Liberalerna i Linköping kan inte lova nya skolskjutsregler, men säger att de vill se över regelsystemet för att de anser att det fria skolvalet är så viktigt för medborgarna. "Nu följer vi lagen, men det är inget som hindrar oss från att göra mer", säger Åsa Wennergren (L), kommunalråd i Linköping.
– Vi vill se över reglerna för skolskjuts. Med det kan jag inte säga här och nu att "självklart ska vi ha nya regler", men det kan finnas fler undantag som vi behöver titta på, säger Åsa Wennergren (L), kommunalråd med ansvar för skolfrågor.
Efter att det uppmärksammats flera fall där elever som har gjort ett aktivt skolval haft svårigheter att ta sig till och från sin valda skola, vill Liberalerna se över systemet.
– Det här är inte bra utifrån det fria skolvalet som vi tycker är så viktigt. Nu följer vi lagen, men det är inget som hindrar oss från att göra mer.
13-åriga Sven Notäng, som vi har berättat om tidigare, har inte rätt till skolskjuts då han valt en annan skola än sin "skolskjutsskola". Han har erhållit gratis busskort från kommunen för att kunna resa med kollektivtrafik, men bor på landet utanför Brokind där inga bussar passar hans skoltider.
Debatten huruvida det fria skolvalet för barn som är boende på landsbygden begränsas av möjligheten att ta sig till och från sin skola är inte ny, men aktualiseras inför varje nytt läsår. Sven är inte ensam i Linköpings kommun om att behöva ta ställning till om ett aktivt skolval fungerar rent praktiskt med busstrafik eller annan skjuts. Förutsättningarna påverkar val av skola och innebär, enligt kritikerna, att det för en del boende på landsbygden inte finns ett fritt val.
"Att skolskjutsen är begränsad till sin närmaste skola tycker jag är rimligt", säger kommunalrådet i opposition Elias Aguirre (S).
Elias Aguirre (S), vice ordförande i barn- och ungdomsnämnden, uttrycker att han blir förbannad när han hör om fall där elever som inte har rätt till skolskjuts inte erbjuds att åka med en skjuts i mån av plats.
– Det är det minsta vi kan göra för att hjälpa familjer som bor på landsbygden att få ihop sitt livspussel. Det blir tydligt i sånna här fall att förutsättningarna inte är samma på landsbygden jämfört med i stan, säger han.
Men när Elias Aguirre får precisera sig kring vilka skyldigheter han tycker att ett samhälle ska ha när det kommer till att skjutsa en elev till skolan, backar han.
– Att skolskjutsen är begränsad till sin närmaste skola tycker jag är rimligt, särskilt med tanke på att kommunen inte har någon möjlighet att begränsa vilka skolor som etablerar sig i Linköping. När det handlar om rätten kring vem som ska ha rätt till skolskjuts så ska man kunna ställa krav på att den närmaste skolan är tillräckligt bra, så att man inte ska behöva välja bort den.
"Bekymret här tycker jag är att det inte finns allmänna kommunikationer. Men vi försöker vara noga med information inför skolvalet för att de här situationerna inte ska uppstå", säger Erik Östman (M).
Erik Östman (M), ordförande i barn- och ungdomsnämnden, säger att kommunen sällan gör speciallösningar för enskilda elever när det kommer till skolskjuts, då regelverket som finns måste vara tillämpligt på alla medborgare. Med tanke på det kan undantag bli kostsamma.
– Bekymret här tycker jag är att det inte finns allmänna kommunikationer. Men vi försöker vara noga med information inför skolvalet för att de här situationerna inte ska uppstå, men sen träffar det inte alla.
Är det då ett fritt skolval, anser du?
– Det är en jättesvår fråga. Det är ett fritt val utifrån att du kan söka till vilken skola du vill, men med valet kommer ju tillägget att om du söker en skola där du inte är berättigad skolskjuts så är det vårdnadshavares ansvar att lösa resan.
13-åriga Sven Notäng svårigheter att ta sig till den skola han valt, är exempel på hur han som som boende på landsbygden har svårt att nyttja möjligheten att välja skola.
Både Erik Östman och Elias Aguirre lyfter att en utökning av rätten till skolskjuts i slutänden handlar om en prioritering av nämndens resurser.
– Ska jag välja mellan att öppna upp för fler skolskjutsresor eller satsa på fler lärare, så står mitt val hos lärarna. Jag ser hellre att den här eleven har högre lärartäthet och en mindre klass i sin närmaste skola, istället för att kunna välja en inriktning redan på högstadiet, säger Elias Aguirre och passar på att ge en förmaning till det politiska styret som ansvarat för den senaste upphandlingen av skolskjutsen.
– Vi måste bli noggrannare när skolskjuts upphandlas. Skolskjutslinjerna måste utformas så att elever inte hamnar i kläm, vilket vi har sett ske tidigare, säger han och refererar till förra hösten då föräldrar och barn riktade kritik mot att man i mån av plats inte längre fick ta med en kompis hem på skolbussen.
Åsa Wennergren, vad tänker du om argument om kostnader och att ställa det här mot lärartäthet?
– Man måste väga in vad som är viktigt och för oss är det valfriheten. Att det här ställs mot lärartäthet är Elias Aguirres bekymmer, det går ju att ställa resurser till skolan mot ett annat område som inte är välfärd.