Jelina Olson fastnade för Elme-modellen, en undervisnings- och inredningsmodell som ger eleverna möjlighet att själva påverka sin lärmiljö. Med enkla skärmar kan de elever som vill skärma av sig från övriga elever. "En del elever jobbar mer effektivt då", säger Jelina Olson.
Skoldagen har ännu inte börjat. Elever leker på skolgården. Någon går snabbt uppför trappan med cykelhjälm och ryggsäck.
Från klass 3B:s klassrum högst upp i den äldre delen av skola hörs svag musik.
– Vi börjar skoldagen med avslappningsmusik. Eleverna smyger in och sätter sig, sen läser de tyst för sig själva i tio minuter. Då kommer man ner i varv, säger Jelina Olson.
Just denna morgon står musik på schemat. Eleverna lämnar sina väskor och smiter nerför trappan till musiksalen. Det ger Jelina Olson tid att berätta om sitt engagemang för utveckling av elevernas lärmiljö.
– Vi jobbar medvetet med det på skolan hela tiden, säger hon och lyfter det kollegiala lärandet, där en grupp av pilotlärare jobbar särskilt med att utveckla arbetssätt.
– Vi hjälper varandra.
Inför förra läsåret fäste Jelina Olson och en kollega blickarna på Elme-skolan i Älmhult som utvecklat Elme-modellen.
Där hade skolan bokstavligen möblerat om för att komma tillrätta med stökiga lärmiljöer, bland annat genom att ge elever möjlighet att kunna avskärma sig från varandra.
– Det var inte så att min klass var stökig, men jag ville få eleverna att vara delaktiga i sin lärmiljö och berätta hur de vill ha det för att kunna jobba som effektivast.
I klassrummet står rader av bänkar mot väggen. Några bänkar är placerade i grupper om fyra. Mellan vissa finns höga skärmar i vit kartong, på andra bänkar står låga hopvikta skärmar att vika upp om någon elev skulle vilja skärma av sig tillfälligt.
– En del elever jobbar bäst när de får vara avskärmade. Tidigare hade vissa av mina elever gått ut i korridoren för att få det lugnare. Nu kan alla vara kvar i klassrummet och kunna fokusera. Klassrummet blir tillgängligt för alla. Det blir bra för alla elever.
Tydlighet i klassrummet är viktigt. Vid exempelvis veckans utvärderingar används dessa tecken för att beskriva hur utvärderingarna ska ske; enskilt, i par eller i grupp.
Lärmiljö är mer än den fysiska miljön. Det betonas i den motivering som kommunens barn- och utbildningsutskott står bakom i sitt beslut kring Årets Åtvidabergspedagog.
Jelina Olsons arbete för att utveckla den sociala och pedagogiska lärmiljön väger lika tungt.
Ett exempel: Mål för veckan finns uppsatta i klassrummet. Just denna vecka handlar det om att lära sig att dividera hela tal, att läsa fabler och att börja läsa om stenåldern. På fredagar utvärderas veckan och eleverna berättar själva hur de nått målen.
– Målen är tydliga, det gör att eleverna anstränger sig för att nå dem.
Jelina Olson är klassföreståndare för klass 3B på Centralskolan och nyligen utsedd till Årets Åtvidabergspedagog. "Såklart att det är roligt, men också lite obekvämt. Alla lärare här gör ju ett bra jobb", säger hon.
Med utmärkelsen följer ett bidrag till fortbildning. Jelina Olson är redan engagerad i att tidigt hjälpa eleverna till studieteknik. Nu vill hon lära sig mer om olika pedagogiska verktyg för att hjälpa eleverna till en studieteknik som kan fungera även uppåt i åldrarna.
– Jag vill hjälpa eleverna på bästa sätt, säger hon och tillägger att hon också vill dela med sig av kunskaperna till sina kollegor.
Jelina Olson som varit lärare sedan 2006, och dessförinnan fritidsledare, har fortfarande drivet att utvecklas. Hon trivs med sitt jobb och brister ut i ett leende:
– Jag har ett kul och roligt jobb. Jag känner varje morgon att det ska bli roligt att gå till jobbet.
Från trapphuset hörs snabba fotsteg. Musiklektionen är över.
En efter en går barnen till sina bänkar. Någon sätter på sig hörselkåpor. Böcker plockas fram. Den milda instrumentala musiken ljuder svagt i rummet när morgonens lässtund börjar. Elever sjunker lugna och tysta ner i sina böcker.