På Alléskolans mellanstadium går 262 barn fördelar på tolv klasser
Hur berättar man om utsatta barn, utan att utsätta dem mer?
– Skriv, så att andra föräldrar får veta hur det är. Så att det kan bli en förändring. Så att vi får fler vuxna i skolan. Så här kan det inte fortsätta.
Det säger en mamma, som har en dotter på mellanstadiet på Alléskolan i Åtvidaberg. Flickan, som är ett av 262 barn i någon av de tolv klasserna, har under läsåret utsatts för flera kränkningar i skolan.
Vi kan kalla mamman Maria. Vi möts när dottern är i skolan. Maria verkar stark, men säger att hon bryter samman ibland och bara försöker andas. Hon tar en dag i taget.
– Jag kämpar för att min dotter ska få en rättvis skolgång. Hon är viktig. Hon betyder något.
Maria berättar om ett hårt klimat bland eleverna på mellanstadiet. Så hårt att dottern får ångest, yrsel och huvudvärk och kommer hem "trött, trasig och förstörd".
– Det är stökigt i klassen. Elever skriker och pratar rakt ut. Vissa har oro i kroppen. Jag vet att vissa barn gråter och blir mobbade. De kan ha fel kläder, eller fel cykelhjälm. Eller vara fel enligt andra.
Kränkningarna mot dottern har varit personliga, elaka och utstuderade. Av hänsyn till flickan tar vi inte upp exakt vad som hänt här.
Flera konflikter har uppstått under raster och i samband med att barnen spelat boll. En elev som hade en egen boll med sig till skolan fick inte tillbaka den. Istället blev han slagen.
Istället begär Corren ut samtliga kränkningsanmälningar för årskurs 4–6 på Alléskolan under läsåret 2023-24, fram till mitten av maj. Kommunen lämnar ut omkring 45 anmälningar, som avser mellanstadiet på Alléskolan. I samtliga fall har elevers namn maskerats och bytts ut mot X, Y och Z.
Anmälningarna bygger på händelser på eller i anslutning till skolan.
Det handlar om verbala och skriftliga kränkningar, som nedsättande kommentarer. Men också om fysiska, som slag, sparkar och knuffar och psykiska, exempelvis utfrysning, blickar.
I flera anmälningar framgår att kränkningar skett även tidigare – det vill säga att flera barn utsatts flera gånger tidigare.
Här i ena änden av Alléskolan håller mellanstadiet till. I den andra delen finns högstadiet och den gemensamma matsalen.
Ur högen med anmälningar plockar vi ut några. Beskrivningarna av händelserna är gjorda av lärare eller annan skolpersonal. Vi kan ha kortat eller justerat deras texter.
- Fall 1: Eleven blir ofta utsatt. Den här dagen blev han slagen av flera killar i klassen på en rast. Läraren sa till, men då gick de till en annan plats.
- Fall 2: Efter muntlig konflikt med annan elev, fick eleven slag av den andre eleven med toffel under lektionstid. Konflikten följde med ut på rast. Fler slag utdelades.
- Fall 3: Elev har blivit pussad i nacken mot sin vilja och trots protester under lektionstid.
- Fall 4: Eleven känner sig otrygg, kränkt och mobbad på skolan efter upprepning av kränkande ord och förtal från annan elev i klassen. Mycket av detta sker på nätet via olika sociala medier.
- Fall 5: Eleven X blev under lektionstid kallad för jävla hora av klasskamraten Y. Anledningen: X hade rört Y:s papper.
- Fall 6: Eleven X har med sig en egen fotboll till skolan. En klasskamrat, Y tar den och vill trots vädjanden inte ge den tillbaka. Det leder till att Y sparkar X, som ramlar och skrapar upp sina knän. Efteråt säger Y att X slagit honom. Andra elever som vittnar om händelsen säger att X inte slog, utan bara ville ha tillbaka sin boll.
- Fall 7: Bråk på fotbollsplanen. Flera elever har förstört spelet verbalt och hånar varandra. En elev, X blir sparkad på benet av elev Y flera gånger. Han sparkar tillbaka en gång. Y får ett utbrott och slår X över ryggen och drar sönder hans tröja.
