Så här kunde det se ut i den gamla simhallen i Åtvidaberg. Kommunen sålde anläggningen för en krona i början av 2005, året efter att man sålt hotell Stallet. En orsak var att simhallen enligt en rapport bedömts kräva stora investeringar, något som kommunen inte ansåg sig ha råd med.
Om en mandatperiod kan liknas vi en fotbollsmatch, så råder det i dagarna halvtid.
Det har alltså gått två år sedan valet och det är två är kvar till nästa.
Då, på sensommaren 2022 lyftes en valfråga lite mer än andra.
Vet du vilken vi tänker på?
– Simhallen, svarar Thomas Lidberg omedelbart.
Trots att åtvidabergarna – efter många, långa och komplicerade turer– varit utan en fungerande simhall sedan 2012 levde frågan under valet.
Liberalerna lyfte den i sitt valprogram under våren 2022. Rolf Skogh (L) dömde då ut den gamla privatägda simhallen. Han ville utreda en helt ny anläggning med plats för både simhall och idrottshall.
– Jag fick mycket positiva reaktioner då. Det finns inte någon som inte vill ha en simhall, hävdade Skogh.
Senare skrev SD, KD och L en gemensam debattartikel i ämnet.
Partierna skrev att de skulle göra det "som står i vår gemensamma makt för att återupprätta en simhall i Åtvidaberg". De lovade inga pengar, utan ville utreda kostnaderna och samhällsnyttan av en simhall.
Simhallen i Åtvidaberg ligger mellan Stallet och sporthallen, Kommunen sålde den 2005, men fortsatte under många år att släppa till pengar för driften. Sista året var 2012 och sedan dess har bassängerna varit utan vatten.
När Corren lyfte frågan inför valet hakade nästan alla partier på. Sju av åtta sa ja till en utredning.
Det var bara C som gick emot. Joakim Magnusson (C) menade att det var "bortkastade pengar att göra en utredning som inte skulle bli aktuell". Han motiverade med att kommunen hade andra nödvändiga investeringar framför sig, och behövde prioritera skola, trygghetsboende och fiber.
Efter valet gick S, C, L, V och MP samman och bildade en ny majoritet. Partierna nådde med sina 18 mandat ett mer mandat än oppositionens (SD, M och KD) 17 mandat.
När företrädare för de fem partierna symboliskt skakade hand framför Correns kamera hade de nått en överenskommelse om den politiska inriktningen under den nya mandatperioden.
När den nya majoriteten efter valet 2022 skakade hand gavs ett besked: man ville utreda simhallsfrågan. C som tidigare varit emot hade fått ge sig i förhandlingar. På bilden: Lennart Petterson (V), Thomas Lidberg (S), Linda Ivarsson (MP), Joakim Magnusson (C) och Rolf Skogh (L).
Överenskommelsen i sin helhet var hemlig, men partierna släppte några sakfrågor de enats om. En av dessa: Förutsättningarna för en ny simhall skulle utredas.
När utredningen dröjde upprepade SD och KD i en motion under våren 2023 kravet om en utredning.
Nu är det september 2024. När kommunalrådet Thomas Lidberg (S) får frågan om han uppfyllt några vallöften, kommer svaret omedelbart:
– En mandatperiod är fyra år. Det är inte så att vi ska komma fram till resultat under fyra år. Men vi ska påbörja dem.
Och vad gör ni med löftet i simhallsfrågan?
– Vi har avsatt pengar i vår budget för en utredning som ska ligga till grund för en eventuell utredning om eventuella kostnader.
En utredning om en utredning, alltså?
– Ja, vi måste veta vad vi ska utreda. Är det en simhall eller en rehabbassäng?
– Vi måste ge vår förvaltning ett uppdrag om vad de ska utreda för att få fram vad det kostar att utreda en ny simhall. Det finns så många frågor. Var ska den ligga? Har vi mark? Har vi redan lokaler? Det går inte bara att säga ja eller nej till en simhall.
Anser du att ni uppfyller vallöftet om utredning under mandatperioden?
– Ja, vi ska ha utredningen på vårt bord under 2025.
Kommunalrådet Thomas Lidberg (S) ger besked om att majoriteten lägger in 200 000 kronor i budgeten för en utredning som ska ge svar på vad som ska utredas vidare.
Inget parti sa i valrörelsen 2022 ja till ett simhallsbygge. Ingen gav heller garantier om några pengar.
Att det kostar att bygga nya simhallar vet bland annat grannkommunen Linköping. Slutnotan för nya Tinnerbäcksbadet är inte klar än, men det rör sig om runt en miljard kronor.
– Astronomiska kostnader, säger Lidberg.
Också den mindre kommunen Håbo i Uppland vet. När politikerna i Åtvidaberg pratade simhall i valrörelsen hade Håbo tagit beslut. Tidigare i år invigdes den nya simhallen med bland annat 25 meter-bassäng i centralorten Bålsta. Priset landade på 243,6 miljoner kronor, hela 52 miljoner kronor mer än beräknat på grund av inflation och omvärldsläge.
Simhallsfrågan har hängt i. Under valet 2022 blossade den upp igen. Thomas Lidberg (S) hoppas att en inledande utredning kan ge svar på många frågor.
I Åtvidaberg har politikerna just nu fokus på budget och investeringar för kommande år. Trots besked om ökade statsbidrag till landsbygdskommuner, blir det tufft.
– Fruktansvärt tufft, säger Thomas Lidberg.
En orsak: majoriteten avser att lägga förslag om att nå ett överskott, motsvarande fyra procent av budgeten. Det är dubbelt så mycket som lagkravet om två procent för att uppnå god ekonomisk hushållning.
– Vi måste lägga oss högre.
Varför?
– För att vi ska kunna investera i en ny skola i Grebo. Vi måste komma upp i en egen finansiering om 50 procent där. Då blir det tuffa bud.
Innebär det att det inte kommer att finnas några pengar för en satsning på en simhall?
– Min personliga bedömning är att alla vill ha en simhall, men att det är svårt för en liten kommun att klara av det. Bygger man står man också med tillkommande kostnader för personal och drift under lång tid framöver.
Men varför ska ni utreda något som kommunen kanske inte kan lösa?
– Efter alla år av diskussioner och spekulationer måste vi komma fram till någon klarhet och se vad kostnaderna skulle innebära.
– Det kan bli så att man lägger locket på, men låt oss först göra utredningen och visa allmänheten vad den innebär.
Hösten 2017 samlade Föreningen Åtvidabergs simhall in namn för en folkomröstning. Initiativet röstades ner i fullmäktige.
I valrörelsen skvalpade simhallsfrågan runt som en badanka i ett större hav – det som kommunalrådet både då och nu kallar "helheten".
– Vi sitter med helheten och har fortfarande stora behov inom vård och omsorg och utbildning. Ska vi göra investeringar är det där de hamnar.
Thomas Lidberg påminner om de riktigt svåra åren, när kommunens ekonomi var en av de sämsta i landet.
– Det har tagit 15, 16, 17 år att få en kostnadseffektiv organisation.
Han säger med eftertryck att kommunen måste fortsätta hålla i pengarna och agera kostnadseffektivt.
– Vi kan inte sätta på oss några spenderbyxor nu.