Missnöje inom hemtjänsten utreds

Bättre planering. Öppnare samtalsklimat. Fortsatt teknisk utveckling. Tre vägar för att avvärja missnöjet bland anställda inom hemtjänsten.

Kritiken från anställda inom hemtjänsten leder till åtgärder för att förbättra arbetsklimatet.

Kritiken från anställda inom hemtjänsten leder till åtgärder för att förbättra arbetsklimatet.

Foto: TT

KINDA2018-05-03 07:00

Det har sagts och skrivits mycket om den kommunala hemtjänsten i Kinda under våren. Ord mot ord. Siffror mot siffror. Vilket vi berättade utförligt om den 20 april.

Nu har vård- och omsorgsnämndens ordförande Roger Rydström (S) och socialchef Joachim Samuelsson tagit till sig av kritiken som flera anställda framförde anonymt på grund av rädsla för repressalier från arbetsgivarens sida.

Läs mer: Jäsande missnöje inom hemtjänsten

Det har i sin tur lett fram till åtgärder som:

* ny planering och nya scheman.

* utbildning för arbetsledare i planering och personalsystem.

* områdeschef för äldreomsorgen och verksamhetschef för hemtjänsten ska tillsammans ta fram underlag kring vad missnöjet består i och utifrån det göra en ”djupare analys”.

* ”mer ska upp på bordet” i samband med regelbundna träffar mellan ledning, anställda, fackliga företrädare och skyddsombud

– Grundförutsättningen är man säger var problemet ligger, säger Joachim Samuelsson.

Så har inte skett hittills. Vare sig från fackliga företrädare eller från skyddsombud. Det hävdar Roger Rydström.

– Skyddsorganisationerna måste lyfta fram medarbetarnas synpunkter. Det är grundbulten, men det framkommer sällan klagomål till nämnden eller våra samverkansträffar.

Läs mer: "Förstår att jag inte är jättepopulär"

Missnöjet och kritiken som vi berättade om den 20 april kom däremot fram när Arbetsmiljöverket gjorde en sedan länge planerad inspektion inom äldreomsorgen.

Vid intervjuer med medarbetare uttrycktes frustration över stress, oro, att inte bli lyssnad på och att inte känna sig uppskattad samt krångel med tekniska hjälpmedel.

– Det är allvarligt och här är verksamhetschefen nyckeln även om jag som förvaltningschef är ytterst ansvarig, säger Joachim Samuelsson som samtidigt betonar att han har förtroende för ansvarig chef inom hemtjänsten.

Den springande punkten inom hemtjänsten är den så kallade brukartiden. Den tid som personalen tillbringar hos personer som har beslutad rätt till hjälp och stöd i vardagen.

Brukartiden ses som ett av flera mått på effektivitet. Enligt vård- och omsorgsnämndens budget för 2018 ska den ligga på 64 procent av den totala arbetstiden, men når bara upp till 53 procent.

För 2019 är målet 70 procent.

Joachim Samuelsson medger att det är "jättesvårt" och en "riktig utmaning" att beräkna och planera brukartider, men att det också är "extremt viktigt" för att kunna hålla kostnaderna inom budget.

Bland annat ska tekniska hjälpmedel minska spilltiden för administrativt arbete.

– Om vi hamnar där (brukartid på 70 procent) ska ingen personal behöva gå hem (läs sluta).

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om