Pia Georgsson vill uppmärksamma tornseglaren som art, och i det långa loppet rödlistade arter generellt. "Finner du en icke flygfärdig eller skadad tornseglare, ska du kontakta en viltrehabiliterare, säger hon.
– Jag startade projektet dels för att boplatser behövs, men också för att uppmärksamma tornseglaren som art. Det är fortfarande många som tar miste på svalor och tornseglare, men de är inte närmare besläktade med varandra. I det långa loppet vill jag skapa uppmärksamhet för rödlistade arter generellt, säger Pia Georgsson som jobbar ideellt som viltrehabiliterare i Östergötland.
Information om projektet finns till exempel i facebook-gruppen "På gång i Kinda", och om man sätter upp holkar kan man vinna närodlade, lokala priser från företag baserade bland annat i Kalvsved utanför Ydre.
Tornseglarna är till stor del beroende av våra byggnader med sina nischer och spalter för att hitta lämpliga boplatser.
– Vi har sett en minskning av populationen med närmare 40 procent i Sverige de senaste 20 åren. Tornseglare har länge levt nära människan och är trogen sin boplats. Den återkommer dit år efter år och behåller samma boskål, säger Pia Georgsson.
Tornseglaren är klassad som starkt hotad i Sverige, den näst allvarligaste kategorin för vilda populationer. Brist på boplats är med största sannolikhet den primära orsaken till minskningen. Mer forskning behövs för att se huruvida tillgången på insekter inverkar, då tornseglarens föda uteslutande är luftburna insekter och spindlar.
Man får aldrig någonsin kasta upp en tornseglare i luften, i syfte att hjälpa den att få luft under vingarna. En frisk tornseglare kommer att lämna handflatan om den är redo att flyga.
Det går att hjälpa dem genom att bevara befintliga boplatser, skapa nya och i bästa fall ersätta de som redan gått förlorade.
För att visa sitt intresse för att sätta upp tornseglarholkar behöver den intresserade skicka ett mejl till Pia Georgsson. Då sänder hon ut information som hon tagit fram i samråd med forskaren Debora Arlt vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala (SLU). Informationen avser rekommendationer och vad man ska tänka på om man ska sätta upp en holk.
– Den här typen av projekt är inte så vanliga i Sverige – i exempelvis Storbritannien och Tyskland ligger man i framkant. Där har man länge arbetat med tornseglarvänliga fasader, bland annat. I Sverige behöver vi arbeta med både traditionella tornseglarholkar såväl som "integrerade holkstenar", säger Pia Georgsson.
En tornseglarholk bör sitta högt, gärna precis under taket. Ett ovalt hål minskar risken att andra fåglar häckar i holken. Hålet bör vara 7x3 cm.
Just nu är det ett fyrtiotal som visat intresse för holkuppsättningsprojektet.
– En del av dem som har hört av sig har gjort det just av anledningen att de har förlorat "sina" tornseglare. De har bytt tak och frågar hur de ska göra för att få dem tillbaka. Det går att både renovera hus och bibehålla tornseglare.
Under maj månad kommer tornseglarna till Sverige och stannar en kort tid innan de åter beger sig till tropiska delar av Afrika. Tornseglaren kan nå en hastighet upp till 200 km/h och kan under en dag flyga 600-800 km för att samla ihop föda i luften.
I augusti 2023 kontaktade polisen Linköping Pia Georgsson gällande två tornseglare. De båda individerna rehabiliterades.Ett tornseglarpar håller ihop hela livet.
– Ungefär 2 kilo föda går åt under en häckningssäsong, säger Pia Georgsson.
En vuxen tornseglare väger runt 40 gram och har ett vingspann på ca 40 centimeter.
– Tornseglarna spenderar nästa hela sitt liv i lufthavet. Det är ganska exceptionellt. De dricker regnvatten eller snuddar vid en vattenyta. Parning kan ske både i lufthavet och i boplatsen.
Pia Georgsson jobbar ideellt som viltrehabiliterare i Östergötland och har startat upp projektet "En Boplats för Livet". "Det finns fortfarande frågor om huruvida tornseglaren faktiskt sover i luften och om den behöver sova alls. Det är fascinerande" säger hon.
Den unga tornseglaren lämnar sitt bo när den är fem till åtta veckor gammal. Sedan spenderar den upp till tre år konstant i luften innan den hittar sin partner och häckar för första gången.
– Det händer att tornseglare hamnar på marken. En frisk, vuxen tornseglare kan oftast lyfta av egen maskin, det är en seglivad myt att de inte kan det. Men de är förstås väldigt utsatta på marken, säger Pia Georgsson.