- Fall 8: Elev blivit nedbrottad på golvet och säger att han fått huvudet dunkat i golvet.
- Fall 9: Elever har en diskussion i en korridor. En elev slår ett hårt knytnävsslag i ansiktet på en klasskamrat.
- Fall 10: Flera elever har blivit osams. Efter skolans slut väntar fler än tio elever på att ge två elever stryk. Lärare skingrade eleverna och lät dem båda utsatta för hot om stryk vara kvar i skolan. En av dem ska ha slagits och sparkats av annan elev.
Flera av de konflikter som lett till kränkningsanmälningar har skett under raster.
- Fall 11: En pojke blir tagen mellan benen av en flicka.
- Fall 12: En pojke glidtacklar en flicka, som faller och slår i sin rygg. Hon ligger på golvet och gråter. En annan elev bekräftar händelsen. Pojken visar inte att han är ångerfull. Han ber först efter lärarens uppmaning om ursäkt. Enligt lärarens tycke sker det på ett nonchalant sätt.
- Fall 13: Under ett bråk kallas en elev "n-ord", en annan för ett annat rasistiskt tillmäle och "jävla idiot". Eleven som kallats n-ordet hämtar andra elever och bildar en mobb som med hejarop hetsar mot en av de inblandade. En elev hämtar en pinne och uppmanar en annan elev att slå mot en elev som är omringad. Lärare kommer och sliter pinnen ifrån den ena eleven.
- Fall 14: En elev blir nedbrottad av en annan och blir "jätteledsen".
- Fall 15: Tre elever drar ner byxorna på en elev. De ville "bara skoja lite".
- Fall 16: En elev leker att han är skyddsvakt åt en annan. En förbipasserande elev utsätts för hot och får sedan slag på kroppen och kinden.
- Fall 17: En flicka, X har under en tid varit utsatt av en grupp tjejer. Efter en idrottslektion lägger tjejerna en sminkartikel i X väska i syfte att anklaga X för stöld. Andra elever hade hört tjejgruppen prata om detta och senare sett dem genomföra det.
- Fall 18: En elev uttrycker sig kränkande mot en annan och antyder att hen väger för mycket genom att säga: "nu blir det jordbävning".
- Fall 19: Rör ett flertal händelser över tid. X blir på flera sätt, verbalt, fysiskt och psykiskt, utsatt av andra elever och tycker att det är jobbigt att komma till skolan.
- Fall 20: Tumult uppstår under en idrottslektion. En elev uppger att en annan elev slagit henne i bröstet med ett knytnävsslag.
En mamma som varit på besök i skolan beskriver det hon sett: "bråk, stök och fula ord". Hon säger: "Jag tror att det behövs mer resurser och en utarbetad strategi för när man slår ihop barngrupper."
- Fall 21: Två flickor skickar bilder på sig själva i trosor och bh till en pojke i klassen. Han känner att tjejerna inte lämnar honom i fred och skickar bilderna vidare till en annan elev som delar bilderna på snapchat. Där kommenteras tjejerna negativt och kallas "horor".
- Fall 22: En elev ska ha klippt av en bit hår från en annan elev. Andra elever har varit inblandade med verbala kränkningar.
- Fall 23: En elev får en pinne upptryckt i baken under rast. Eleven som kränker slutar inte trots protester från utsatt elev och kamrater. Personal hittar den utsatta eleven gråtandes.
- Fall 24: Bråk under rasten slutar med att en elev får ett knytnävsslag mot huvudet.
- Fall 25: En flicka har under en tid utsatts för sparkar och slag från en annan elev. Hon har haft blåmärken på benen.
- Fall 26: Under en övning i ett stängt grupprum utan fönster släcker en elev ljuset, trots att en annan elev i rummet uttryckt rädsla för mörker.
- Fall 27: En elev ska ha fått meddelande på snapchat om att en vikarie "sugit av en 16-årings kuk för pengar på skoltid". Eleven upplevde att det var mycket obehagligt.
- Fall 28: Två elever drar igång en "mösslek" som går ut på att dra mössor av andra elever. Eleven Z drabbas och tar mössan från en av förövarna. Sedan får Z sitt huvud dunkat i ett metallskåp.
