"
"Det är en ohållbar situation, en arbetsmiljö som är så pass dålig att personalen dagligen gråter på arbetet, för att man inte räcker till."
"Det är för låg bemanning i förskolan, ordinarie personal får vikariera för varandra, stora barngrupper, barnen får inte den utbildning de har rätt till, särskilt barn i behov av särskilt stöd, som ökar markant. Det finns inga förutsättningar längre."
"Förskolan är trasig. Barn utsätts för faror som dålig tillsyn, våld och hot av varandra, hårda ord och missunnas utbildning. Pedagoger tappar det på grund av situationen som vi befinner oss i. Tålamodet är noll. Man har olika symptom på utbrändhet och hela systemet skriker utmattningskultur. Vi ska slippa hoppa runt som vikarier för varandra på andra förskolor. Varje barn har rätt till trygg uppväxt och nära anknytningspersoner – därför måste vi få vara på våra respektive förskolor för att ha en chans att kunna se varje barns förändrade kunnande."
Styrelsen för Sveriges Lärare i Linköping diskuterade länge med Mikaels Sanfridson om vikten av att satsa på förskolan.
Fackliga representanterna Sofia Moberg, Malin Bjänlid, Anders Hellmér, Ida Kollegger, Eva-Karin Broberg, Maritha Lindgren, Susanne Samuelsson och Annika Dahlqvist var alla djupt oroade över utvecklingen i skolan. Och mest oroade var de över situationen i förskolan.
– Det som händer på skolan bestämmer vår framtid. Många lärare byter plats och resurspersoner försvinner. Personal är otroligt trött och flyr yrket. Våra medlemmar mår inte bra. Allt detta är inte anpassning efter att antalet elever har minskat utan det är nedskärningar. Problem som uppstår inom förskolan överförs vidare till grundskolan och påverkar hela skolgången, säger Sofia Moberg, Sveriges Lärare i Linköping.
Mikael Sanfridson var medveten om allvaret i lärarnas uppmaning även om han inte höll med om att kommunen sparat på skolan.
– Linköpings kommun har inte minskat ramen för budget 23/24 för skolan, trots att nästan alla andra kommuner har gjort det. Jag håller med om att det är viktigt att stötta barn från början för att de ska klara sig genom hela utbildningen.
Även om kommunens budgetramar för skolan inte minskat så har kostnaderna, som rektorerna inte rår över, ökat – som till exempel it-kostnader och lokaler. Detta har lett till, enligt lärarna, att förskolan och skolan har drabbats hårt av nedskärningar.
Några dagar efter överlämningen av protesterna meddelade barn- och ungdomsnämnden att kommunen ska satsa 50 miljoner kronor på att öka bemanningen inom förskolan och vända den tuffa arbetsmiljön. Och ja, nämnden har tagit del av kommentarerna på protestlistan, men det var inte det som avgjorde, enligt Elias Aguirre (S), nämndens ordförande.
– Vi har lyssnat in vad personalen inom skolan och förskolan har sagt under en längre period.
Att förskolan skulle vara körd i botten är en åsikt som återkommer bland de upprörda rösterna. Det är en bild som Elias Aguirre inte delar.
– Linköping satsar mer på skolan än en genomsnittlig kommun. Men det har varit några tuffa år med hög inflation. När det ekonomiska läget är så tufft påverkar det också förskola och skola, säger Elias Aguirre.