Sångerskan Amanda Bergman har en gård med nötdjur. Nyligen besökte hon Nyhetsmorgon i TV4 och fick frågor av programledaren Jenny Strömstedt om vad om händer på gården just nu. Amanda Bergmans svar kanske överraskade en del.
"Folk tror ju att djur har det bra på sommaren. Jag vill hävda det motsatta. Det kan vara ganska fruktansvärt för dem. Som djurägare en solig dag med massa mygg får man nästan ont i magen."
Det här känner sig nog många lantbrukare igen i. Tiden på sommarbete är inte enbart en njutning för djuren. Det är knott och mygg, värmebölja och åskoväder. Det är sommarsjuka, betesfeber och parasitproblem.
Ibland går det riktigt illa, som det har gjort i Östergötland under de senaste veckorna. Flera nötdjur på bete har dött. Orsaken tros vara angrepp av knott.
Att kor dödas av svärmar av knott är ändå ovanligt. Klimatförändringar kan dock göra den här typen av insektsattacker mer återkommande.
Men precis som Amanda Bergman är inne på är den allmänna uppfattningen att djuren har det som bäst utomhus hela sommaren, och i synnerhet kor. Det är till och med inskrivet i lagen att alla nötkreatur – inklusive kor i mjölkproduktion – ska hållas på bete sommartid.
Det här så kallade beteskravet verkar också engagera som få andra lagar. Det har nyligen Östergötlands tidigare landshövding Elisabeth Nilsson fått erfara.
Hon utsågs förra året av regeringen att leda en utredning för att stärka jordbrukets konkurrenskraft. Och enligt källor till Dagens Nyheter ska det i den utredningen ha pratats om att undanta kor i lösdriftsstall från kravet på bete.
Om en översyn av beteskravet är ett förslag från utredningen återstår att se. Den ska redovisas senast den 30 juni.
Ryktet om att beteskravet diskuterades i utredningen räckte dock för att stora miljö- och djurrättsorganisationer skulle dra igång en stor kampanj mot en lagändring. Djurens rätt och Greenpeace har genomfört aktioner mot LRF och kosläpp.
Ur ett historiskt perspektiv är det förståeligt att beteskravet är så omfamnat. Lagen infördes på 80-talet som en present till Astrid Lindgren – Emil i Lönnebergas och Barnen i Bullerbyns mamma. Då fanns det goda skäl att införa det.
På den tiden hade djuren det mycket bättre ute på bete än i de gamla ladugårdarna som hängt med i ett par generationer. Det var trångt och mörkt inne.
Sedan dess har dock mycket ändrats, i synnerhet stallarnas inomhusmiljö. Dagens moderna lösdriftsstallar är ljusa, luftiga och utformade för att korna ska kunna få utlopp för sitt naturliga beteende. Det är mer katedral än torparladugård.
Med det sagt finns det starka skäl att värna beteskravet i någon form. Djurens bete är en förutsättning för att nå miljömål om artrika landskap.
Dessutom bromsar kravet utvecklingen mot att det bara blir ett fåtal riktigt stora mjölkgårdar kvar i landet, vilket ökar sårbarheten i livsmedelsförsörjningen. Skälet är att det inte går att hålla hur många mjölkkor som helst på bete nära den gård där de mjölkas. Det här blir ett indirekt tak för hur många djur en enskild gård kan ha.
Samtidigt bör de exakta formerna för beteskravet ses över. Dagens tonläge är för oresonligt, vilket den senaste tidens debatt har visat.
Djur ska få komma ut. Men när knotten svärmar har korna det bättre inne.