En av kränkningsanmälningarna rör ett bråk på fotbollsplanen. Ur anmälan: Flera elever har förstört spelet verbalt och hånar varandra. En elev, X blir sparkad på benet av elev Y flera gånger. Han sparkar tillbaka en gång. Y får ett utbrott och slår X över ryggen och drar sönder hans tröja.
Mamman Maria får fallen uppläst för sig. Hon blir tyst, innan hon samlar sig:
– Jag visste inte att det var så mycket. Och ändå vet jag att det inte görs kränkningsanmälningar automatiskt. Jag vet föräldrar som fått säga till.
Hon fick för egen del påminna skolan om de kränkningar dottern utsattes för. Själv har hon inte fått ta del av vad som står i anmälningarna som rör hennes dotter. Hon har frågat, men inte fått kopior på dem.
När vi talas vid första gången är det ett par veckor kvar till skolavslutning och sommarlov. Problemen i skolan kvarstår. Dottern orkar inte och hennes barnläkare ska enligt Maria ha sagt att hon behöver en lugnare miljö.
– Om det bara fanns en skola att byta till.
Under ett bråk kallas en elev "n-ord", en annan för ett annat rasistiskt tillmäle och "jävla idiot". Eleven som kallats n-ordet hämtar andra elever och bildar en mobb som med hejarop hetsar mot en av de inblandade. En elev hämtar en pinne och uppmanar en annan elev att slå mot en elev som är omringad. Lärare kommer och sliter pinnen ifrån den ena eleven.
Maria är inte ensam i sin kritik mot konflikter, stök och oro i skolan.
En annan mamma, vi kan kalla henne för Linda, har ett barn i årskurs 4. Vi kallar barnet för A. Hon har varit på besök under skoltid.
– Mitt barn tyckte det var jättejobbigt under hösten. Nu har A vant sig, men det ska inte behöva vara så här.
Beskriv hur du uppfattar att det är?
– Det är bråk, stök och fula ord på raster. När jag var där kallades någon för CP-hora och två pojkar slogs, så man fick sära på dem. Någon sa: "Va fan glor du på? Är du dum i huvudet?"
Situationen påverkar alla elever. Linda uttrycker frustration över de elever som vill lära sig något, men som störs av stöket.
– Det är extremt stökigt i klassrummet med hög ljudnivå. Elever pratar rakt ut, en del sitter på golvet. Hade det varit min arbetsplats hade jag inte stått ut mer än några dagar.
Under höstterminen skriver rektor Tove Franzson till en mamma: "Det är utmaningar i år 4. Vi jobbar på med att få studiero och trygghet både på lektioner och raster. Det är första prio på att få till en bra skolgång."
Hon har mycket funderingar om orsakerna. Hon säger att hennes barn gick i en fungerande klass i lågstadiet på Centralskolan.
– När de skulle börja fyran på Alléskolan delades klasserna. Att dela på barn i tioårsåldern, när de ska till en skola som också har högstadium, gör att de ska mäta sig med de äldre. De blir vuxna i förtid och det händer något med dynamiken när de ska göra upp om vem som är starkast.
De äldre eleverna i årskurs 7-9 och tidigare uppmärksammade problem med droger och tobak på skolan, skrämmer. Oron rör också hur barnen påverkas av sin skolmiljö.
– Jag är engagerad som förälder, men det känns tungt att varje dag behöva motivera sitt barn till att gå till skolan. Man vet på förhand att A kommer hem helt slut på grund av dåligt klimat och arbetsmiljö.
Vad anser du behövs för att situationen ska bli bättre?
– Jag tror att det behövs mer resurser och en utarbetad strategi för när man slår ihop barngrupper. Det behövs också mer grupprum, så att barnen kan få mer ro. Jag vet att skolan jobbar med språkbruk nu och det är bra.
Fotbollsplanen ligger vid Tennishallen, en bit ifrån skolans lokaler.
Maria har liknande funderingar. Hon har också följt den politiska debatten i fullmäktige.
När politiker pratar om att Åtvidaberg förra året hade lägst avgångsbetyg bland niorna och är oense om resurserna är tillräckliga eller ej, frågar sig Maria:
– Hur kan politikerna tro att eleverna ska få godkända betyg i nian, när det är som det är på mellanstadiet?
