Efter att Corren berättat om kränkningar på Alléskolans mellanstadium uttrycker en del politiker i utbildningsutskottet förvåning.
– Vi får inte veta vad anmälningarna handlar om. Vi har fått antalet, säger Mikael Wårhem.
Utskottets ordförande Jenny Enerby (S) uttrycker sig liknande:
– Vi som politiker är inte inne i detalj och läser kränkningsanmälningar. Vi får rapporter, men jag känner inte igen mig i dem med det som står i Corren. Jag visste inte om digniteten, som man ser när det blir samlat, säger hon.
Samtidigt framhåller Jenny Enerby, som har en bakgrund som rektor på just årskurs 4-6 på Alléskolan och nu är rektor på Kärna skola i Linköpings kommun, att det i perioder är elevgrupper och årskullar som är "tuffare".
– Vårt uppdrag är att följa upp det, men verksamheten har inte signalerat något. Vi har inte fått något larm om det.
Oppositionsrådet Tommy Aarna (M) sitter inte i utbildningsutskottet, men i kommunstyrelsen som utskottet lyder under. Han ifrågasätter varför kommunstyrelsen, som huvudman för skolorna, inte fått tillgång till kränkningsanmälningarna.
– Måste vi göra som Corren och begära ut allihop för att se hur det är i skolorna?
Utbildningschef Karl Johan Sjödin svarar att anmälningarna hanteras på delegation av kommunstyrelsen och att utredningar och åtgärder är en del av skolans inre arbete.
– Kommunstyrelsen och utskottet har tillgång till handlingarna om de begär ut dem, säger han och förklarar att rapporteringarna i utskottet är sammanfattande och beskriver tendenser, men inte enskilda händelser.
Joel Edoff (Folklistan), som också sitter i utskottet är inte förvånad över situationen med kränkningar på mellanstadiet.
– Jag har haft kontakt med flera vårdnadshavare som berättat sina historier, säger han och tillägger att han nyligen haft ett möte med Alléskolans enhetschef Anna Jangbrand och rektor Tove Franzson om situationen.
Utskottets vice ordförande Linda Ivarsson (MP) uttrycker heller inte förvåning.
– Jag har själv jobb som lärare på mellanstadiet i Linköping. Det här är något jag känner igen.
Hon fortsätter:
– Det som lyfts är inte speciellt för Alléskolan, eller för Åtvidaberg.
Hon säger att hon inte vill förminska problemet med elever som utsätts för kränkningar, men vill lyfta det till en annan nivå och inte peka ut det som en "Alléskolefråga".
– Det är ett samhällsproblem, i Åtvidaberg, i Östergötland, i hela landet.
Linda Ivarsson är kritisk till Correns publicering och menar att den sänker självförtroendet hos både elever och personal på Alléskolan.
– Det är klart att man aldrig ska ge en förskönad bild av något, men jag tror att Alléskolan behöver få självförtroende och inte hela tiden höra om problem och att allt är åt skogen. Det finns många positiva sidor på Alléskolan också.
Men, nu handlade det om kränkningar. Eller hur?
– Ja, man ska inte låtsas om att det inte finns problem, men jag tror inte att verksamheten mår bra av att få en negativ bild av sig själv.
Andra menar att problemet måste lyftas.
– Jag är trött på allt prat om att vi aldrig får säga något negativt i Åtvidaberg. Om man aldrig lyfter något negativt så kommer inget att ändra sig, säger Mikael Wårhem.
– Om vi sopar problemen under mattan så ser vi dem inte, säger Joel Edoff.
Vad vill politiken göra för att komma tillrätta med kränkningar och för att skapa en tryggare miljö på Alléskolan?
– Vi ska göra rätt saker och följa upp dem. Det är inte alltid säkert att det är mer resurser som är lösningen, säger Jenny Enerby och konstaterar att frågan är stor och att en del av ansvaret även ligger på skolan.
– Skolan är på rätt väg med att arbeta mera förebyggande, till exempel med rastaktiviteter. Jag tror att man behöver kroka arm med fler i samhället och jobba tillsammans mer, till exempel med föräldrautbildningar.
Hon tar upp barn och ungas situation och menar att klimatet mellan unga kan vara tufft.
– Man ser signaler på många håll att unga mår dåligt. En del har svårt att uttrycka sig verbalt, en del har inte lärt sig att lösa konflikter utan att det blir hot och våld. Man behöver hitta strategier för det.
Joel Edoff manar till stor politisk samling för att nå samsyn kring skolan som räcker över mandatperioder, oavsett vem som sitter i majoritet.
– Vi måste sluta använda skolan som slagträ. Istället måste vi gemensamt komma fram till lösningar.