Robert Wedmo är presstalesperson för företaget Ilmatar Solar AB som vill anlägga en solcellspark i Kinda. "Vi vill vara en del av omställningen till mer grön energi", berättar han.
Företaget Ilmatar Solar AB har ansökt om tillstånd för en solcellspark om 105 hektar i Kinda Krutebo. Det motsvarar ungefär 210 fotbollsplaner.
– I Sverige är det inte en ovanligt stor anläggning. Hade du frågat för två år sen hade jag sagt att den var gigantisk. Både vi och konkurrenter bygger större och större. Men det är ingen liten park, det kan jag inte säga, säger Robert Wedmo som är presstalesperson för Ilmatar.
Företagets mål är generellt att vara en del av den gröna omställningen genom sol och vind. I Finland har Ilmatar primärt vindprojekt men även sol- och hybridparker. Hybridpark är både sol, vind och batterieenergi som tillsammans ger en väldigt jämn kurva på elsystemet.
– I Sverige har vi primärt fokuserat på sol och batterilagring. Vi vill vara en del av omställningen med grön energi.
Kinda Krutebo framstår som en lämplig plats eftersom den ligger tämligen avskilt. I de förstudier företaget har gjort finns det få motstående intressen. Det är idag en produktionsskog, så det finns inte många inrapporterade naturvärden. Skogen är också redan delvis avverkad.
– Den samfällda vägen mellan Kvarnstugan och Krutebo by kommer fortsatt att kunna användas, och när snön är borta i mars-april kommer vi att bedriva ytterligare studier gällande såväl natur- som kulturvärden.
Miljöbalken trädde i kraft 1999. Då fanns inte tanken på storskaliga solcellsparker över huvud taget. Därför saknar Sverige idag en bra applicerbar lagstiftning.
När lantbrukare började bygga solcellsparker låg de ofta runt en halv hektar. Då kunde Länsstyrelsen genom ett ganska enkelt förfarande fatta beslut.
Såhär kan en solcellspark komma att se ut.
– Men med teknikutveckling så blev parkerna större och större. När de nådde ungefär fem hektar så sa länsstyrelsen i Skåne "stopp – det är olämpligt enligt kapitel 12". Då får man börja titta i miljöbalken. Det närmsta man kan hitta är kapitel 9, det vill säga "miljöfarlig verksamhet".
Alla verksamheter som kan ha en negativ påverkan på miljön kallas miljöfarliga. Det kan vara exempelvis utsläpp till luft eller vatten, strålning, buller eller lukt.
Vad är "elektromagnetisk kompatibilitet" som nämns i samrådsunderlaget?
– Det är helt enkelt att olika elektriska komponenter och installationer ska fungera ihop utan att störa varandra. Ett klassiskt exempel är det tidiga wi-fi som låg på samma band som den tidens mikrovågsugnar. När man körde micron kunde man få störning på sitt wi-fi.
Solcellsparken förväntas generera energi så det räcker till 5000 standardvillor på ett år, och innefattar i korthet paneler, växelriktare, transformatorer och förhoppningsvis även ett batterilager.
Transformatorn innehåller kylolja som inte bidrar till koldioxidutsläpp. Oljan består under hela transformatorns livslängd och tas sedan om hand som avfall. En solcellspark beräknas ha en livslängd på 40-50 år.
– Men det beror också på hur tekniken utvecklas. Om 30 år kanske vi söker tillstånd för att få byta vissa delar.
Att anlägga en solcellspark innebär ett "reversibelt ingrepp". Vad betyder det?
– Marken i sig kommer att läggas om till gräsmark eller ängsmak så vi kommer att så gräs eller ängsfrö under tiden parken är där. Så när vi väl skruvar ner panelerna och tar bort stoplarna så tar det två-tre månader, sedan är marken återställd och markägaren kan plantera gran eller vad han nu vill.
Företaget räknar med att ha ansökan inne innan årsskiftet. De hoppas sedan att Länsstyrelsen kan fatta beslut under 2026.
– Det kan ju vara så att det blir överklaganden eller att Länsstyrelsen säger att vi måste göra fler utredningar. I så fall drar ju ut på tiden. När vi väl har ett miljötillstånd, då kan vi börja.
Det är också en process för företaget med att koppla upp sig på elnätet. Det är en egen process som löper parallellt med miljötillståndsprocessen. Det tar också ungefär två år att bygga en transformator.
– Om allt löper på enligt plan hoppas vi kunna påbörja bygget 2027.
Vilka störningar kan boende uppleva under anläggningsprocessen?
– Om vi börjar bygga så är det framförallt transporter. Det finns olika anläggningsmetoder beroende på mark. Om det är berg behöver det kanske borras eller pålas. Men det kan räcka att trycka ner stolparna i marken med en hydraulpress, och det låter inte särskilt mycket.
Hur mycket kommer anläggningen att synas?
– Vi är noga med att det ska kvarstå skogskorridorer framför parkerna. Man ska inte behöva sitta i sin trädgård och titta rakt in i parken. Vi tillser att det finns en skogridå mellan närliggande bostadshus och parken.
På grund av storleken stängslar Ilmatar inte in sina parker. Istället är de kameraövervakade.
– Vi vill att man ska kunna ta del av parken, men vi vill inte att den ska synas över hela bygden. Vi förstår ju att folk bor här och vill vandra, cykla och uppleva den biten.
Samrådstiden har inte gått ut än, men de synpunkter Robert Wedmo hittills har tagit del av är att folk är positiva till solenergi men helst vill att parken byggs någon annanstans.
– Många i Sverige idag inser nog behovet av förnybar energi och att kunna vara ett land som är självförsörjande med energi. Men jag kan också förstå att det skapar en oro, och det ska vi också ta till oss.
Den 29 februari kommer ett samrådsmöte att hållas i Tidersrums församlingshem.
– Tanken är att vi börjar med information om hur vi tänker och hur vi vill bygga. Sedan finns det möjlighet att ställa frågor, och vi kommer att finnas tillgängliga om man vill ha en mer intim diskussion med oss.
Företaget kommer att hålla ett samrådsmöte 29 februari. Robert Wedmo är inte orolig för turbulens under mötet. "Vi är ju vuxna människor som ska kunna ha en dialog", säger han.
Det kommer att finnas minst två personer från Ilmatar på plats, tillsammans med konsulter från Vinneregi.
Robert Wedmo berättar att det inte finns någon oro för turbulens liknande den på samrådet om vindkraft i Hycklinge.
– Jag tänker att vi ska kunna föra en bra dialog. Det är inte alltid så att vi är överens, och det är förståeligt att man har känslor. Men jag tänker mig att vi är vuxna människor som kan ta den här diskussionen på ett sansat sätt. Så det hoppas jag att vi ska slippa, säger han och fortsätter:
– Detta är en demokratisk process där vi vill lyssna. Det är ett problem om man gör det omöjligt för folk att vara del av processen. De synpunkter vi hittills har fått in har varit artiga och välformulerade oavsett ståndpunkt, så jag hoppas att det fortsätter på det sättet.
Ilmatar har förlängt samrådstiden, och det är nu möjligt att inkomma med synpunkter fram till 22 mars.