"Unga tar bilder och gör videos hela tiden. Vid livets stora stunden finns skÀrmen stÀndigt mellan dem och det som hÀnder. Allt dokumenteras innan de ens tagit in det sjÀlva. Det gör oss mindre observanta, tror Celesté.
Sociala medier har blivit en naturlig del av de flestas liv och innebÀr mer Àn att hÄlla kontakt med vÀnner. DÀr hittar vi jobbtips, den begagnade soffan och fÄr information om aktiviteter och hÀndelser i vÄr nÀrhet.
Men hjÀrnforskare har varnat för att hjÀrnan vid intensivt och stÀndigt tittande i mobilen gÄr miste om den stÀlltid som behövs för reflektion, vila och eftertanke.
Flera studier pekar pÄ att sociala medier och ungas ökade psykiska ohÀlsa hÀnger samman.
27-Äriga Celesté Faulders har helt valt bort sÄvÀl mobil som sociala medier.
â Jag har aldrig haft en smartphone, men för lĂ€nge sedan hade jag en av de första mobilerna som bara gick att ringa med. För ett halvĂ„r sedan beslutade jag mig för att sluta med Facebook och Instagram, trots att jag inte var sĂ€rskilt aktiv dĂ€r.
Varför?
â Jag ser vad det gör med mĂ€nniskor. SĂ„ fort nĂ„gon fĂ„r tre sekunder "över" Ă„ker mobilen upp och personen försvinner in i sin bubbla istĂ€llet för att registrera vad som hĂ€nder omkring dem.
â TĂ€nk nĂ€r man ser förĂ€ldrar med en barnvagn som Ă€r helt förlorade i sin mobil. Men den tiden med det lilla barnet kommer ju aldrig tillbaka! Det Ă€r sĂ„ sorgligt och gör att man missar sĂ„ mycket.
Att vara i nuet och ta in samtal, kÀnslor och upplevelser utan en skÀrm mellan sig sjÀlv och det som utspelar sig tror Celesté Àr bra för hjÀrnan
Som till exempel?
â Vanliga möten med mĂ€nniskor, att bara sitta och titta och lĂ„ta tankarna vandra. Vara uppmĂ€rksam pĂ„ vad som hĂ€nder runt omkring dig. Ser man ett par pĂ„ en restaurang och den ene gĂ„r pĂ„ toaletten tar den andra omedelbart upp mobilen.
â NĂ€r jag gick vilse i Rom och frĂ„gade mĂ€nniskor om vĂ€gen blev det mĂ„nga intressanta möten och samtal. Saker jag helt hade missat om jag hade haft en app i mobilen.
â Ă h, sĂ„ trött jag blir pĂ„ alla dessa appar för precis allting. Stackars den Ă€ldre generationen som varken fĂ„r ut sin post eller medicin om de inte har rĂ€tt app installerad! Snart behöver man en app för att kunna andas.
Slutade du tvÀrt eller successivt?
â TvĂ€rt. Det finns idĂ©er om att man ska vĂ€nja sig lĂ„ngsamt, avfölja kontakter som fĂ„r en dĂ„ligt och liknande, men jag klippte av allt pĂ„ en gĂ„ng. Och vet du, livet fortsĂ€tter och solen gĂ„r upp Ă€ndĂ„.
â Jag blir beklĂ€md och ledsen nĂ€r jag hör mĂ€nniskor skratta Ă„t personer som inte kan leva utan att stĂ€ndigt ha sin smartphone i handen. Det Ă€r ju inte roligt utan bara tragiskt, om man tĂ€nker till.
Celesté har besökt 51 lÀnder och har mÄnga minnen frÄn sina resor, ofta per cykel. Men nÄgot behov av att dokumentera allt pÄ sociala medier har hon inte.
Ăr sociala medier bara av ondo?
â Absolut inte. Men jag tror att de för vĂ€ldigt mĂ„nga skapar en inre stress. Man vill vidare och vidare, lĂ€ser knappt nĂ„got till punkt utan bara skrollar sig fram hela tiden. Man jĂ€mför sig, blir som alla andra i en sĂ€rskild grupp, och blir mindre benĂ€gen att gĂ„ sin egen vĂ€g, göra sina egna val. Originalen försvinner.
Du Àr bekymrad pÄ riktigt.
â Absolut. Vad gör det hĂ€r med vĂ„ra hjĂ€rnor? Vad blir vi för slags mĂ€nniskor? Snart finns det inte en enda ung mĂ€nniska som kan se en film utan att kolla i mobilen under reklampausen. För att inte tala om att lyssna pĂ„ en hel skiva musik.
â Vi kan fĂ„ svar pĂ„ allt i mobilen. Den hittar Ă„t oss. Den vĂ€gleder oss. Men en mĂ€nsklig hjĂ€rna behöver arbeta, inte ligga i trĂ€da. Jag tror att vi blir mer och mer ouppmĂ€rksamma och glömska.
Hur reagerar mÀnniskor?
â MĂ„nga tror mig inte. Andra sĂ€ger "det lĂ„ter som ett enkelt liv". Nej, det skulle jag inte sĂ€ga, men jag ser vĂ€rlden igen. Och allvarligt, hur mycket oerhört ointressant Ă€r det inte man tar del av nĂ€r man skrollar pĂ„ sociala medier? Det dĂ€r lĂ€tta, ytliga surret Ă€r verkligen inget jag saknar.
"Bebisar föds och en kÀr familjemedlem gÄr bort. Inom fem minuter Àr det ute pÄ sociala medier. Allt privatliv, alla fina minnen, blir till allmÀngods."
Det finns en lite poetisk, vacker dimension av det mobilfria livet, menar Celesté.
â Man trĂ€ffar en mĂ€nniska en enda gĂ„ng och har ett fint samtal. Sen ses man aldrig mer igen och addar inte varandra pĂ„ Facebook. Det Ă€r nĂ„got vackert över det, en stund som bevaras i minnet. "TĂ€nk den dĂ€r gĂ„ngen . . ."
â Det Ă€r vĂ€ldigt skönt att inte kunna bli nĂ„dd. Jag fĂ„r leva för stunden och jag tycker det Ă€r trĂ„kigt att sĂ„ mycket âmystikâ, eller vad man ska kalla det, försvinner nĂ€r alla stĂ€ndigt ska sms:a och ringa för att berĂ€tta var de befinner sig.
SjÀlv befinner sig Celesté ofta utomlands. Hon har jobbat i England, Skottland, USA, Italien, cyklat genom Afrika, Centralamerika, Sydostasien och hittills besökt 51 lÀnder.
Snart bÀr det av igen, nÄnstans till södra Europa. Drömmen, pÄ sikt, Àr att jobba med vilda djur.
Hur hÄller du kontakt med familjen?
â Jag skriver vykort och brev, för hand. Det gör min mamma ocksĂ„. Men jag har en mejladress ocksĂ„.
SÄ mobilvÀgran kommer att hÄlla i sig?
â Oh ja!