Företaget Ilmatar Solar AB har ansökt om tillstÄnd för en solcellspark om 105 hektar i Kinda Krutebo. Det motsvarar ungefÀr 210 fotbollsplaner.
â I Sverige Ă€r det inte en ovanligt stor anlĂ€ggning. Hade du frĂ„gat för tvĂ„ Ă„r sen hade jag sagt att den var gigantisk. BĂ„de vi och konkurrenter bygger större och större. Men det Ă€r ingen liten park, det kan jag inte sĂ€ga, sĂ€ger Robert Wedmo som Ă€r presstalesperson för Ilmatar.
Företagets mÄl Àr generellt att vara en del av den gröna omstÀllningen genom sol och vind. I Finland har Ilmatar primÀrt vindprojekt men Àven sol- och hybridparker. Hybridpark Àr bÄde sol, vind och batterieenergi som tillsammans ger en vÀldigt jÀmn kurva pÄ elsystemet.
â I Sverige har vi primĂ€rt fokuserat pĂ„ sol och batterilagring. Vi vill vara en del av omstĂ€llningen med grön energi.
Kinda Krutebo framstÄr som en lÀmplig plats eftersom den ligger tÀmligen avskilt. I de förstudier företaget har gjort finns det fÄ motstÄende intressen. Det Àr idag en produktionsskog, sÄ det finns inte mÄnga inrapporterade naturvÀrden. Skogen Àr ocksÄ redan delvis avverkad.
â Den samfĂ€llda vĂ€gen mellan Kvarnstugan och Krutebo by kommer fortsatt att kunna anvĂ€ndas, och nĂ€r snön Ă€r borta i mars-april kommer vi att bedriva ytterligare studier gĂ€llande sĂ„vĂ€l natur- som kulturvĂ€rden.
Miljöbalken trÀdde i kraft 1999. DÄ fanns inte tanken pÄ storskaliga solcellsparker över huvud taget. DÀrför saknar Sverige idag en bra applicerbar lagstiftning.
NÀr lantbrukare började bygga solcellsparker lÄg de ofta runt en halv hektar. DÄ kunde LÀnsstyrelsen genom ett ganska enkelt förfarande fatta beslut.
â Men med teknikutveckling sĂ„ blev parkerna större och större. NĂ€r de nĂ„dde ungefĂ€r fem hektar sĂ„ sa lĂ€nsstyrelsen i SkĂ„ne "stopp â det Ă€r olĂ€mpligt enligt kapitel 12". DĂ„ fĂ„r man börja titta i miljöbalken. Det nĂ€rmsta man kan hitta Ă€r kapitel 9, det vill sĂ€ga "miljöfarlig verksamhet".
Alla verksamheter som kan ha en negativ pÄverkan pÄ miljön kallas miljöfarliga. Det kan vara exempelvis utslÀpp till luft eller vatten, strÄlning, buller eller lukt.
Vad Àr "elektromagnetisk kompatibilitet" som nÀmns i samrÄdsunderlaget?
â Det Ă€r helt enkelt att olika elektriska komponenter och installationer ska fungera ihop utan att störa varandra. Ett klassiskt exempel Ă€r det tidiga wi-fi som lĂ„g pĂ„ samma band som den tidens mikrovĂ„gsugnar. NĂ€r man körde micron kunde man fĂ„ störning pĂ„ sitt wi-fi.
Solcellsparken förvÀntas generera energi sÄ det rÀcker till 5000 standardvillor pÄ ett Är, och innefattar i korthet paneler, vÀxelriktare, transformatorer och förhoppningsvis Àven ett batterilager.
Transformatorn innehÄller kylolja som inte bidrar till koldioxidutslÀpp. Oljan bestÄr under hela transformatorns livslÀngd och tas sedan om hand som avfall. En solcellspark berÀknas ha en livslÀngd pÄ 40-50 Är.
â Men det beror ocksĂ„ pĂ„ hur tekniken utvecklas. Om 30 Ă„r kanske vi söker tillstĂ„nd för att fĂ„ byta vissa delar.
Att anlÀgga en solcellspark innebÀr ett "reversibelt ingrepp". Vad betyder det?
â Marken i sig kommer att lĂ€ggas om till grĂ€smark eller Ă€ngsmak sĂ„ vi kommer att sĂ„ grĂ€s eller Ă€ngsfrö under tiden parken Ă€r dĂ€r. SĂ„ nĂ€r vi vĂ€l skruvar ner panelerna och tar bort stoplarna sĂ„ tar det tvĂ„-tre mĂ„nader, sedan Ă€r marken Ă„terstĂ€lld och markĂ€garen kan plantera gran eller vad han nu vill.