"Kränkningsanmälningarna görs i syfte att utreda och åtgärda problemen. De är inte någon polisanmälan och vi är inte någon domstol. De är inte till för att vi ska straffa eller pricka några barn, understryker Alléskolans rektor för årskurs 4-6, Tove Franzson.
Maria betonar skolplikten. Hon är mån om att hennes dotter ska gå i skolan, men ser situationen som ohållbar när dottern far illa.
I ett mejl till skolans rektor skriver hon: "Det är skolplikt och vi vårdnadshavare har skyldighet att se till att våra barn kommer till skolan hela, rena och med rätt saker för lektionen. Men det är skolans skyldighet att barnen faktiskt får möjlighet att lära sig det som ska läras ut när de är där och att de känner sig trygga och delaktiga både på lektionen och i gruppen."
Maria har återkommande lyft skolproblemen med klassföreståndare och rektor.
Tove Franzson, som tillträdde som rektor på Alléskolan för årskurserna 4-6 en bit in på höstterminen 2023, bekräftar tidigt läget i ett mejl till Maria: Hon skriver: "Det är utmaningar i år 4. Vi jobbar på med att få studiero och trygghet både på lektioner och raster. Det är första prio på att få till en bra skolgång."
Utbildningschefen Karl Johan Sjödin är öppen med att det varit oroligt på mellanstadiet under läsåret, främst kopplat till årskurs 4. Han säger: "Ibland har vi elevgrupper och årskurser med ett gränsöverskridande och respektlöst beteende. I skolan behöver vi bemöta och fånga upp detta, men vi behöver också föräldrar och civilsamhällets hjälp. Jag brukar säga att "it takes a village" att fostra ett barn. Alla kan vara med och göra skillnad."
Kommunens utbildningschef Karl Johan Sjödin bekräftar också att det finns oro, främst kopplat till årskurs 4 på Alléskolan.
– Vi tar det på stort allvar. Jag vet att skolan arbetat mycket med det och att situationen har blivit bättre under året. Man jobbar vidare med enskilda elevärenden och har dialog med vårdnadshavare till barn som antingen blivit utsatta eller utsatt någon.
– Det är ett mödosamt arbete och inte alltid lätt att hitta bästa lösningen.
Han säger att skolan arbetar enligt sina handlingsplaner och att arbetet sker systematiskt enligt rutiner.
Varför blir det så här stökigt som det varit under läsåret?
– Ibland har vi elevgrupper och årskurser med ett gränsöverskridande och respektlöst beteende. I skolan behöver vi bemöta och fånga upp detta, men vi behöver också föräldrar och civilsamhällets hjälp. Jag brukar säga att "it takes a village" att fostra ett barn. Alla kan vara med och göra skillnad.
Tove Franzson, rektor på Alléskolan för årskurserna 4-6 är upprikigt med att det varit ett utmanade läsår, men hon är noga med att inte peka ut enskilda barn eller klasser.
Rektor Tove Franzsons kalender är välfylld under läsårets sista veckor. Hon tar emot i ett samtalsrum på Alléskolans rektorsexpedion under en kort lucka i dagschemat.
Vi blir sittande längre tid än planerat.
– Jag tillstår att det varit ett utmanade läsår, säger Tove Franzson utan omsvep.
Hon är noga med att inte peka ut eller prata om enskilda barn eller specifika klasser.
– Kränkningsanmälningarna görs i syfte att utreda och åtgärda problemen. De är inte någon polisanmälan och vi är inte någon domstol. De är inte till för att vi ska straffa eller pricka några barn, understryker hon.
– Det är viktigt att möta den som blivit utsatt särskilt om det skett upprepat. Det är även viktigt att möta de elever som utsätter andra. Ibland räcker det med att de förstår. Ibland kan det vara enkelt, som: ”oj, jag hade inte fattat”. Men ibland går saker på ett djupare plan och eleven behöver få ett bättre stöd.
Tove Franzson tillägger snabbt:
– Jag är inte ute efter att skydda de som kränker. Det kan handla om barn som mår ”skit” av olika orsaker. Det kan finnas orsaker som inte är av ren elakhet. Ibland kan det ha börjat som en lek och att man tappat kontrollen. Mycket börjar på sociala medier. De ser och tar till sig mycket där. Det finns även vuxna som inte beter sig i sociala medie-sammanhang.
