Här, vid sjön Verveln, är solcellsparken planerad att ligga. Mats Larsson som bor strax intill området är orolig för att en solcellspark kommer att påverka naturen.
Mats Larsson sitter vid köksbordet i fritidsbostaden strax utanför den lilla orten Verveln söder om Kisa. Han pekar på grannarnas hus och menar att de kommer att se parken från sin altan. För hans egen del kommer backen upp mot skogen att dölja solcellsparken som företaget Ilmatar Solar AB vill bygga.
Han oroar sig ändå över att de utlovade skogsridåerna inte kommer att vara tillräckliga för att helt skydda insyn. Men hans främsta argument mot anläggandet av en solcellspark i Kinda Krutebo är att naturen kan ta skada.
– Vi förstör för friluftslivet. Vi förstör för djuren. Vi vet inte vad det här får för konsekvenser på längre sikt. Var ska djuren bo? Här har setts både utter och lodjur, säger Mats Larsson.
Terrängen kring Kvarstugan och Krutebo är rejält kuperad och mycket rik på sten. Gamla gärdsgårdar trängs med stenrösen, gärdesgårdar och inlandsisens lämningar. En olämplig plats för en solcellspark, menar Larsson, som inte ser hur Ilmatar Solar AB ska kunna få ner solpanelernas stolpar i den steniga marken utan att borra eller spränga.
Mats Larsson älskar kantareller och vildhallon. Han är rädd att hans hemliga ställen kommer att försvinna om solcellsparken vinner laga kraft.
En annan sak som oroar honom är om det kommer att höras störande buller från solcellernas batterier. Mats Larsson tror inte på solkraft. Hans svar på hur Sverige ska lösa energifrågan är kärnkraft. En ytterligare oro han ger uttryck för är att skogen behöver huggas ner för att ge plats för solcellsparken.
– När skogen huggs ner försvinner massa bundet kol. Dessutom återplanteras det inte skog. Det betyder att vi inte får tillbaka något bundet kol.
Några argument för en solcellspark i Kinda Krutebo ser han inte.
– Inte här. Även om de tekniska aspekterna blir uppfyllda och allting blir bra kommer området bli obrukbart på alla sätt och vis. För både människor och djur. Det är fel från början att bygga en park i skogen.
Robert Wedmo menar att äng eller slåttervall också binder kol till marken, även om det binder lite mindre än vad skog gör.
Robert Wedmo är presstalespersonen på Ilmatar Solar AB som vill bygga solcellsparken.
– Det är svårt att ta ställning till hur mycket den klagande och dennes grannar kommer att se solcellsparken när vi inte vet exakt var vederbörande bor. Vi försöker så långt det är möjligt att behålla skogsridåer runt våra solcellsparker.
Just nu är där ett kalhygge och där kommer parken att synas innan trädridån har växt upp. Detta kommer på sikt att växa igen, och insynen kommer att vara mycket mindre än vad den är idag, enligt Wedmo.
Ilmatar planerar att använda litiumjonbatterier. Bullernivåerna från dessa kan uppgå till som mest 75 decibel precis vid batterierna.
– Det kommer alltså att finnas ett buller, men det avtar med avståndet.
Robert Wedmo menar att solcellsparken i Kinda Krutebo kan ge nya födokällor för lodjuren.
När batterierna körs på högsta effekt hörs de som mest. Nattetid körs batterierna på lägre effekt och då blir bullret mindre.
Både utter och lodjur har synts i området. Hur kommer de att påverkas?
– Uttern är knuten till vatten, och vi lämnar avstånd till vattendrag. Där ser jag alltså inget problem.
Vad gäller lodjuren så menar Wedmo att eftersom parken inte kommer att stängslas in så kommer lodjuren att kunna röra sig fritt.
– Det kommer att bli en annan miljö, men lodjuren kommer att kunna röra sig precis som nu. Det kan till och med vara positivt för dem eftersom det på sikt kommer att komma mycket småvilt dit. De kommer att vara mer skyddade från rovfåglar, till exempel. Det kan ge nya födosöksmöjligheter för lodjuren.
Robert Wedmo är presstalesperson för företaget Ilmatar Solar AB som vill anlägga en solcellspark i Kinda. Han har full förståelse för att boende i området är oroliga över den förändring det innebär.
Marken i området är väldigt stenig. Hur ska ni få ner stolparna i marken?
– Det går att borra, men vi tänker att vi kommer att påla eller skruva ner stolparna. Vi kommer att göra en väldigt noggrann geoteknisk utredning så vi vet var vi eventuellt kommer att behöva borra.
När man pratar om koldioxidutsläpp är kärnkraftverk generellt mer miljövänliga. Men Wedmo menar att man måste tänka på tidsrymden.
– När man pratar om koldioxidutsläpp släpper kärnkraftverk generellt ut mindre koldioxid. Solcellsparker har också väldigt låga koldioxidavtryck. Men det som solcellsparker inte har är radioaktivt avfall som måste förvaras i flera tiotusentals år. Då hamnar vi i en mer filosofisk diskussion.
Han påtalar att solcellsparker kan byggas upp mycket snabbare än vad ett kärnkraftverk kan. Det går också snabbare än att bygga en vindkraftspark.
– Det är lätt att avveckla solcellsparken när den har levt klart, och det blir inte särskilt mycket restprodukter. Solcellerna består av glas och kisel som redan idag går att återvinna till 98 procent.
Mats Larsson är bekymrad över var skogens alla djur ska ta vägen om en solcellspark kommer till stånd vid Krutebo.
Vad gäller skogsavverkningen så stämmer det att området inte längre kommer att vara en produktionsskog utan istället bli öppen mark. Ilmatar kommer inte att plantera skog under de 50 år parken planeras att stå på platsen.
– Delar av marken är redan kalhygge. Vi kommer att anlägga äng eller slåttervall istället. De binder också kol till marken, även om det inte är lika mycket och på ett annat sätt. Men marken kommer inte att bli en öken. Den kommer att bli mer jordbruksliknande med mer daggmaskar och hoppstjärtar, till exempel.
Wedmo berättar att det i Sverige just nu pågår mycket forskning på hur storskaliga solcellsparker påverkar miljön, men det finns inte jättemycket publicerad. Däremot finns det mycket forskning från bland annat USA.
Ilmatar Solar AB följer kapitel 9 i miljöbalken. Här ingår samråd som innebär att berörda och intresserade får en chans att lämna sina synpunkter på förslagen.
– Vi vill få in synpunkter för att kunna anpassa parken och få in önskemål eller förslag på förbättringar som vi kan vidta, säger Robert Wedmo.