– Mötesplats Mottagning kom till i samverkan mellan Kinda lärcentrum och Myndighetskontoret i och med att kommunen skulle ta emot flyktingar från Ukraina. Vår första tanke var att vi skulle stötta upp och finnas till för människor som har behov av information, stöd i vardagsfrågor och vill träffa andra i samma situation. När kommunen inte tog emot så många flyktingar som var väntat öppnade vi upp mötesplatsen ytterligare, så att inte bara Ukraina var målgruppen.
Det berättar Frida Lumme, projektledare för Kinda lärcentrums projekt Lära för att lära, där Mötesplats Mottagning ingår. Hon har, tillsammans med verksamhetens Pernilla Skoglund, just tagit emot oss i det gamla bankhuset, där verksamheten håller till. Vi slår oss ned i ett mötesrum.
– Syftet när vi började var att man skulle få hjälp med samhällsinformation och registrering till Migrationsverket. Nu är det vardagsfrågor överlag. Har man till exempel frågor om ekonomi så finns Myndighetskontoret på plats varje onsdag som kan hjälpa till med det. Det här är till för alla som har vardagsfrågor, berättar Pernilla Skoglund.
Ni säger att Mötesplats Mottagning är till för alla. Hur många språk behärskar ni?
– Varje onsdag har vi språkstöd här, som kan ukrainska och ryska. Sedan har vi arabiskt språkstöd i huset, som vi kan ta hjälp av. Kan vi inte hjälpa till, om det gäller något annat språk, då bokar vi in ärendet till ett senare tillfälle och bokar då också in en telefontolk. Alla ska ha möjlighet till hjälp, svarar Frida Lumme.
Varför känns det här arbetet viktigt?
– Det är inte så lätt att komma till ett nytt land när alla beslut som man får kommer på svenska. Det här blir en hjälp till självhjälp. Vi fyller inte i alla blanketter åt personerna som kommer, utan det ska vara ett lärande i det, säger Pernilla Skoglund.
Antalet besökare har, sedan uppstarten den 13 april, varierat. Som mest har Mötesplats Mottagning haft 16 deltagare. Varje onsdagsförmiddag är kommuninvånarna välkomna till verksamheten. Frida Lumme berättar:
– Nu fortsätter vi fram till och med vecka 27. Därefter ska vi utvärdera och se vad vi ska ha för upplägg i höst. Vad finns det för behov? Vad har vi för resurser? Hur ska vi tänka?
Efter en stunds samtalande beger vi oss ut i det interna kaféet, där Mötesplats Mottagning äger rum. Det har, efter en halvtimme, börjat trilla in några besökare.
Vid ett bord sitter Tamara Davydenko, som flydde kriget i Ukraina under april. Vi har tidigare träffat familjen och berättat om deras flykt i ett längre reportage.
Nu har hon ett papper framför sig, med det svenska alfabetets bokstäver uppradade. Hon skriver och ljuder varje bokstav, det sistnämnda med hjälp av en app i telefonen.
– Några bokstäver är svåra, berättar Olga Davydenko, dotter till Tamara och boende utanför Kisa.
Hon är språkstöd på Mötesplats Mottagning.
– Jag gillar jobbet som språkstöd mycket. I fredags hjälpte jag människor från olika ukrainska städer som inte har pengar till läkemedel. Jag var med dem på vårdcentralen och pratade med läkare så att de kunde få recept.
Språkstödsjobbet är ett sätt för Olga Davydenko att själv lära sig mer svenska, berättar hon.
– Jag förstår mycket svenska, men jag pratar inte jättemycket. När jag kommer hit förbättrar även jag min språkkunskap.