"Hur kan politikerna tro att eleverna ska få godkända betyg i nian, när det är som det är på mellanstadiet?" Det frågar sig Maria, som har en dotter som utsatts för upprepade kränkningar.
Anser du, liksom utbildningschefen att det finns elever med gränsöverskridande beteende?
– Ja. Allt det här är gränsöverskridande beteenden.
Varför har det blivit så här med alla dessa konflikter på skolan?
– Varje situation är unik och orsakerna är olika till de olika händelserna. Vi tar alla situationer vi får kännedom om på allvar. Utifrån det som framkommer sätter vi in insatser.
Tove Franzson återkommer till barnen.
– De är under utveckling och upplärning. Dessa barn ska bli kloka vuxna som respekterar varandra. Vår uppgift är att hjälpa dem med det och markera när de går över gränser.
Den stora mängden kränkningsanmälningar sticker ut. En förklaring som Tove Franzson ger är att personalen följer rutinerna. "Vi har fantastiskt engagerad personal. De skriver och ska skriva alla dessa kränkningsanmälningar. Vi uppmanar till det", säger hon.
Hon framhåller personalens insatser.
– De gör ett stort arbete för att jobba med trygghet för alla elever.
Föräldrar ifrågasätter att fungerande klasser från Centralskolan delats är barnen ska börja fyran på Alléskolan. Kan det vara ett skäl till oro bland eleverna?
– Nästa läsår delar vi inte upp klasserna per automatik. När man gör det ska man göra det för att få bästa möjliga förutsättningar. Ibland kan det vara bra att bryta upp klasser, men i år finns det ingen anledning att göra det.
Hon fortsätter:
– Det är en utmaning att börja årskurs fyra. Det är ett nytt stadium och nya förväntningar. Att då samtidigt ha nya gruppkonstellationsprocesser blir ytterligare ett moment för barnen. Vi gör avvägningar utifrån helheten och försöker såklart att göra det så bra som möjligt.
Under läsåret 23-24, fram till mitten av maj gjordes 45 kränkningsanmälningar mellan barn på Alléskolans mellanstadium. Flera av dem rör händelser som skett upprepade gånger.
Under året har skolorna arbetat tillsammans för en trygg skolstart.
– Vi har utvecklat bättre överlämningsrutiner.
Lärare och personal har under året jobbat för att få till bättre och tryggare raster nästa läsår.
– Vi ska få en lekbod och mer material, men också att synka rasterna bättre schemamässigt och ha fler vuxna ute på rast.
Är de resurser ni har på Alléskolan tillräckliga? Eller behövs det mer personal för att möta problemen?
– Det är en knivig fråga. Det skulle inte vara en nackdel med mer resurser, men vi behöver jobba med de förutsättningar vi har. Fler vuxna löser inte alla problem, men för få vuxna kan göra att man får en känsla av att man inte hinner med. Mer resurser skulle inte förändra allt.
Hur påverkas situationen på mellanstadiet av den direkta närheten till högstadiet?
– Vi har en egen del av skolan och egna lokaler. Eleverna möts vid matsalen, men elever från högstadiet är inte på vår del av skolan.
I december 2022 drabbades delar av Alléskolan av en våldsam brand. Än idag står staketen kvar runt det de drabbade området där en hel skolbyggnad fick rivas.
För Maria och hennes dotter väntar sommarlov. Men redan innan klockarna ringt ut tänker Maria med oro på höstterminen.
– Jag vill att skolan gör mer och att alla föräldrar ska få mer information. Kanske på föräldramöte?
Om skolsituation inte ändras till det bättre vill hon gå vidare. Utbildningschefen Karl Johan Sjödin ger henne stöd i det, och ger ett generellt råd till föräldrar som upplever sina barns skolsituation som svår:
– Gå via vår synpunktshantering först. Om man inte får samsyn om vad ens barn har rätt till så gå till Skolinspektionen för att få besked. Det är en sista utväg för att få någon slag slutsats, säger Karl Johan Sjödin.
Efter vår begäran om kränkningsanmälningar har ytterligare anmälningar gjorts.