Pass- och säkerhetskontrollen är ett ställe där barn kan försöka att signalera att man reser under tvång, om det är vad som håller på att ske. Bilden är tagen i ett annat sammanhang än det vi nu skriver om.
– Det finns olika bilder av det här ärendet, säger Ulla Salmela Trosell, chef för avdelningen för barn och unga vid socialtjänsten i Linköping.
Den 16-årige pojken ville inte resa till förälderns hemland och var rädd för att bli kvarlämnad hos släktingar, enligt den anmälan som en privatperson gjorde till Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) när pojken försvann. Det var vid jullovet 2021.
Rektor vid pojkens skola slog larm till socialtjänsten om misstanke om tvångsresa. Socialtjänsten fattade inget beslut om omhändertagande eller utreseförbud för pojken. Vårdnadshavare tog med honom på resa och återvände sedan själv till Sverige medan pojken lämnades kvar.
– Socialtjänsten har gjort bort sig, hävdade en person som redaktionen hade kontakt med, och som hade insyn i pojkens fall.
En annan person gjorde Ivo-anmälan och menade att Linköpings kommun agerat felaktigt.
Uppgifter som redaktionen tagit del av tyder på att pojken inte är tillbaka i Sverige. Det tycks idag oklart om han fortfarande finns i det land som han fördes till, eller i ett annat land.
Av dokumentation framgår att socialtjänsten haft viss kontakt med pojken under tiden som han varit utomlands. Ulla Salmela Trosell, chef för avdelningen för barn- och unga, menar att det finns motstridiga uppgifter om huruvida resan var ett tvång.
– Det har inte kommit fram uppgifter om att personen inte vill vara där personen befinner sig, säger Ulla Salmela Trosell.
Får ni, socialtjänsten, uppfattningen att pojken vill vara där han är?
– Ja.
Många barn lever i familjer som har släktingar i olika länder. Vissa av dem skickas till släktingar för att "uppfostras", gå i skola eller tvingas till barnäktenskap.
Ivo valde att inte öppna en utredning, utan gav Linköpings kommun i uppdrag att utreda sin egen hantering. Socialtjänsten har sedan valt att avsluta fallet. Men de interna rutinerna ska göras tydligare över möjliga åtgärder när man misstänker att barn ska föras bort, enligt Salmela Trosell. Exempelvis kan hembesök göras för att undersöka om en resa verkar vara på gång, men då måste uppgifterna om barnets situation vara detaljerade.
– Justitieombudsmannen har bedömt att hembesök är integritetskränkande. Man måste ha en grundad misstanke, säger Ulla Salmela Trosell.
En annan möjlig åtgärd är att besluta om omedelbart omhändertagande, för att skydda barnet samtidigt som man utreder vad det är som pågår.
– Vi har haft situationer där informationen om barnets situation har varit så allvarlig att vi behövde ta det säkra före det osäkra, säger Ulla Salmela Trosell.
Det finns fall där en tvångsresa inte uppfattas som tvång av barnet från början, men som slutar med att hon eller han lämnas kvar hos släktingar, ibland för att giftas bort. Uppgifter måste noga utredas, enligt socialtjänsten.
I fallet med den 16-årige pojken fick redaktionen uppgift om att socialtjänsten, efter skolans larm, kontaktat hans vårdnadshavare för att berätta vad pojken sagt och fråga om resplaner. Dåligt, menade uppgiftslämnaren, som ansåg att socialtjänsten utsatte pojken för risk genom att kontakta föräldern.
Är det så här som socialtjänsten jobbar, ringer ni vårdnadshavare och berättar vad barn har uppgett?
– Det beror på innehållet i uppgifterna. Är det vaga uppgifter så kanske vi måste kontakta vårdnadshavaren för att se vad det kan handla om, säger Ulla Salmela Trosell.
Är misstanken stark om att barnet ska utsättas för våld eller tvång kan socialtjänsten kontakta barnet först och eventuellt göra ett omhändertagande, beskriver hon.
– Men grunden i lagstiftningen är att föräldrar ska få information om att det kommit en anmälan om deras barns situation. Vi kan inte undanhålla vårdnadshavaren det.