Till höger i bakgrunden syns en av de tre tornseglarholkar Hans satte upp när han deltog i "En boplats för livet".
– Nu väntar vi bara på att tornseglarna ska komma också. De verkar sena i år, säger Hans som har lagt lite bomaterial i holkarna.
Sekunden efter att han har sagt det kommer två tornseglare glidande över uteplatsen. Man känner igen dem inte bara på deras speciella läte, utan också på deras långa, smala och spetsiga vingar.
– Vilken tajming! Nu vet man att sommaren har kommit. Det är makalösa fåglar, säger Minka Eriksson som också börjar fundera på om tornseglarna har fri tillgång till sina tilltänkta boplatser på tomten i Kölefors.
I september påbörjades projektet "En boplats för livet" som ett sätt att skapa boplatser för den hotade tornseglaren. Tornseglaren är klassad som starkt hotad i Sverige. Brist på boplats är med största sannolikhet den primära orsaken till minskningen, och genom att delta i projektet kunde man vinna priser från lokala handlare.
– Jag visste inte att tornseglaren var starkt hotad förrän jag läste om det i Corren, säger Hans.
Han började läsa på om tornseglare och bestämde sig för att delta i projektet som en av 43 deltagare i Östergötland.
Med bland priserna fanns bland annat denna väska från Butik Bättre Värld. "Jag är inte riktigt säker på vad jag ska ha i den. Kanske mobilen", säger Hans.
– Jag hörde av mig till viltrehabiliterare Pia Georgsson. Sedan fick jag ritningar och byggde holkarna av spillvirke.
Han skickade bilder på holkarna till Pia Georgsson som också kom och delade ut priset.
– Jag brukar inte vinna, och det var trevligt att priserna var lokala, säger Hans.
Hans satte en tornseglarholk på bostadshuset och två vid ladan. "Hålet ska vara 7x3 centimeter stort", berättar han.
Hans och Minka har totalt 32 fågelholkar på tomten. Tre av dessa är alltså specifika tornseglarholkar. Det ovala hålet minskar risken att andra fåglar häckar i holken. På platser med stort utbud av lämpliga boplatser kan seglarna häcka nära varandra och bildar då små kolonier.
– Vi hoppas att det kommer fler, säger Minka.
Man känner igen tornseglaren på dess smala, spetsiga vingar och speciella läte.
Hans föräldrar var lantbrukare, och han har naturen "med sig".
– Men det är först på senare tid som vi har börjat engagera oss för hotade arter. Ingen kan göra allt, men alla kan bidra. Vi ska förvalta naturen, säger Hans.
På en stenplatta i trädgården har Minka skrivit: "Man kan inte komma närmare Gud än i trädgården" på engelska. "Det är verkligen så", säger hon.
Minka instämmer:
– Vi människor försvårar för djuren. Det får man försöka kompensera. Man kan inte komma närmare Gud än i naturen, säger hon.
Det är också Minka som har skapat figurerna runt om på tomten. Här finns till exempel en åsna i frigolit och en stork i cement.
– Nu ska jag försöka snida tornseglare också, säger hon. Sedan reser hon sig och går resolut fram och sågar av en gren från magnolian som eventuellt kan hindra tornseglarnas fria inflygning till holken.
På Hans och Minkas tomt finns många av Minkas skapelser. Storken har hon gjort av cement.