Företaget rÀknar med att ha ansökan inne innan Ärsskiftet. De hoppas sedan att LÀnsstyrelsen kan fatta beslut under 2026.
â Det kan ju vara sĂ„ att det blir överklaganden eller att LĂ€nsstyrelsen sĂ€ger att vi mĂ„ste göra fler utredningar. I sĂ„ fall drar ju ut pĂ„ tiden. NĂ€r vi vĂ€l har ett miljötillstĂ„nd, dĂ„ kan vi börja.
Det Àr ocksÄ en process för företaget med att koppla upp sig pÄ elnÀtet. Det Àr en egen process som löper parallellt med miljötillstÄndsprocessen. Det tar ocksÄ ungefÀr tvÄ Är att bygga en transformator.
â Om allt löper pĂ„ enligt plan hoppas vi kunna pĂ„börja bygget 2027.
Vilka störningar kan boende uppleva under anlÀggningsprocessen?
â Om vi börjar bygga sĂ„ Ă€r det framförallt transporter. Det finns olika anlĂ€ggningsmetoder beroende pĂ„ mark. Om det Ă€r berg behöver det kanske borras eller pĂ„las. Men det kan rĂ€cka att trycka ner stolparna i marken med en hydraulpress, och det lĂ„ter inte sĂ€rskilt mycket.
Hur mycket kommer anlÀggningen att synas?
â Vi Ă€r noga med att det ska kvarstĂ„ skogskorridorer framför parkerna. Man ska inte behöva sitta i sin trĂ€dgĂ„rd och titta rakt in i parken. Vi tillser att det finns en skogridĂ„ mellan nĂ€rliggande bostadshus och parken.
PÄ grund av storleken stÀngslar Ilmatar inte in sina parker. IstÀllet Àr de kameraövervakade.
â Vi vill att man ska kunna ta del av parken, men vi vill inte att den ska synas över hela bygden. Vi förstĂ„r ju att folk bor hĂ€r och vill vandra, cykla och uppleva den biten.
SamrÄdstiden har inte gÄtt ut Àn, men de synpunkter Robert Wedmo hittills har tagit del av Àr att folk Àr positiva till solenergi men helst vill att parken byggs nÄgon annanstans.
â MĂ„nga i Sverige idag inser nog behovet av förnybar energi och att kunna vara ett land som Ă€r sjĂ€lvförsörjande med energi. Men jag kan ocksĂ„ förstĂ„ att det skapar en oro, och det ska vi ocksĂ„ ta till oss.
Den 29 februari kommer ett samrÄdsmöte att hÄllas i Tidersrums församlingshem.
â Tanken Ă€r att vi börjar med information om hur vi tĂ€nker och hur vi vill bygga. Sedan finns det möjlighet att stĂ€lla frĂ„gor, och vi kommer att finnas tillgĂ€ngliga om man vill ha en mer intim diskussion med oss.
Det kommer att finnas minst tvÄ personer frÄn Ilmatar pÄ plats, tillsammans med konsulter frÄn Vinneregi.
Robert Wedmo berÀttar att det inte finns nÄgon oro för turbulens liknande den pÄ samrÄdet om vindkraft i Hycklinge.
â Jag tĂ€nker att vi ska kunna föra en bra dialog. Det Ă€r inte alltid sĂ„ att vi Ă€r överens, och det Ă€r förstĂ„eligt att man har kĂ€nslor. Men jag tĂ€nker mig att vi Ă€r vuxna mĂ€nniskor som kan ta den hĂ€r diskussionen pĂ„ ett sansat sĂ€tt. SĂ„ det hoppas jag att vi ska slippa, sĂ€ger han och fortsĂ€tter:
â Detta Ă€r en demokratisk process dĂ€r vi vill lyssna. Det Ă€r ett problem om man gör det omöjligt för folk att vara del av processen. De synpunkter vi hittills har fĂ„tt in har varit artiga och vĂ€lformulerade oavsett stĂ„ndpunkt, sĂ„ jag hoppas att det fortsĂ€tter pĂ„ det sĂ€ttet.
Ilmatar har förlÀngt samrÄdstiden, och det Àr nu möjligt att inkomma med synpunkter fram till 22 mars.