"Ska en sexåring som tappat busskortet lämnas kvar i mörker och minusgrader?", undrar Fredrik Johansson.
Inför den här terminen har Linköpings kommun gjort en ny upphandling av skolskjutsarna. Nya bussbolag har tillkommit, turlistorna har gjorts om och det har varit en hel del inkörningsproblem med bussar som inte gått när de ska.
Men det som fått det att koka av ilska på landsbygden är de nya, striktare reglerna som skolbarnen nu måste följa.
Tidigare har kompisar och syskon fått åka med i skolbussen – i mån av plats – även om de egentligen inte varit berättigade till skolskjuts.
Nu har varje barn fått ett busskort som ska registreras både vid på- och avstigning. Ingen får gå av på "fel" hållplats – till exempel där bästa kompisen bor – och det går inte längre att låta andra vänner från skolan följa med hem.
Det här gör det svårt att få vardagspusslet att gå ihop på landsbygden, menar Fredrik Johansson, pappa till fyra barn.
– Många på landet hjälps åt med barnvaktandet. Barnen är hos varandra på eftermiddagen, äter hos varandra, åker till fotbollsträningen tillsammans. Nu måste de först åka hem till sig för att sedan cykla ett par hållplatser till kompisen på en trafikerad väg. Eller så blir det en massa extra skjutsande med bil – några vanliga bussar finns inte här. Resultatet kommer att bli att barnen slutar träffa kompisar efter skolan, säger han.
I ett brev som skickats till föräldrarna har en mening strukits under: "Elever utan giltigt färdbevis kommer att nekas att åka med".
– Om min sexåring tappat bort sitt kort ska alltså chauffören lämna honom där, i mörker och minusgrader. Dessutom kostar det 200 kronor att tappa bort ett kort, kommenterar Fredrik.
"Hur klimatsmart är det att föräldrar ska köra bil för att hämta kompisar som hade fått plats på bussen", undrar Erik Forsberg och dottern Matilda.
En stor grupp barn och föräldrar träffades utanför Östra Hargs kyrka på tisdagsmorgonen, för att träffa tidningens reporter och för att protestera. Isabelle Zandén är en av föräldrarna.
– Bussarna här är aldrig fulla, så att låta kompisar åka med har aldrig varit något problem. De nya reglerna skapar ett utanförskap för barnen på landsbygden. Här finns inga fritidsgårdar, de är hänvisade till att träffa kompisar hemma, säger hon.
En orsak till de nya reglerna är att kommunen vill öka säkerheten och ha bättre kontroll på vilka som befinner sig på bussarna (se separat artikel).
– Men det här har ju fungerat i alla år. Det har alltid känts jättetryggt, med en chaufför som haft full koll på våra och andras barn. Det får väl vara någon måtta på hur mycket kontroll man ska ha i ett samhälle och vad man får offra för det, säger Fredrik Johansson.
– Det här sätter också busschaufförerna i en taskig sits. De vill säkert släppa av ett barn hos kompisen eller låta någon utan busskort åka med. Men då bryter de mot reglerna, säger Cecilia Alm.
De nya reglerna för skolbussarna innebär en kraftig försämring för familjer på landsbygden, anser de här familjerna som träffades i Östra Harg för att protestera.
En annan, ny regel är att barn vars föräldrar separerat bara får åka till "rätt" förälder, enligt det schema som föräldrarna lämnat in i förväg. Inga tillfälliga ändringar tillåts.
– Jag har barn varannan vecka. Om den ena föräldern blir sjuk kan man ju behöva planera om. Det går inte längre, konstaterar Max Myrenbäck.
Ella Alm Johansson går i sjunde klass på Linghemsskolan. Att det nu blir svårare att träffa kompisar gör henne rejält arg. Att reglerna bara tillåter en skolväska på bussen är också dåligt, tycker hon.
– Förut har man till exempel kunnat ha med en pulka när det är pulkadag på skolan. Det finns ju stora bagageutrymmen i bussarna, så jag förstår inte vad problemet är.
"Kompisar borde få följa med på bussen, det finns ju gott om plats", tycker Ella Alm Johansson.