Nykils lanthandel får nya ägare. De planerar en rivstart.
"Det här ska inte bli en butik man endast kommer och stödhandlar i", säger delägaren Patrik Johansson när han berättar om satsningen i Corren.
Just det här är annars det kanske största problemet för många livsmedelsbutiker på mindre orter – få handlar mer än någon enstaka vara i lanthandeln. Storköp görs i Linköping, som på Tornby eller Ekholmen centrum.
Så det är förståeligt att en del handlare blir frustrerade. När Corren häromåret gjorde ett stort reportage om lanthandlarnas situation i länet berättade den tidigare ägaren till Nykils lanthandel:
”Jag blir faktiskt förbannad när folk bara kommer in och hämtar paket och aldrig köper någonting. Ibland har jag bara lust att säga: Jaha, vill du kanske handla någonting också?”.
Att mindre orters livsmedelsbutiker har svårt att överleva är beklagligt. Men är det i grunden ett problem? Det går att se utvecklingen som en naturlig följd av billigare och enklare transporter.
De allra flesta landsbygdsbor i dag har en bil. Det måste man ha för att bo på landet. Och då är det naturligt att många tar bilen till butikerna i stan där sortimentet är större och varorna är billigare.
Samtidigt finns det problem med att de mindre livsmedelsbutikerna på landsbygderna försvinner. Orsaken är att lanthandeln är så mycket mer än en butik. Det är en av få återstående mötesplatser i många bygder, efter att andra kommersiella och offentliga verksamheter har försvunnit.
Lanthandeln har utvecklats till ett allmänt servicecenter. Den fungerar som mötesplats för lokalbefolkningen och turistbyrå för passerande. Den enda platsen som finns kvar på många orter för att få service över disk är lanthandeln.
På många håll samlas allt under lanthandelns tak – där lämnas paket från DHL, Schenker och Postnord ut. Där hamnar beställningar från Apoteket och Systembolaget. Butiken kan även vara en förutsättning för att det ska finnas ett tankställe kvar.
I Björsäter tillhandahåller Mårtens handel dator med skrivare och kopiator, i samarbete med Åtvidabergs kommun. I Kvarnvik och Grebo hanterar lanthandeln in- och utlåning av böcker från biblioteket. Och i Ulrika stannar bokbussen utanför lanthandeln.
Lanthandelns viktiga roll för att tillhandahålla service i en del områden återspeglas också i att såväl kommuner som regionen försöker att stödja verksamheterna. För två år sedan ansåg Region Östergötland ett 30-tal småbutiker så viktiga att de kunde få ekonomiskt stöd i form av servicebidrag, driftstöd och investeringsbidrag.
Det räcker dock inte med offentliga medel som tillskjuts då och då. Människor behöver handla. Och lite dyrare varor i lanthandeln jämfört med köpladan i Linköping är priset för att rädda kvar så mycket mer än en livsmedelsbutik.
"Bygden behöver butiken", har Önnebo lanthandel i Mjölby kommun som slogan. Den är oerhört träffande. Butik och bygd lever i symbios.
Men kanske är det missvisande att vi kallar den mindre ortens butik för lanthandel. För det missar att det är så mycket mer än en livsmedelsbutik.
Så kanske bör vi skrota lanthandeln som namn och kalla det något i stil med "den sista utposten för service i den här bygden". Då kanske fler skulle inse vad som står på spel när lanthandlarna slåss för sin överlevnad.