Vissa trodde att det var en pågående filminspelning på Sparbanken, andra att polisen var där för att barnen skulle få testa att åka polisbil. Men det visade sig vara ett pågående, brutalt rån.
– Vi låste in våra kunder under det pågående rånet. I ungefär 20 minuter följde vi rånet tillsammans, säger Oskar Gustafsson, färskvaruansvarig på Ica, som ligger nära Sparbanken. De flesta kunder höll sig lugna under rånet, några blev nervösa.
– Framförallt var folk nyfikna. Jag fick nästan säga till dem att inte stå så nära fönstren, säger Oskar Gustafsson.
Själv tar han rånet med ro – trots att han själv såg de beväpnade rånarna.
– Självklart är det tråkigt, men inget att stressa upp sig för. Förmodligen vill de ju inga privatpersoner illa. Det kändes inte otäckt att gå till jobbet i dag igen, säger Oskar Gustafsson.
NellieGullquist satt i bilen på väg till Linköping med sin mamma Maria Gullquist, som är rektor på Centralskolan i Åtvidaberg, när de plötsligt mötte flera polisbilar.
– Mamma pratade med personalen på skolan, och fick då reda på att det var ett rån. Skolan fick ringa de föräldrar vars barn skulle gå hem själva, så att de kunde hämta dem, säger NellieGullquist.
Nellies kusin Vilma Meidler kom nära rånet.
– Jag var på min mammas jobb i samma byggnad när rånet skedde, säger Vilma Meidler.
Krister Nilsson var på banken bara några timmar innan rånet skedde.
– Jag tänker på alla äldre människor och på bankpersonalen som kanske skrämdes av rånet. Det är en chock för hela samhället. Man undrar ju om det inte är samma liga som när banken rånades 2008, säger han.
Krister Nilsson skulle gärna se mer polisnärvaro i staden, och det är han inte ensam om. Flera personer påtalar hur sällan man ser polisen.
– Fast å andra sidan, förra gången banken rånades låg ju polisstationen alldeles intill. Det hjälpte ju inte direkt, säger en kvinna som vill vara anonym.
Christer Modin och Arne Gustafsson tycker att det hela är otäckt och tråkigt.
– Efter förra rånet 2008 när en bil backade in på banken ordnades de där betongsuggorna framför dörren, säger Christer Modin.
Men det går inte att förhindra allting.
– Tjuven är alltid steget före, säger Arne Gustafsson.