Det har varit lugnt i några år. Men nu har kommunerna börjat låna, igen.
Från mitten av 2023 ökar den totala skulden för landets kommuner snabbare än vad den har gjort på nästan tre år. Kommunsektorns största kreditgivare, Kommuninvest, skriver i en analys:
"Om landets kommuner och regioner inte börjar amortera på sina lån under de kommande månaderna kommer tillväxttakten fortsätta att öka med upp emot sju, åtta eller kanske till och med nio procent."
I de bästa av världar går pengarna till något bra. Det finns en mängd hål att fylla.
Investeringsbehovet är stort framöver. Vi har i generationer levt på rost och röta. På många håll har vatten- och avloppsnätet såväl som lokaler nått slutet på sin tekniska livslängd.
När privata byggprojekt bromsar kan det också finnas goda skäl för det offentliga att satsa. Infrastruktursatsningar för det kommande århundradet görs bäst när byggarna går sysslolösa.
Risken är dock stor att kommuners och regioners ökade upplåning inte är uttryck för en vilja att satsa i kristider. I stället kan det på många håll snarare bero på att när resultaten blir sämre behöver allt större andel av de mest nödvändiga investeringarna finansieras med lånade pengar. Så att skuldberget växer kan ses som ännu ett tecken på hur illa läget är. Och den stora frågan är om det även finns kommuner som behöver stoppa in lånade pengar för att klara den löpande driften.
Det är bara att hoppas att skuldökningstakten inte håller i sig. Östergötlands län har per invånare redan den tredje högsta skuldsättningen i landet.
Det finns dock en risk att många kommuner lite för lättvindigt tar upp lån som framtida generationer ska betala. Det liksom sitter i väggarna.
För innan pandemin var det lånefest. Alla krafter drog mot att låna.
Ett tag var det upp och nervända världen. Inte nog med nollräntan på sparkonton. Nordea meddelade 2016 att landets kommuner skulle betala för att ha pengar på konton i banken. Samma år fick kommuner och regioner betalt för att låna pengar, via Kommuninvest.
De galna åren förträngs snabbt. Men det är inte länge sedan det spekulerades i att de låga räntorna skulle bita sig fast i årtionden. Och att det smartaste man kunde göra var att spendera sparpengarna och låna mer.
I och med att pandemin slog till minskade dock kommunernas behov att låna. Under coronakrisen sköt staten till stora pengar, vilket minskade behovet av att låna.
Höga räntor har därefter inte heller stimulerat till en växande låneskuld. I stället tyngs många kommuner svårt av bland annat högre räntor på befintliga lån. Men kanske, kanske märks nu ett trendbrott – kommunerna börjar låna mer igen.
Det finns dock skäl för politikerna att vara ytterst restriktiva med att öka skuldsättningen framöver. Kommunsektorn bör göra sparsamhet till en dygd.