Den 5 oktober förra året publicerades en artikel på Corren.se som handlade om att räddningsstationen i Åtvidaberg tillfälligt stod utan höjdfordon på grund av reparation. I artikeln intervjuades företrädare för räddningstjänsten samt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. 

Den 13 oktober skickade den aktuella chefen inom RTÖG ett mejl till de anställda på räddningsstationen i Åtvidaberg. I mejlet skrev hon bland annat följande: "Först av allt: jag behöver komma i kontakt med dig/er som ringde media, kommunen och msb angående stegbilen. Hör av er till mig på antingen mejl, telefon eller sms". 

Chefens mejl väckte reaktioner då det enligt yttrandefrihetsgrundlagen är förbjudet för en myndighetsföreträdare att efterforska vem som lämnat uppgifter till media. Straffet för den som bryter mot det så kallade efterforskningsförbudet är böter eller fängelse i högst ett år. 

Den 19 oktober skickade chefen ett nytt mejl till de anställda på stationen i Åtvidaberg. Hon skrev bland annat: "Jag förstår att mitt meddelande förra veckan kan tolkas som att jag ville efterforska den eller de som vänt sig till media. Det var verkligen inte min avsikt."

Chefens agerande anmäldes till Justitiekanslern, JK, som är ensam åklagare i mål som rör tryck- och yttrandefrihetsbrott. Det ingår i JK:s uppdrag att värna om meddelarfriheten och anonymitetsskyddet för den som lämnar uppgifter till massmedierna och att beivra överträdelser av dessa regler.

JK valde i november i fjol att inleda en förundersökning. I februari i år förhördes RTÖG-chefen av polisen. Hon medgav då att det var hon som stod bakom meddelandet den 13 oktober – även om hon påstod att det var en annan tjänsteman som formulerade det. 

– Det kommer från mig. Det är jag som har godkänt det och det är klart att jag är ansvarig för det. Men det är inte formulerat av mig, så skulle jag inte säga, sade chefen i förhör. 

I förhöret medgav chefen att mejlet innehöll en olycklig formulering.

– Jag skall kunna mycket, mycket bättre än så. Det här är ju klappdåligt, verkligen. Men avsikten var ju inte att efterforska en kontakt med media, utan stävja det här, få lugn, kunna förklara för att det inte skulle bli ännu värre, framförallt inte för min förbundsdirektör då, än vad det redan hade hunnit bli.

– Det landade fel, det var inte min mening, sade chefen i förhör. 

Justitiekanslern anser att det är bevisat att chefen har gjort sig skyldig till brott mot efterforskningsförbudet och har utfärdat ett strafföreläggande som innebär att hon ska betala 50 dagsböter på sammanlagt 26 500 kronor. Hon ska även betala 1 000 kronor till brottsofferfonden. I beslutet skriver JK att chefen i "ett e-postmeddelande ställt frågor till anställda på Räddningstjänsten Östra Götaland för att utreda vem som lämnat uppgifter för offentliggörande."

Ett strafföreläggande har samma verkan som en dom men åklagaren väcker inte åtal och därmed blir det inte någon offentlig rättegång. En åklagare kan utfärda ett strafföreläggande om den misstänkte ger sitt godkännande. Chefen har godtagit strafföreläggandet. 

Corren har utan framgång sökt Ulf Lago, förbundsdirektör i RTÖG, för en kommentar. Vi har även sökt den aktuella chefen för en kommentar. Dock utan framgång.